Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Exitsamtal gynnar medarbetare - och chefer

Ett bra avslut är lika betydelsefullt som en bra början. Att erbjuda ett exitsamtal är ett sätt att utveckla chefer, förbättra företaget och få nöjda medarbetare.
Publicerad
Peter Knutsson Frejd, vd Academic Work
Exitsamtalen har gjort Academic Work till en bättre arbetsgivare, menar vd Peter Knutsson Frejd.

Exitsamtal, avslutande samtal, avgångssamtal eller offboarding är alla benämningar på ett slags intervju där medarbetaren knyter ihop säcken och tackar för den tid som varit. Men ett snyggt slut mer än kaffe, tårta och tacktal. Det är en strukturerad avslutningsprocess där båda parter kommer till tals. Det kan gynna både den som slutar och hela verksamheten i företaget, menar Peter Knutsson Frejd, vd på Academic Work.

– Ett av syftena är att kunna förbättra. Att ta reda på vad den anställde upplevt under sin tid när det gäller kultur, arbetsbelastning, lön och ledarskap är ett sätt att se vart företaget är på väg och att i tid kunna förhindra att det går åt fel håll. Eller så kan det bli en bekräftelse på att vi redan gör rätt, säger han.

"Viktigt med chans att säga allt"

Ett annat viktigt mål är att den som slutar ska känna att allt är sagt och därför lämnar företaget med en så positiv känsla som möjligt.
– Den som slutar ska känna att hon eller han verkligen har fått säga allt. Det minimerar risken att negativa synpunkter om företaget blir en snackis. Dessutom vill vi gärna att bra medarbetare återvänder till oss senare, säger Peter Knutsson Frejd.

På Academic Work görs avslutningsprocessen i olika steg. Först får medarbetaren som ska sluta en digital enkät från HR-avdelningen. I den finns bland annat frågor om trakasserier, kränkningar och känslomässiga upplevelser.
– Därefter följer HR upp med en lite djupare intervju. Det är en viktig poäng att exitsamtalen görs av en mer neutral part och inte av den närmaste chefen. På så sätt är det lättare för medarbetaren att framföra sina synpunkter och vi kommer närmare sanningen.

Exitsamtal ger möjlighet att utvecklas

När medarbetaren slutat får hen se exitintervjun i skrift och ge sitt godkännande. Därpå skickas intervjun vidare till HR, vd och involverade chefer som även diskuterar vad som kommit fram.
– Det tar lite tid, men är väl värt det. Exitsamtalen har gjort oss bättre och mer attraktiva som arbetsgivare. Dessutom kan våra chefer ta till sig av synpunkterna och utvecklas. På sikt kan vi komma att göra samma offboardingprocess för våra konsulter, säger Peter Knutsson Frejd.

Text: Gertrud Dahlberg.

Håller du exitsamtal?

Ulrika Mattsson, HR-KONSULT, PEOPLE AND BUSINESS.

– Ja, de är bra. Men ibland händer det att medarbetaren som ska sluta inte vågar uttrycka kritik av rädsla för att få negativa referenser. Ett sätt att komma åt det är att först skicka ut en anonymiserad enkät. – För ett professionellt avslut erbjuds alltid ett samtal med närmaste chefen och ett separat med mig på HR. Jag brukar samla ihop synpunkter från flera samtal innan jag presenterar dem för organisationen. Då kan jag se eventuella trender på gruppnivå och skydda integriteten bättre.
 

 

Rebecca Lindgren, HR-KONSULT COMPETENSUM.

– Det är lika självklart som en anställningsintervju. Det finns ett värde för företaget i att den som slutar gör det utan att vara missnöjd. – Ofta tar jag samtalet ihop med närmaste chef. Finns det mycket kritik kan det vara bättre att ha ett enskilt samtal. Jag skickar frågorna i förväg så att alla hinner tänka efter och förbereda sig. Det ger bättre samtal. Ett annat tips är att hålla exitsamtalet minst en vecka innan medarbetaren ska sluta, då finns det tid att komma med kompletterande synpunkter.
 

 

Amanda Wennström, HR-GENERALIST PÅ FELLOWMIND.

– Ja, jag erbjuder vårt ”hejdå-samtal” med den anställde och närmaste chef och ett exitsamtal med mig. Det är lättare att vara öppen med en annan person än med sin närmaste ledare och jag kan borra lite djupare. – Efter intervjun lyfter jag synpunkterna inom organisationen, utan att nämna namn. Exitsamtalen fyller därmed en funktion för båda parter. Den som lämnar ska känna sig hörd och företaget ska få en chans till förbättringar. Det har till exempel gjort att vi kunnat minska arbetsbelastningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.