Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Northvolt – från grön omställning till röda siffror

Northvolt skulle snabba på den gröna omställningen i Europa med sina miljövänliga litiumbatterier. Istället kantades satsningen av skulder, arbetsmiljöproblem och slutligen konkurs.
Lina Björk Publicerad
Northvolt
I november lämnade Northvolts vd Peter Carlsson sin post. Fyra månader senare ansökte företaget om konkurs. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det här har hänt – från succé till fall:

  • 2015 grundades företaget av Peter Carlsson och Paolo Cerruti som jobbat tillsammans på elbiltillverkaren Teslas fabrik i Kalifornien, USA. Målet: att skapa miljövänliga batterier. 
     
  • 2017 meddelades att den första fabriken skulle byggas i Skellefteå, medan Västerås fick en forskningsanläggning kallad Northvolt Labs. 
     
  • För att finansiera tillverkningen inleddes samarbeten med bland annat teknikbolaget ABB, lastbilstillverkaren Scania och den tyska biltillverkaren BMW. Första generationens batterier tillverkades på Northvolt Labs. 
     
  • 2018 fick Northvolt över hundra miljoner i bidrag från Energimyndigheten.
     
  • Samma år påbörjades bygget av Northvolt Ett i Skellefteå, där den storskaliga produktionen skulle vara. 
     
  • 2018-2023 Tillväxtresan kantas av rapporter om missförhållanden, dödsfall och förseningar. 
     
  • 2024 försattes dotterbolaget Northvolt Ett Expansion AB i konkurs. 
     
  • I november 2024 varslades sammanlagt 1600 anställda om uppsägning, vilket då motsvarade en fjärdedel av personalstyrkan.  Peter Carlsson avgick som vd. 
     
  • 2025 begärde Northvolt rekonstruktion i USA, med förhoppningen att frigöra 2,7 miljarder kronor. 
     
  • 12 mars 2025 ansökte Northvolt om konkurs i Sverige. Skulderna uppgick till drygt 60 miljarder kronor. Sammanlagt varslades cirka 5 000 anställda om uppsägning, vilket gör händelsen till en av de största konkurserna i modern tid. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Unionen på Ericsson: ”Vi var förberedda”

Tre av fyra varslade om uppsägning på Ericsson finns på huvudkontoret i Kista. Unionens klubbordförande Per Östberg anser att bolaget skött varslet bättre än senast.
Sandra Lund Publicerad 19 januari 2026, kl 13:48
Förutom de anställda påverkar Ericssons varsel börsen. Foto: Magnus Lejhall/TT

1 169 av de 1 600 som nu har varslats om uppsägning finns på Ericssons huvudkontor i Kista, i norra Stockholm.

Ett varsel som den koncernfackliga ordföranden för Sveriges ingenjörer Per Norlander, kallade ”brutalt” i medier i torsdags när varslet blev offentligt, bland annat för att det enligt honom var oväntat.

Kunde bemöta oron bra

Den bilden delar inte hans fackliga kollega, Per Östberg, ordförande för Unionen på Ericsson i Kista. Han säger att fack och arbetsgivare förhandlat sedan november.

–  Klubbstyrelsen har fått viss information och är överens om besparingar, bland annat genom personalneddragningar. Så den här gången kunde jag möta medlemmarnas oro på ett bra sätt redan i torsdags.

Känner igen formuleringar

Per Östberg

Han anser också att bolagets vd sedan i höstats öppet talat om kostnadsbesparingar.

–  Man känner ju igen formuleringarna från förra varslet, säger Per Östberg. 

En omgång han var mindre nöjd med, men nu tycker att bolaget dragit lärdom ifrån. Då, våren 2024, landade varslet om uppsägningar på 1 200 personer.

Enligt Per Östberg var det då få som hade fått information före varslet överhuvudtaget, och inga förhandlingar hade inletts. 

–  Det blev lite tid för förhandlingar med sämre kvalitet för slutresultatet Man har nog lärt att förhandla innan man släpper bomben.

Hur många som fick gå till slut är inte en offentlig siffra.

Men det var färre än 1 200 i alla fall. Och det är viktigt att komma ihåg att ett varsel är en varning om att det kan bli nedskärningar. Varslet är en maximal siffra.

Nu ska arbetsgivare och fack förhandla om hur det till slut blir på Ericsson.