Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify förlorar igen – får inte ha nattarbete

Spotify förlorar sin långdragna domstolskamp om nattarbete. Kammarrätten slår fast att det inte ligger i samhällets intresse att ge strömningsföretaget undantag från lagen. Men nattarbete kan tillåtas om Spotify tecknar kollektivavtal – en fråga som nu väcks på nytt.
Noa Söderberg Publicerad
Kammarrätten stoppar Spotifys nattarbete: Undantag från lagen kräver kollektivavtal. Diskussionen om nattarbete fortsätter.
Spotify förlorar kampen om nattarbete. Kammarrätten säger nej till undantag utan kollektivavtal. Frågan om nattarbete väcks på nytt. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

På måndagen kom det slutgiltiga beskedet: Spotify får inget undantag från lagens förbud mot nattarbete. Det är kulmen av en lång domstolsprocess, där strömningsbolaget hela tiden har hävdat att samhället har ett särskilt intresse av att deras anställda tillåts jobba natt.

Beslutet innebär att Spotify kan ansöka om undantag på nytt. Det har bolaget redan försökt med, men fått nej i väntan på kammarrättens dom. Ett annat sätt att få undantag från nattarbetsförbudet är att teckna kollektivavtal – något som Spotify tidigare har fört en hård kampanj emot.

Förbjudet att jobba natt

I Sverige är det som regel förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05. Företag som vill ha nattarbete måste antingen göra saker som anses samhällsviktiga – till exempel banktjänster, flyg, sjukvård eller medicin – eller teckna ett kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att bortse från lagen. 

Ett tredje alternativ är att ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om myndigheten säger nej kan beslutet överklagas. Det är det Spotify har gjort. När de förlorade i förvaltningsrätten överklagade de på nytt, och hamnade då i kammarrätten. Det är kammarrätten som nu har fällt ett avgörande.

I sin överklagan argumenterade Spotify för att deras verksamhet är samhällsviktig, på liknande sätt som banker och vårdbolag. Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att de sköter människors person- och betalningsuppgifter. För att kunna skydda uppgifterna vid en eventuell IT-attack måste Spotify ha ”konstant drift”, skrev bolaget, ”precis som i tillverkningsindustrin”.

De skrev också att andra bolag, där samhällsintresset för nattarbete är lägre, har fått undantag från reglerna. Därför ansåg Spotify att de har särbehandlats, i strid med grundlagen.

Kammarrätten skriver i sin dom att risken för IT-attacker är Spotifys tyngsta argument för att få undantag. Men de slår också fast att det inte verkar vara bolagets främsta anledning att ha nattarbete. Snarare handlar det, enligt kammarrätten, om att hålla igång tjänsten och stoppa buggar, av ”företagsekonomiska skäl”. Därför nekas Spotify undantag.

Ny diskussion om kollektivavtal

Kammarrätten skriver också att undantag från arbetstidslagen i första hand ska göras om ett företag försökt, och inte lyckats, teckna kollektivavtal. Det har inte Spotify gjort, enligt domstolen. Inga förhandlingsprotokoll har lämnats in.

Frågan om kollektivavtal på Spotify har varit aktuell sedan bolagets fackklubb bildades 2022. Året därpå inledde Unionen officiella förhandlingar om avtal. Företaget bemötte det genom att bland annat dela ut flygblad emot kollektivavtal utanför sitt huvudkontor.

Förhandlingen slutade i oenighet, och sedan dess har frågan legat still. I oktober 2023 sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega att det pågår ett arbete med att stärka förhandlingspositionen på Spotify, inför en eventuell strejk.

Klubben: Vi ser gärna kollektivavtal

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb på Spotify, säger till Kollega att han inte har hunnit diskutera domslutet med sina styrelsekollegor.

– Vi har inte varit inblandade i den här rättsprocessen. Men vi ser ju gärna att det här regleras genom kollektivavtal.

Kommer ett kollektivavtal närmare nu, när kammarrätten också understryker att det är så man ska göra i första hand?

– Det kan jag inte svara på, jag kan inte spekulera. Det ligger främst hos Spotify att avgöra.

Fackklubben på Spotify har tidigare sagt till Kollega att konflikten om nattarbete kan bli en draghjälp för att teckna kollektivavtal.

Spotify: Vi flyttar jobb

Julia Levander, presskontakt på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega att nattarbetet är ”avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen”. Hon fortsätter:

”Då kammarrätten har nekat tillstånd för nattarbete i Sverige så fortskrider flytten av denna avgörande supportfunktion till andra länder.”

Det syftar på ett tidigare besked från Spotify om att nattjobb flyttas utomlands på grund av konflikten. Men Levander skriver att nattarbetet är ”en supportfunktion snarare än en heltidstjänst” och att ingen i Sverige har blivit av med sin anställning som en direkt följd av flytten. I stället har man lagt nya scheman.

”Då beredskapstjänstgöring är avgörande för att Spotify ska kunna upprätthålla sin service så är flytten redan nästan helt genomförd. Det är ca 250 medarbetare som berörts av förändringen i deras arbetsschema.”

Stora nedskärningar

Spotify genomförde en global personalnedskärning i december 2023, efter att rättsprocessen om nattarbete inletts. Då blev omkring 240 personer av med jobbet i Sverige. Fackklubbsordföranden Jonas Sundberg säger till Kollega att facket inte har någon insyn i om nattarbetesfrågan har påverkat var Spotify har valt att skära ned eller anställa nya personer.

På en fråga om vad Spotify ska göra nu svarar presstalesperson Julia Levander:

Vi kommer nu läsa igenom domen innan vi beslutar nästa steg, men frågan om kollektivavtal kommer inte att omvärderas.

Summary in English:


Court Ruling Against Spotify

Spotify lost its prolonged court battle to allow night work. The Court of Appeal (Kammarrätten) ruled that it is not in the public interest to grant the streaming company an exemption from the law. However, night work can be permitted if Spotify signs a collective agreement, a topic now being revisited.

Spotify argued that their operations are of public interest, similar to banks and healthcare companies, due to handling personal and payment information. Despite this, the Court of Appeal found that the primary reason for night work was economic, not public interest, and denied the exemption.

The court emphasized that exemptions should first be sought through collective agreements, which Spotify has not attempted. This ruling may reignite discussions about collective agreements at Spotify, which has previously resisted such agreements.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.