Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

– DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

– Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

– Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson. 

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

– Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning”

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

– Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Nekades intervju på grund av ålder – får ersättning

En 60-årig kvinna sökte jobb som marknadsansvarig. Företaget svarade att de sökte någon som befann sig ”där hon var 1994”. Nu får hon 50 000 kronor i ersättning.
David Österberg Publicerad 26 oktober 2026, kl 06:00
Stopphand
En 60-årig kvinna blev aldrig kallad på intervju. Företaget sökte någon "som är där du var 1994". Nu betalar företaget ersättning för åldersdiskriminering. Colourbox

I november förra året sökte en då 60-årig kvinna jobb som marknadsansvarig på ett stort säkerhetsbolag. Hon ansåg att hon uppfyllde samtliga krav i annonsen men hörde inget från företaget.

Till slut mejlade hon den rekryteringsansvariga och frågade om hennes löneanspråk var skälet till att hon inte kallats till intervju.

Svaret blev att lönen inte var problemet. Företaget sökte någon som befann sig där hon själv hade varit 1994. Då var kvinnan 28 år.

Kvinnan, som är medlem i Akademikerförbundet SSR, vände sig då till facket, som kallade arbetsgivaren till förhandling.

– Genom sitt uttalande har företaget gjort ett antagande om att hon var för gammal för tjänsten. Det är svårt att förstå resonemanget: på vilket sätt skulle hennes kompetens ha försvunnit sedan 1994? Den har hon såklart med sig fortfarande, säger Hanna Mikaelsson, ombudsman på SSR.

Fick 50 000 kronor efter tvisten

SSR öppnade för en förlikning och krävde 70 000 kronor i ersättning till kvinnan. När företaget sade nej gick ärendet vidare till LO-TCO Rättsskydd, som stämde arbetsgivaren för brott mot diskrimineringslagen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Kort före domstolsförhandlingen erbjöd företaget kvinnan 50 000 kronor för att lösa tvisten.

– Den accepterades av vår medlem. Åldersdiskriminering är oacceptabelt och för oss är det viktigt att markera att arbetsgivare ska rekrytera utifrån kompetens och ingenting annat, säger Hanna Mikaelsson.

Uppmanar fler att vända sig till facket

Hanna Mikaelsson tror att mörkertalet för åldersdiskriminering är stort. Hon uppmanar den som misstänker att den har utsatts att kontakta sitt fackförbund eller, om man inte är medlem i facket, Diskrimineringsombudsmannen.  

– Vi måste hjälpas åt för att få en förändring. Det måste kosta att göra fel. Men allra bäst är förstås om arbetsgivare arbetar förebyggande för att inte diskriminera.

De sju diskrimineringsgrunderna

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder.