Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

SAS kabinpersonal rasar mot nytt städkrav

Flygbolaget SAS vill som en besparingsåtgärd att kabinpersonalen ska börja utföra städuppgifter ombord. Fackklubben rasar mot förslaget. Nu väntar centrala förhandlingar.
Lina Friberg Publicerad
Parkerade SAS-lygplan till vänster. Till höger bild på toalettstädning.
Kravet att SAS kabinpersonal ska börja utföra vissa städuppgifter får fackklubben att rasa. "Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes," säger Åke Leijon, ordförande SCCA. Foto: Vidar Ruud/NTB/Scanpix/TT/Colourbox.

Sedan flera år tillbaka plockar kabinpersonalen synligt skräp ombord på inrikesflygningarna. Från första juni ska rutinen gälla inom hela Skandinavien och i förlängningen över hela Europanätet.

Vi är inga städare

 Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes. Det var något som bara smögs in i våra arbetsuppgifter för flera år sedan. Och nu utökar SAS att detta på sikt ska införas på alla kortlinjer. Det finns inte på kartan att vi kommer acceptera det här. Vi är säkerhets- och servicepersonal, inte utbildade städare med tillgång till den utrustning som behövs, säger Åke Leijon, ordförande SCCA, Unionenklubben för SAS kabinanställda.

Företaget kallar arbetsuppgifterna ”Cabin tidy” och menar att det inte handlar om någon regelrätt städning.

Torka ur handfaten på toaletten

 Det här är ju något vår personal redan utför på inrikeslinjerna i dagsläget, skillnaden är att det nu även kommer gälla rutterna inom Skandinavien. Synligt skräp ska plockas, handfaten på toaletterna ska torkas av och säkerhetsbältena ska vikas omlott. Personalen ska inte städa planen, det gör städpersonal minst en gång om dygnet, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Företaget medger dock att det handlar om en kostnadsbesparing då man slipper köpa in städtjänsten externt på berörda destinationer. Åtgärden är en del i SAS jättesparpaketet på 7,5 miljarder årligen. 

Smutsiga flygplan

 Vi måste se över varje liten möjlighet till besparing. De här arbetsuppgifterna är något som kabinpersonalen på de flesta flygbolag redan utför idag. Det är en åtgärd som krävs om vi ska kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Kabinpersonalen uppfattar däremot företagets nya sparåtgärd som att de ska tvingas städa. Detta eftersom flygplanet nu endast ska städas under nattuppehållet, vilket innebär en stor risk för smutsiga flygplan eftersom kabinpersonalen enligt arbetsgivaren enbart ska plocka synligt skräp. Åke Leijon menar också att ledningen inte vågar kalla den nya arbetsuppgiften för vad det är, det vill säga, städning.

Städa och servera mat i samma kläder

 Vi har inte heller fått någon information om hur detta ska genomföras praktiskt, vilket är under all kritik. Är tanken att vi ska utföra städning i våra vanliga uniformer? För att därefter servera våra passagerare och våra piloter mat. Jag ser även en risk att SCCA:s medlemmar inkräktar på LO- kollektivets arbetstagare som har städning inom sitt avtalsområde, säger Åke Leijon.

Kortare raster

Under det korta markuppehållet kan kabinpersonalen få tid för en liten återhämtning. Många gånger sker även matuppehållet under samma markstopp. Nu ska kabinpersonalen istället städa flygplanen. Tiden kommer inte att räcka till eftersom företaget inte avsatt tid för att utföra arbetsuppgiften.

Facket och ledningen djupt oeniga

Stämningen hos kabinpersonalen är minst sagt hätsk.

 Vi är rent ut sagt skitförbannande och nu har det sparats färdigt på oss. Jag har varit i kontakt med flera kollegor som säger att de tänker sluta om städkravet verkligen införs, säger Åke Leijon.

SAS och kabinklubbens Mbl-förhandling slutade i djup oenighet och företaget kommer kalla facket till en central förhandling angående konflikten.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.