Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.