Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Sedan flera år tillbaka plockar kabinpersonalen synligt skräp ombord på inrikesflygningarna. Från första juni ska rutinen gälla inom hela Skandinavien och i förlängningen över hela Europanätet.
– Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes. Det var något som bara smögs in i våra arbetsuppgifter för flera år sedan. Och nu utökar SAS att detta på sikt ska införas på alla kortlinjer. Det finns inte på kartan att vi kommer acceptera det här. Vi är säkerhets- och servicepersonal, inte utbildade städare med tillgång till den utrustning som behövs, säger Åke Leijon, ordförande SCCA, Unionenklubben för SAS kabinanställda.
Företaget kallar arbetsuppgifterna ”Cabin tidy” och menar att det inte handlar om någon regelrätt städning.
– Det här är ju något vår personal redan utför på inrikeslinjerna i dagsläget, skillnaden är att det nu även kommer gälla rutterna inom Skandinavien. Synligt skräp ska plockas, handfaten på toaletterna ska torkas av och säkerhetsbältena ska vikas omlott. Personalen ska inte städa planen, det gör städpersonal minst en gång om dygnet, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.
Företaget medger dock att det handlar om en kostnadsbesparing då man slipper köpa in städtjänsten externt på berörda destinationer. Åtgärden är en del i SAS jättesparpaketet på 7,5 miljarder årligen.
– Vi måste se över varje liten möjlighet till besparing. De här arbetsuppgifterna är något som kabinpersonalen på de flesta flygbolag redan utför idag. Det är en åtgärd som krävs om vi ska kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.
Kabinpersonalen uppfattar däremot företagets nya sparåtgärd som att de ska tvingas städa. Detta eftersom flygplanet nu endast ska städas under nattuppehållet, vilket innebär en stor risk för smutsiga flygplan eftersom kabinpersonalen enligt arbetsgivaren enbart ska plocka synligt skräp. Åke Leijon menar också att ledningen inte vågar kalla den nya arbetsuppgiften för vad det är, det vill säga, städning.
– Vi har inte heller fått någon information om hur detta ska genomföras praktiskt, vilket är under all kritik. Är tanken att vi ska utföra städning i våra vanliga uniformer? För att därefter servera våra passagerare och våra piloter mat. Jag ser även en risk att SCCA:s medlemmar inkräktar på LO- kollektivets arbetstagare som har städning inom sitt avtalsområde, säger Åke Leijon.
Under det korta markuppehållet kan kabinpersonalen få tid för en liten återhämtning. Många gånger sker även matuppehållet under samma markstopp. Nu ska kabinpersonalen istället städa flygplanen. Tiden kommer inte att räcka till eftersom företaget inte avsatt tid för att utföra arbetsuppgiften.
Stämningen hos kabinpersonalen är minst sagt hätsk.
– Vi är rent ut sagt skitförbannande och nu har det sparats färdigt på oss. Jag har varit i kontakt med flera kollegor som säger att de tänker sluta om städkravet verkligen införs, säger Åke Leijon.
SAS och kabinklubbens Mbl-förhandling slutade i djup oenighet och företaget kommer kalla facket till en central förhandling angående konflikten.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket