Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bröt mot lagen - Klarna måste betala miljonbelopp

1,1 miljon. Så stor blir sanktionsavgiften för Klarna efter att företaget brutit mot arbetstidslagen, enligt ett beslut från Arbetsmiljöverket.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster fasaden till Arbetsmiljöverket. Till höger fasaden till Klarna.
Arbetsmiljöverket slår fast att Klarna brutit mot arbetstidslagen och måste betala över en miljon kronor. Foto: Naina Helén Jåma/TT och Claudio Bresciani/TT.

Den 8 september i fjol inspekterade Arbetsmiljöverket hur det stod till med arbetsmiljön på Klarnas huvudkontor i Stockholm. Vid inspektionen framkom det bland annat att det förekommit beredskapstid och att medarbetare vid tillfällen arbetar natt. Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, vilket banken inte hade.

Klarna måste betala nästan 1,1 miljon

Nu har Arbetsmiljöverket kommit med sitt beslut i ärendet. Myndigheten slår fast att Klarna brutit mot arbetstidslagen under perioden 7 september 2021 till den 7 september 2022. Vidare konstaterar man att den verksamhet som Klarna bedriver inte är av den karaktär att man får göra en avvikelse från nattarbetsförbudet. Därför beslutar Arbetsmiljöverket nu om en sanktionsavgift på 1 094 471 kronor.

Björn Larm Unionen
Björn Larm. Foto: Unionen

Björn Larm, gruppchef vid Unionen Stockholm, konstaterar att sanktionsavgiften är en av de högsta han hört talas om. Allvaret och att de inte åtgärdat det i tid.

- Det är ett väldigt högt belopp. Jag tror att det beror på att Arbetsmiljöverket bedömt det här som en allvarlig sak samt att företaget har haft lång tid på sig – och inte gjort någonting. Om man lyssnar på Arbetsmiljöverket och visar god vilja att åtgärda problemen så händer inte det här, säger han.

Unionen välkomnar att Arbetsmiljöverket gör inspektioner inom techbranschen. Förbundet hoppas att myndighetens beslut om sanktionsavgift kommer att leda till faktiska förändringar för medlemmarna.

- Många techbolag underskattar allvaret i arbetsmiljöfrågorna och ser sig som lite speciella. Men jag upplever att de alltmer börjar förstå att de här reglerna finns av en anledning och att de gäller även för dem, säger Björn Larm.

Ser ni beslutet som en seger?

- Det är ingen seger att en arbetsgivare får smäll på fingrarna, men om de däremot löser arbetsmiljöproblemen då blir det en seger.

Klarna har nu till och med den 15 maj på sig att svara om man bestrider sanktionsavgiften eller godtar den.
– Att låta arbetstagare arbeta natt är aldrig bra, det är påverkar hälsan negativt. Storleken på vår sanktionsavgift beror på hur många som arbetat natt och hur länge de gjort det, sammanfattar Lennart Adèrn, jurist på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket: Kan bli förbud mot nattarbete

Men frågan tar inte slut här. Med anledning av bristerna som framkom vid inspektionen har Arbetsmiljöverket nyligen öppnat ytterligare ett ärende som rör Klarna. Myndigheten har underrättat banken att man överväger ett förbud mot nattarbetet mellan midnatt och klockan 05, och inväntar nu ett yttrande från Klarna i frågan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.