Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bröt mot lagen - Klarna måste betala miljonbelopp

1,1 miljon. Så stor blir sanktionsavgiften för Klarna efter att företaget brutit mot arbetstidslagen, enligt ett beslut från Arbetsmiljöverket.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster fasaden till Arbetsmiljöverket. Till höger fasaden till Klarna.
Arbetsmiljöverket slår fast att Klarna brutit mot arbetstidslagen och måste betala över en miljon kronor. Foto: Naina Helén Jåma/TT och Claudio Bresciani/TT.

Den 8 september i fjol inspekterade Arbetsmiljöverket hur det stod till med arbetsmiljön på Klarnas huvudkontor i Stockholm. Vid inspektionen framkom det bland annat att det förekommit beredskapstid och att medarbetare vid tillfällen arbetar natt. Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, vilket banken inte hade.

Klarna måste betala nästan 1,1 miljon

Nu har Arbetsmiljöverket kommit med sitt beslut i ärendet. Myndigheten slår fast att Klarna brutit mot arbetstidslagen under perioden 7 september 2021 till den 7 september 2022. Vidare konstaterar man att den verksamhet som Klarna bedriver inte är av den karaktär att man får göra en avvikelse från nattarbetsförbudet. Därför beslutar Arbetsmiljöverket nu om en sanktionsavgift på 1 094 471 kronor.

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

Björn Larm, gruppchef vid Unionen Stockholm, konstaterar att sanktionsavgiften är en av de högsta han hört talas om. Allvaret och att de inte åtgärdat det i tid.

- Det är ett väldigt högt belopp. Jag tror att det beror på att Arbetsmiljöverket bedömt det här som en allvarlig sak samt att företaget har haft lång tid på sig – och inte gjort någonting. Om man lyssnar på Arbetsmiljöverket och visar god vilja att åtgärda problemen så händer inte det här, säger han.

Unionen välkomnar att Arbetsmiljöverket gör inspektioner inom techbranschen. Förbundet hoppas att myndighetens beslut om sanktionsavgift kommer att leda till faktiska förändringar för medlemmarna.

- Många techbolag underskattar allvaret i arbetsmiljöfrågorna och ser sig som lite speciella. Men jag upplever att de alltmer börjar förstå att de här reglerna finns av en anledning och att de gäller även för dem, säger Björn Larm.

Ser ni beslutet som en seger?

- Det är ingen seger att en arbetsgivare får smäll på fingrarna, men om de däremot löser arbetsmiljöproblemen då blir det en seger.

Klarna har nu till och med den 15 maj på sig att svara om man bestrider sanktionsavgiften eller godtar den.
– Att låta arbetstagare arbeta natt är aldrig bra, det är påverkar hälsan negativt. Storleken på vår sanktionsavgift beror på hur många som arbetat natt och hur länge de gjort det, sammanfattar Lennart Adèrn, jurist på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket: Kan bli förbud mot nattarbete

Men frågan tar inte slut här. Med anledning av bristerna som framkom vid inspektionen har Arbetsmiljöverket nyligen öppnat ytterligare ett ärende som rör Klarna. Myndigheten har underrättat banken att man överväger ett förbud mot nattarbetet mellan midnatt och klockan 05, och inväntar nu ett yttrande från Klarna i frågan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek