Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
De anställda på Spotify fick i december ett meddelande från vd:n om att företaget ska skära ned 17 procent av personalstyrkan. Det ska vara omkring 240 svenska medarbetare som fått sluta enligt en uppgift från Sveriges Ingenjörer. Musikföretaget har inte berättat utåt hur många medarbetare som drabbats.
Jonas Sundberg i Unionens lokala fack-klubb om nedskärningarna:
– Det är såklart ett väldigt jobbigt besked precis vid slutet av året. Det är tråkigt att se så många kollegor som har lagt ned hårt arbete drabbas. Vi har sett att osäkerheten varit extra stor för kollegor i mer utsatta situationer, som de som har flyttat hit och ska förnya sitt uppehållstillstånd eller de som planerar att bli föräldrar, berättade han för Kollega före jul.
Nu i januari har en stor majoritet av de som varslats accepterat avgångsvederlag, utom några få fackmedlemmar som ska erbjudas omplacering. Förhandlingarna med klubben kring nedskärningen är därmed avslutad enligt klubbordföranden:
– De medlemmar som tackat nej till avgångsvederlaget har blivit erbjudna andra positioner. Tyvärr ledde det även till att Spotify valde att avsluta provanställningen för ytterligare en kollega, säger Jonas Sundberg.
Hur är stämningen nu?
– Klart att det är lite nedstämd stämning. En del behöver fortfarande klaras ut, många delar av företaget ska organiseras om.
Han upplever att det är svårt för Unionenklubben att få insyn i vad som sker när det gäller nedskärningarna som helhet.
– Många har skött förhandlingen själva och vi i klubben har inte heller fått en lista av Spotify på alla berörda.
Är ni i Unionen delaktiga i omorganisationen?
– Nej.
Borde ni inte vara det utifrån lagen om medbestämmande, MBL?
– Vi vill gärna vara mer delaktiga, men i dagsläget ser Spotify omorganisationen från en internationell synvinkel och hävdar att de inte kan titta på organisationen i Sverige separat från resten av företaget.
Kollega har sökt Spotify.
Facklig organisering på Spotify
¤ I januari 2023 meddelade Spotify att sex procent av personalen skulle sägas upp. Runt 100 personer fick lämna Spotify i Sverige. Då struntade företaget i att förhandla med Unionen.
¤ I januari 2023 bildades också den första lokala Unionen-klubben på Spotify - Spotify Workers Unionen.
¤ Under våren 2023 ville Unionen teckna kollektivavtal på företaget. Förhandlingar inleddes, men efter att Unionen stått utanför Spotifys kontor för att berätta om fördelarna med kollektivavtal svarade Spotify med att dela ut en flyer till sina anställda där de var emot ett fack-avtal.
I juni drog sig företaget ur förhandlingarna.
¤ I december 2023 meddelade Spotify att personalen skärs ner med 17 procent, vilket ska motsvara 240 personer i Sverige enligt Sveriges ingenjörer. Den här gången fick Unionens klubb information om neddragningarna i förväg i enlighet med medbestämmandelagen, MBL.
¤ Spotify har låtit anställda arbeta natt i strid med arbetstidslagen 2022. För det ska företaget betala en sanktionsavgift på 356 000 kronor enligt beslut av Arbetsmiljöverket.
Företaget ansökte om dispens för nattarbete tidigt under 2023 men nekades av myndigheten. Spotify överklagade avslaget i förvaltningsdomstolen. 17 januari 2024 nekade även domstolen företagets överklagan om dispens.
¤ Situationen på Spotify påminner om den fackliga konflikten på Klarna 2023. Oreglerat nattarbete förekom på Klarna tidigare. Klarna ålades en miljonavgift för detta av Arbetsmiljöverket, något som företaget överklagat till domstol. Målet är inte avgjort.
Arbetsmiljöverket gav i juni 2023 Klarna dispens att låta 800 anställda jobba natt från och med den 14 juni 2023 och ett år framåt enligt Finansliv. Klarna tecknade i november 2023 kollektivavtal som reglerar arbetsvillkoren.
¤ Spotify ligger även i domstolstvist med Integritetsskyddsmyndigheten, Imy. Det fallet handlar om en straffavgift på 58 miljoner kronor för hur företaget hanterat användarnas rätt att få tillgång till sina lagrade personuppgifter. Även i det fallet har företaget överklagat myndighetens beslut till förvaltningsrätten.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
