Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
CSN ville ha 50 miljoner extra – fick bara 10
Den som söker omställningsstudiestöd får vänta månader på besked. Därför krävde CSN 50 miljoner extra i år för att kunna korta väntetiden. Nu meddelar regeringen att myndigheten får 10 miljoner kronor extra.
Kollega har i flera artiklar berättat om de långa väntetiderna för omställningsstudiestöd. Flera fackförbund har kritiserat regeringen för att inte hålla sin del av las-överenskommelsen och krävt mer pengar till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten har uppgett att den behöver 50 miljoner kronor extra i år för att anställa fler handläggare – och på så sätt kunna korta väntetiderna. Totalt vill CSN ha 250 miljoner kronor extra till 2025.
Nu meddelar regeringen att CSN får 10 miljoner kronor extra i år. Nästa år och 2025 blir tillskottet 50 miljoner kronor per år, totalt 110 miljoner kronor.
Regeringen vill också se regelförändringar och ska inom kort ge CSN i uppdrag att se över reglerna.
Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, skriver i ett mejlsvar till Kollega att myndigheten gläds åt tillskottet och att det kommer att "göra skillnad för handläggningen". Nästa år räknar CSN dessutom med att ha ett mer automatiserat system för handläggningen.
Martin Linder är ordförande för Unionen. Han tycker att det är bra att regeringen nu tillför en del pengar, men är kritisk till att de dröjt:
"Vi har varit besvikna på hur regeringen hanterat omställningsstödet och var starkt kritiska till att man inte sköt till pengar redan i våras när CSN flaggade för att man inte hade resurserna som krävdes för att hantera ansökningarna. Att en del av pengarna som myndigheten har begärt kommer nu är bra, men det är fortsatt regeringens ansvar att se till att omställningsstödet börjar fungera", skriver han till Kollega.
Martin Linder anser också att det är bra att reglerna förenklas.
"Sådana förändringar tas fram tillsammans med oss parter för inte äventyra intentionen i den här överenskommelsen", skriver han.
Socialdemokraterna är kritiska till att myndigheten fick mindre än hälften av pengarna den begärt.
– Det riskerar att leda till att tusentals människor fortsatt inte får besked om att påbörja sina studier. Det innebär att regeringen håller på att schabbla bort den här reformen, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund till TT.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan
Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
Höga chefer får mer utbildning
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Unionens tips till företagsledare
- Se löpande över företagets kompetensbehov.
- Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
- Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
- Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
- Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
- Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
