Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför blir du utmattad av digitala möten

Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Det beror bland annat på känslan av att hela tiden vara betraktad. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön.
David Österberg Publicerad
Till vänster en person som har videomöte, till höger en trött kvinna som gnuggar ögonen.
Det är inte bara mörkret som gör dig trött. Videomöten innebär en enorm belastning för din hjärna. Foto: Colourbox.

Möjligheten att jobba på distans underlättar både arbetsliv och privatliv. Men att ständigt jobba digitalt har också nackdelar. Ett tydligt exempel är den negativa effekten av videomöten. Forskning från bland annat Stanford University visar att vi blir betydligt tröttare av att ha möten via skärm jämfört med fysiska möten.

Varför blir man trött av videomöten

Tröttheten har flera förklaringar. En är att videomöten påminner om känslan av att befinna sig på en scen. I ett digitalt möte tittar deltagarna på varandra hela tiden, vilket inte är fallet i ett fysiskt möte.

En annan är att det är jobbigt att titta på sig själv hela tiden.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, har Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tidigare sagt till Kollega.

Ändra bakgrundsbild i Teams

Ytterligare en förklaring är att ett digitalt möte oftare är visuellt rörigare än ett fysiskt möte. Antingen ser man en del av rummet hos de andra deltagarna eller en av de bakgrundsbilder som exempelvis Teams erbjuder. 

Ett digitalt möte kan också ge en känsla av instängdhet. I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du ofta vara i bild och sitter mer still. 

Många brister i den digitala arbetsmiljön

Nyligen genomförde Arbetsmiljöverket 1 500 inspektioner för att ta reda på hur bra arbetsgivare är på att arbeta med den digitala arbetsmiljön. Inspektionerna visade att vart fjärde företag hade brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Digitala arbetssätt innebär ofta mycket osynligt arbete och ett enormt informationsflöde. Vi har visserligen arbetat digitalt ganska länge nu, men först nu ser vi konsekvenserna. Forskning har bland annat visat att våra hjärnor påverkas av att ständigt arbeta digitalt och behöver återhämtning. Många har dagar som fylls av digitala möten. De kan innebära en otrolig belastning på den kognitiva funktionen, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Bra att stänga av kameran

Ansvaret för arbetsmiljön – även den digitala – ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket kräver nu att de företag som har brister i den digitala arbetsmiljön åtgärdar dem.

För den som tycker att digitala videomöten är ansträngande finns en del knep att ta till. Ett är att stänga av kameran – eller åtminstone stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv. Det kan också vara bra att påminna deltagarna om att ha en så neutral bakgrund som möjligt.

5 anledningar till att videomöten steker din hjärna

  • Det är ansträngande att hela tiden se sig själv.
  • Det är svårare att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
  • Det är påfrestande att hela tiden vara betraktad av andra.
  • Det är tröttande att titta på många olika bakgrundsbilder.
  • Det är jobbigt att känna sig instängd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.