Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lag ska ge trygga konsulter – kan få motsatt effekt

Den som har varit uthyrd i två år ska få anställning hos kunden – eller två månadslöner. Men risken är att kundföretagen avslutar uppdragen innan två år har gått.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2024, kl 13:08
Bemanningsanställda får starkare skydd: Efter 24 månader hos samma kund ska anställning eller kompensation ges. Kritiker varnar för att företag kan avsluta uppdrag tidigare.
Nya regler för bemanningsanställda. Efter två år hos samma kund ska anställning eller två månadslöner erbjudas. Men många företag avslutar uppdrag innan tidsgränsen. Foto: Colourbox.

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. Den 1 oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation.

Ändringarna var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020. Tanken var att reglerna skulle skydda bemanningsanställda. 

Nu har det gått 24 månader sedan lagen ändrades. Det innebär att de nya reglerna nu träder i kraft. Men det är fortsatt oklart exakt vilka följder de kommer att få. Kritiker anser att det finns stor risk för att kundföretagen kommer att säga upp avtal efter 23 månader för att slippa anställa eller tvingas betala de två månadslönerna.

Förlorade sitt uppdrag efter 14 år

I en artikel i Dagens Arbete berättar Mikael Wretling att han nu förlorat sitt uppdrag på ABB Robotics, efter 14 år som bemanningsanställd.

– Jag trivs bra med själva jobbet, transport och logistik. Jag hade hoppats att få en anställning, säger han.

Och han är inte ensam om att få gå, enligt Susanne Forsbacka, ordförande i IF Metall-klubben på företaget.

– Jag vet inte exakt antal, men de inhyrda avslutas vartefter, säger hon till tidningen.

"Tryggt att arbeta som konsult"

Det finns också kritiker som anser att lagen är onödigt sträng – och ställer till med problem för konsulter som inte alls behöver extra skydd. En av dem är entreprenören Dan Olofsson. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han att det är fel att företagen tvingas anställa IT- och ingenjörskonsulter. Ett anställningsbeslut är inget man fattar lättvindigt om det ska bli bra för företag och anställda, anser han. Dessutom är anställningstryggheten minst lika bra i ett konsultbolag som i ett kundföretag, enligt Dan Olofsson.

”Det som nu händer är att kunderna upplever det här med Uthyrningslagen som bekymmersamt och avslutar många uppdrag före 24-månadersgränsen, det vill säga våra anställda som är medlemmar i facket blir av med sina uppdrag”, skriver han.

Kan välja att betala två månadslöner

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och en av dem som var med och ändrade reglerna. Tillsammans med Malin Wulkan, chefsjurist på förbundet, svarar han på kritiken i Svenska Dagbladet. De håller inte med om att lagen är problematisk:

”Efter två år kan kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.”

De skriver också att de nya reglerna ska följas upp och utvärderas.

 

Efterlysning

Påverkas du av de nya reglerna kring bemanning? Hör av dig till vår reporter David Österberg på [email protected] eller 072-599 21 49.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Spotify förlorar igen – får inte ha nattarbete

Spotify förlorar sin långdragna domstolskamp om nattarbete. Kammarrätten slår fast att det inte ligger i samhällets intresse att ge strömningsföretaget undantag från lagen. Men nattarbete kan tillåtas om Spotify tecknar kollektivavtal – en fråga som nu väcks på nytt.
Noa Söderberg Publicerad 30 september 2024, kl 13:08
Kammarrätten stoppar Spotifys nattarbete: Undantag från lagen kräver kollektivavtal. Diskussionen om nattarbete fortsätter.
Spotify förlorar kampen om nattarbete. Kammarrätten säger nej till undantag utan kollektivavtal. Frågan om nattarbete väcks på nytt. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

På måndagen kom det slutgiltiga beskedet: Spotify får inget undantag från lagens förbud mot nattarbete. Det är kulmen av en lång domstolsprocess, där strömningsbolaget hela tiden har hävdat att samhället har ett särskilt intresse av att deras anställda tillåts jobba natt.

Beslutet innebär att Spotify kan ansöka om undantag på nytt. Det har bolaget redan försökt med, men fått nej i väntan på kammarrättens dom. Ett annat sätt att få undantag från nattarbetsförbudet är att teckna kollektivavtal – något som Spotify tidigare har fört en hård kampanj emot.

Förbjudet att jobba natt

I Sverige är det som regel förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05. Företag som vill ha nattarbete måste antingen göra saker som anses samhällsviktiga – till exempel banktjänster, flyg, sjukvård eller medicin – eller teckna ett kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att bortse från lagen. 

Ett tredje alternativ är att ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om myndigheten säger nej kan beslutet överklagas. Det är det Spotify har gjort. När de förlorade i förvaltningsrätten överklagade de på nytt, och hamnade då i kammarrätten. Det är kammarrätten som nu har fällt ett avgörande.

I sin överklagan argumenterade Spotify för att deras verksamhet är samhällsviktig, på liknande sätt som banker och vårdbolag. Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att de sköter människors person- och betalningsuppgifter. För att kunna skydda uppgifterna vid en eventuell IT-attack måste Spotify ha ”konstant drift”, skrev bolaget, ”precis som i tillverkningsindustrin”.

De skrev också att andra bolag, där samhällsintresset för nattarbete är lägre, har fått undantag från reglerna. Därför ansåg Spotify att de har särbehandlats, i strid med grundlagen.

Kammarrätten skriver i sin dom att risken för IT-attacker är Spotifys tyngsta argument för att få undantag. Men de slår också fast att det inte verkar vara bolagets främsta anledning att ha nattarbete. Snarare handlar det, enligt kammarrätten, om att hålla igång tjänsten och stoppa buggar, av ”företagsekonomiska skäl”. Därför nekas Spotify undantag.

Ny diskussion om kollektivavtal

Kammarrätten skriver också att undantag från arbetstidslagen i första hand ska göras om ett företag försökt, och inte lyckats, teckna kollektivavtal. Det har inte Spotify gjort, enligt domstolen. Inga förhandlingsprotokoll har lämnats in.

Frågan om kollektivavtal på Spotify har varit aktuell sedan bolagets fackklubb bildades 2022. Året därpå inledde Unionen officiella förhandlingar om avtal. Företaget bemötte det genom att bland annat dela ut flygblad emot kollektivavtal utanför sitt huvudkontor.

Förhandlingen slutade i oenighet, och sedan dess har frågan legat still. I oktober 2023 sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega att det pågår ett arbete med att stärka förhandlingspositionen på Spotify, inför en eventuell strejk.

Klubben: Vi ser gärna kollektivavtal

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb på Spotify, säger till Kollega att han inte har hunnit diskutera domslutet med sina styrelsekollegor.

– Vi har inte varit inblandade i den här rättsprocessen. Men vi ser ju gärna att det här regleras genom kollektivavtal.

Kommer ett kollektivavtal närmare nu, när kammarrätten också understryker att det är så man ska göra i första hand?

– Det kan jag inte svara på, jag kan inte spekulera. Det ligger främst hos Spotify att avgöra.

Fackklubben på Spotify har tidigare sagt till Kollega att konflikten om nattarbete kan bli en draghjälp för att teckna kollektivavtal.

Spotify: Vi flyttar jobb

Julia Levander, presskontakt på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega att nattarbetet är ”avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen”. Hon fortsätter:

”Då kammarrätten har nekat tillstånd för nattarbete i Sverige så fortskrider flytten av denna avgörande supportfunktion till andra länder.”

Det syftar på ett tidigare besked från Spotify om att nattjobb flyttas utomlands på grund av konflikten. Men Levander skriver att nattarbetet är ”en supportfunktion snarare än en heltidstjänst” och att ingen i Sverige har blivit av med sin anställning som en direkt följd av flytten. I stället har man lagt nya scheman.

”Då beredskapstjänstgöring är avgörande för att Spotify ska kunna upprätthålla sin service så är flytten redan nästan helt genomförd. Det är ca 250 medarbetare som berörts av förändringen i deras arbetsschema.”

Stora nedskärningar

Spotify genomförde en global personalnedskärning i december 2023, efter att rättsprocessen om nattarbete inletts. Då blev omkring 240 personer av med jobbet i Sverige. Fackklubbsordföranden Jonas Sundberg säger till Kollega att facket inte har någon insyn i om nattarbetesfrågan har påverkat var Spotify har valt att skära ned eller anställa nya personer.

På en fråga om vad Spotify ska göra nu svarar presstalesperson Julia Levander:

Vi kommer nu läsa igenom domen innan vi beslutar nästa steg, men frågan om kollektivavtal kommer inte att omvärderas.

Summary in English:


Court Ruling Against Spotify

Spotify lost its prolonged court battle to allow night work. The Court of Appeal (Kammarrätten) ruled that it is not in the public interest to grant the streaming company an exemption from the law. However, night work can be permitted if Spotify signs a collective agreement, a topic now being revisited.

Spotify argued that their operations are of public interest, similar to banks and healthcare companies, due to handling personal and payment information. Despite this, the Court of Appeal found that the primary reason for night work was economic, not public interest, and denied the exemption.

The court emphasized that exemptions should first be sought through collective agreements, which Spotify has not attempted. This ruling may reignite discussions about collective agreements at Spotify, which has previously resisted such agreements.