Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Nedstämd stämning på Spotify - facket får inte påverka

Sedan nedskärningarna i december har Unionens lokala fackklubb på Spotify haft bråda dagar. Förhandlingarna är avslutade och de flesta varslade har valt avgångsvederlag. Ett fåtal har omplacerats. Men i den fortsatta omorganisationen är inte facket inbjudna.
Elisabeth Brising Publicerad
Fasadbild, Spotifys kontor i Stockholm.
Sedan nedskärningarna på Spotify i december är förhandlingarna avslutade och de flesta har valt avgångsvederlag. Stämningen är låg och i den fortsatta omorganisationen är inte facket inbjudna. Foto: Janerik Henriksson/TT.

De anställda på Spotify fick i december ett meddelande från vd:n om att företaget ska skära ned 17 procent av personalstyrkan. Det ska vara omkring 240 svenska medarbetare som fått sluta enligt en uppgift från Sveriges Ingenjörer. Musikföretaget har inte berättat utåt hur många medarbetare som drabbats.

Jonas Sundberg i Unionens lokala fack-klubb om nedskärningarna: 

– Det är såklart ett väldigt jobbigt besked precis vid slutet av året. Det är tråkigt att se så många kollegor som har lagt ned hårt arbete drabbas. Vi har sett att osäkerheten varit extra stor för kollegor i mer utsatta situationer, som de som har flyttat hit och ska förnya sitt uppehållstillstånd eller de som planerar att bli föräldrar, berättade han för Kollega före jul.  

Erbjudna omplacering 

Nu i januari har en stor majoritet av de som varslats accepterat avgångsvederlag, utom några få fackmedlemmar som ska erbjudas omplacering. Förhandlingarna med klubben kring nedskärningen är därmed avslutad enligt klubbordföranden: 

– De medlemmar som tackat nej till avgångsvederlaget har blivit erbjudna andra positioner. Tyvärr ledde det även till att Spotify valde att avsluta provanställningen för ytterligare en kollega, säger Jonas Sundberg.  

Hur är stämningen nu?

– Klart att det är lite nedstämd stämning. En del behöver fortfarande klaras ut, många delar av företaget ska organiseras om.  

Svårt att få information

Han upplever att det är svårt för Unionenklubben att få insyn i vad som sker när det gäller nedskärningarna som helhet. 

– Många har skött förhandlingen själva och vi i klubben har inte heller fått en lista av Spotify på alla berörda. 

Är ni i Unionen delaktiga i omorganisationen?

– Nej. 

Borde ni inte vara det utifrån lagen om medbestämmande, MBL?

– Vi vill gärna vara mer delaktiga, men i dagsläget ser Spotify omorganisationen från en internationell synvinkel och hävdar att de inte kan titta på organisationen i Sverige separat från resten av företaget.  

Kollega har sökt Spotify.

Facklig organisering på Spotify

¤ I januari 2023 meddelade Spotify att sex procent av personalen skulle sägas upp. Runt 100 personer fick lämna Spotify i Sverige. Då struntade företaget i att förhandla med Unionen. 

¤ I januari 2023 bildades också den första lokala Unionen-klubben på Spotify - Spotify Workers Unionen. 

¤ Under våren 2023 ville Unionen teckna kollektivavtal på företaget. Förhandlingar inleddes, men efter att Unionen stått utanför Spotifys kontor för att berätta om fördelarna med kollektivavtal svarade Spotify med att dela ut en flyer till sina anställda där de var emot ett fack-avtal. 
I juni drog sig företaget ur förhandlingarna.

¤ I december 2023 meddelade Spotify att personalen skärs ner med 17 procent, vilket ska motsvara 240 personer i Sverige enligt Sveriges ingenjörer. Den här gången fick Unionens klubb information om neddragningarna i förväg i enlighet med medbestämmandelagen, MBL. 

¤  Spotify har låtit anställda arbeta natt i strid med arbetstidslagen 2022. För det ska företaget betala en sanktionsavgift på 356 000 kronor enligt beslut av Arbetsmiljöverket. 

Företaget ansökte om dispens för nattarbete tidigt under 2023 men nekades av myndigheten. Spotify överklagade avslaget i förvaltningsdomstolen. 17 januari 2024 nekade även domstolen företagets överklagan om dispens. 

¤ Situationen på Spotify påminner om den fackliga konflikten på Klarna 2023. Oreglerat nattarbete förekom på Klarna tidigare. Klarna ålades en miljonavgift för detta av Arbetsmiljöverket, något som företaget överklagat till domstol. Målet är inte avgjort.

Arbetsmiljöverket gav i juni 2023 Klarna dispens att låta 800 anställda jobba natt från och med den 14 juni 2023 och ett år framåt enligt Finansliv.  Klarna tecknade i november 2023 kollektivavtal som reglerar arbetsvillkoren. 

¤ Spotify ligger även i domstolstvist med Integritetsskyddsmyndigheten, Imy. Det fallet handlar om en straffavgift på 58 miljoner kronor för hur företaget hanterat användarnas rätt att få tillgång till sina lagrade personuppgifter. Även i det fallet har företaget överklagat myndighetens beslut till förvaltningsrätten. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.