Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Bröt mot lagen - Klarna måste betala miljonbelopp
1,1 miljon. Så stor blir sanktionsavgiften för Klarna efter att företaget brutit mot arbetstidslagen, enligt ett beslut från Arbetsmiljöverket.
Den 8 september i fjol inspekterade Arbetsmiljöverket hur det stod till med arbetsmiljön på Klarnas huvudkontor i Stockholm. Vid inspektionen framkom det bland annat att det förekommit beredskapstid och att medarbetare vid tillfällen arbetar natt. Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, vilket banken inte hade.
Klarna måste betala nästan 1,1 miljon
Nu har Arbetsmiljöverket kommit med sitt beslut i ärendet. Myndigheten slår fast att Klarna brutit mot arbetstidslagen under perioden 7 september 2021 till den 7 september 2022. Vidare konstaterar man att den verksamhet som Klarna bedriver inte är av den karaktär att man får göra en avvikelse från nattarbetsförbudet. Därför beslutar Arbetsmiljöverket nu om en sanktionsavgift på 1 094 471 kronor.
Björn Larm, gruppchef vid Unionen Stockholm, konstaterar att sanktionsavgiften är en av de högsta han hört talas om. Allvaret och att de inte åtgärdat det i tid.
- Det är ett väldigt högt belopp. Jag tror att det beror på att Arbetsmiljöverket bedömt det här som en allvarlig sak samt att företaget har haft lång tid på sig – och inte gjort någonting. Om man lyssnar på Arbetsmiljöverket och visar god vilja att åtgärda problemen så händer inte det här, säger han.
Unionen välkomnar att Arbetsmiljöverket gör inspektioner inom techbranschen. Förbundet hoppas att myndighetens beslut om sanktionsavgift kommer att leda till faktiska förändringar för medlemmarna.
- Många techbolag underskattar allvaret i arbetsmiljöfrågorna och ser sig som lite speciella. Men jag upplever att de alltmer börjar förstå att de här reglerna finns av en anledning och att de gäller även för dem, säger Björn Larm.
Ser ni beslutet som en seger?
- Det är ingen seger att en arbetsgivare får smäll på fingrarna, men om de däremot löser arbetsmiljöproblemen då blir det en seger.
Klarna har nu till och med den 15 maj på sig att svara om man bestrider sanktionsavgiften eller godtar den.
– Att låta arbetstagare arbeta natt är aldrig bra, det är påverkar hälsan negativt. Storleken på vår sanktionsavgift beror på hur många som arbetat natt och hur länge de gjort det, sammanfattar Lennart Adèrn, jurist på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket: Kan bli förbud mot nattarbete
Men frågan tar inte slut här. Med anledning av bristerna som framkom vid inspektionen har Arbetsmiljöverket nyligen öppnat ytterligare ett ärende som rör Klarna. Myndigheten har underrättat banken att man överväger ett förbud mot nattarbetet mellan midnatt och klockan 05, och inväntar nu ett yttrande från Klarna i frågan.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
