Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Videomöte: Så går du genom skärmen

Suck, videomöte igen. Sluta gnälla och börja äga situationen i stället! Lär dig att gå genom skärmen och mötena kommer bli roligare – både för dig och dem som lyssnar.
Petra Rendik Publicerad 26 maj 2021, kl 08:35
Privat
Var en teaterapa, säger Anna Bellman och uppmanar oss att gestikulera för att förstärka vårt budskap. Privat

Coronapandemin förändrade möteskulturen över en natt. Plötsligt skulle vi alla träffas på Teams, Zoom och andra digitala mötesplattformar. I början handlade det om att fatta tekniken och det mest grundläggande som att mjuta när man inte har ordet och höja kameran i rätt nivå så kollegorna slipper se in i varandras näsor. Och hela tiden tänkte vi att det snart är över. Snart ses vi på riktigt igen.

Men mer än ett år senare kan vi konstatera att digitala möten är här för att stanna. Så i stället för att sucka över ännu ett trist videomöte – bli en stjärna framför skärmen.

Alla kan gå genom skärmen med lite träning och framför allt – rätt inställning. Det menar Anna Bellman, kommunikationsexpert och föreläsare med en bakgrund som tv- och radiojournalist. Det senaste året har hon precis som många andra hållit alla sina föreläsningar och utbildningar digitalt.

– Videmöten är det normala nu och det är faktiskt vår skyldighet att anstränga oss för att de ska bli bra, säger Anna Bellman.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

I digitala sammanhang är det precis vad vi måste göra generellt – anstränga oss mer –eftersom vi blir tröttare snabbare. Den som håller i ett möte eller anförande digitalt behöver göra det med energi. Tyvärr är vi många som börjar i moll. Innan mötet ens har börjat så vill vi avsluta det så fort som möjligt. 

Här är tipsen på hur du skapar energi på videomötet och går genom skärmen!

Rätt inställning

För att ta sig genom skärmen, är rätt inställning A och O.

Mata dig själv med positiva tankar, tänk att det här blir kul. Tänk vilken fantastisk möjlighet att vi faktisk kan ha ett möte även i dessa tider.

Man ska alltså låstas ha energi även om den saknas? Ja! Om inte du som håller i mötet utstrålar energi kommer de andra som deltar inte heller göra det.

– Känner du dig låg på energi, ta en promenad innan, ät en bra frukost. Stå upp när du håller i mötet. Eller sätt dig längre fram på stolen så du får en rak hållning. Det ger mer energi, säger Anna Bellman.

Glöm inte kameran

Vi vill se varandra i ögonen när vi pratar. Därför känns det onaturligt att titta in i kameran när du har ordet under ett videomöte. Men det är precis vad du ska göra. Den som talar tittar in i kameran på datorn, den som lyssnar tittar på skärmen.

Sätt en lapp med pilar vid kameralinsen som påminner dig om det är där du tittar när du pratar.

Visualisera mera

Digitala möten upplevs som lite opersonliga när man inte ser alla deltagare. När Anna Bellman arbetade som tv- och radiojournalist såg hon inte heller sina lyssnare eller tittare. Hon visualiserade dem i stället. Gör som Anna. Redan innan mötet börjar, föreställ dig de förväntansfulla deltagarna framför dig. Det ger en extra energi i ditt framförande.

Var en teaterapa

Vill du lyckas digitalt så våga vara teatralisk, lite lagom i alla fall. Gestikulera för att förstärka men utan att vifta med händerna framför kameralinsen, rör på kroppen men undvik att promenera. Använd rösten för att betona ditt budskap genom att ibland prata lite högre, ibland lite lägre.

Börja på topp

Budskapet är förstås viktigt för att nå fram digitalt. Var koncis och kortfattad. Lär dig din inledning, som ska vara kärnfull, utantill och väck intresset på en gång. För det är i början du har allas uppmärksamhet. Att inleda med en lång Power Point-presentation är inte ett sätt att väcka intresse. Siffror och statistisk ska bara förstärka ditt budskap.

Avsluta snyggt

Avsluta inte med frågor vilket är vanligt. Avsluta i stället med en lika kärnfull sammanfattning som inledning. Vad vill du att de som lyssnade på dig ska komma ihåg när de lämnar mötet? Det är så du lämnar avtryck och verkligen går genom skärmen.

Läs mer: Kvinnor mer drabbade av zoomtrötthet

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.