Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hund på jobbet - bra för stress och trivsel

Hundar har positiv inverkan på arbetsplatsen– stressen minskar och trivseln ökar. Både hos hundägare och arbetskamrater, visar forskning.
Lina Friberg Publicerad
Hund sitter på golvet på ett kontor.
Forskning visar att hundar på jobbet kan göra att personalen känner sig mindre stressad. Här sitter kontorshunden Stanley på mattes jobb. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Stanley är kontorshund på IT-företaget InfoWeaver. Medan matte Matilda Samuelsson ägnar sig åt programmering höjer Stanley stämningen på kontoret och ser till att kollegorna får små mikropauser i form av lite hundmys.
Ibland drar han även ut kollegan Rikard Stamfjord på en stärkande hundpromenad på lunchen.

– Det är ett väldigt trevligt avbrott när han kommer och puffar på en eller släpper sin lilla leksak framför fötterna, när vi sitter framför datorn hela dagarna. Det bidrar också till att vi pratar mer med varandra under den lilla rasten, säger Rikard Stamfjord.

Hundar bidrar till lägre blodtryck

Djur har länge använts inom terapi, sjukvård, äldreomsorg och skolor med lyckat resultat. Enligt forskning som Svenska Terapihundinstitutet sammanställt så kan kontakt med hund bidra till att minska blodtrycket, minskar insulin- och kortisolnivåerna, vid fysisk kontakt med dem så frigörs oxytocin och de har visat sig att de även lindrar ångest, oro och stress.

Forskning visar även att hundar på jobbet kan ha en positiv inverkan på hur stressade personalen känner sig.

Hund på jobbet ger mikropauser

Promenad med hund på ett kontor.
Rikard Stamfjord på en liten hundpromenad på kontoret tillsammans med Stanley och matte Matilda Samuelsson. Foto: Magnus Liam Karlsson.

– Det underlättar ju förstås enormt för mig att jag kan ha Stanley med mig på jobbet, jag slipper stressa till hunddagiset och hämta och lämna. Och självklart mår jag ju bra av att ha honom nära mig, säger Matilda Samuelsson.

Kollegan Rikard fortsätter:

– Jag tycker verkligen att de små mikropauserna Stanley bidrar med gör att arbetet både känns mindre stressigt och han skapar en gladare och lättsammare atmosfär här på kontoret.

En studie från Virginia Commonwealth University har undersökt hur anställdas stressnivåer påverkats av hundars närvaro på ett amerikanskt företag. Genom att analysera salivprov från de anställda upptäckte forskarna minskade nivåer av stresshormonet kortisol i slutet på arbetsdagen, både hos hundägaren och kollegorna.

 – Stanley är definitivt en ”icebreaker” och jag tror att det öppnar upp för samtal som vi inte skulle haft annars. Både generellt hundsnack och prat om andra saker, säger Rikard Stamfjord.

Hälften av alla svenskar positiva till hund på jobbet

Hunden Stanley i famnen på matte Matilda Samuelsson.
Stanley och Matilda Samuelsson. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Enligt en undersökning utförd av hundmatsföretaget Doggy så är hälften av svenskarna är positiva till att ha hund på jobbet. Sju av tio hundägare svarar att hundar är en tillgång på arbetsplatsen.

–  Jag frågade givetvis alla här på jobbet om det var okej att jag tog med Stanley inklusive fastighetsägaren för kontorshotellet där vi håller till. Han är bara i vårt ena rum och jag bär honom in hit, säger Matilda Samuelsson.

Det finns ingen generell lag som tillåter eller förbjuder hund på jobbet, utan det är upp till arbetsgivaren. Om någon på jobbet blir sjuk av hunden är arbetsgivaren skyldig att förbjuda hunden enligt arbetsmiljölagen. Den säger att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.