Det har gjorts flera så kallade korrenspondensstudier, det vill säga undersökningar där fejkade ansökningshandlingar skickas till arbetsgivare som söker arbetskraft, eftersom dessa studier är det bästa sättet att ta tempen på arbetsgivarnas vilja, eller ovilja, att anställa.
2020 publicerade Adrian Adermon, doktor i nationalekonomi, knuten till institutet för arbetslivsforskning, IFAU, tillsammans med kollegan Lena Hensvik, en studie för att kolla hur erfarenheter av gigarbete (tillfälliga påhugg via sociala plattformar) värderades av arbetsgivare.
– Det fanns en förväntan att gigarbete skulle hjälpa nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden och vi ville kolla om det stämde, säger Adrian Andermon
10 000 falska jobbansökningar skickades in till 3 300 ganska okvalificerade jobb, både under svenskklingande mansnamn och med arabiska mansnamn. Av de påhittade kandidaterna uppgav vissa att de hade erfarenhet av gigjobb, andra att de haft traditionellt jobb och vissa hade varit arbetslösa. Ansökningarna var skrivna på korrekt svenska och de fiktiva kandidaterna uppgav att de gått i skola i Sverige.
– Av de svenska namnen fick drygt 20 procent positivt svar, men på ansökningarna som skickats in med arabiskklingande namn var det bara hälften så många, 10 procent, som fick napp, säger Adrian Adermon.
–Det var ett nedslående resultat i dubbel bemärkelse, vi hittade inget stöd för att gigarbete skulle hjälpa folk att komma in på arbetsmarknaden och dessutom visade resultaten att det finns en kraftig etnisk diskriminering.
Flera studier bekräftar diskriminering
Flera av Adrian Adermons forskarkollegor har bekräftat tesen om etnisk diskriminering med liknande studier. En korrenspondensundersökning något år senare, som handlade om syriska flyktingar, visade till exempel att bara sex procent av kvinnorna och två procent av männen var intressanta för arbetsgivarna, trots arbetslivserfarenhet och SFI-undervisning.
En annan studie med ansökningar, som kollade effekterna av bra svenska hos påhittade arbetskraftsinvandrare från Europa, visade att arbetsgivarnas benägenhet att anställda ökade stegvis ju bättre språket var i det personliga brevet, från åtta till 15 procent.
–-Ytterligare en studie som jämförde svenska fiktiva namn med arabiska, tittade på vad som händer om man lägger till två års arbetslivserfarenhet på det fejkade cv:t för dem med arabiska namn. För kvinnor med arabiskklingande namn hjälpte det faktiskt, men för männens del hände inget alls.
– Det skulle inte förvåna mig om det beror på att främlingsfientlighet är starkare när det gäller män, säger Adrian Adermon.
