Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här är mensskydd en självklarhet

Anställda har olika kroppar och olika behov. Ändå är det få arbetsgivare som tar hänsyn till en så naturlig sak som mens på jobbet. Men det vill Göteborgsbolaget Älvstranden Utveckling ändra på.
Lina Björk Publicerad
Tre människor står och pratar över ett bord med mensskydd
Adelina Lundell, Alexander Pirosanto och Karin Allansson tycker att det är viktigt att prata om att alla inte presterar på topp månadens alla dagar. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Har du tillgång till mensskydd på arbetsplatsen? Om inte är du långt ifrån ensam. En undersökning som hälsobolaget Essity gjorde med hjälp av Kantar Sifo förra året visar att knappt en av tio erbjuds tamponger eller bindor på arbetsplatsen.

Men attityden börjar förändras, berättar Rebecka Hallencreutz, verksamhetsansvarig på den ideella föreningen Mensen, där man bland annat utbildar arbetsgivare och skolor i frågor som rör mens.

rebecka_hallencreutz
Rebecka Hallencreutz Foto: Ellika Henrikson

– Arbetsgivare börjar förstå att anställda blir mer produktiva och mår bättre om man tar hänsyn till att vi har olika behov och olika förutsättningar. Frågor som rör mens borde vara en självklar del i arbetsmiljöarbetet, men vi har en bit kvar, säger hon.

En bit kvar var det på Alexander Pirosantos förra arbetsplats. Han upplevde där att frågor som berör mensproblematik inte togs på allvar. Och inte bara av män utan inte heller av kvinnor som inte tycker att det är ett problem eller anser att frågan inte hör hemma på arbetsplatsen.

När han tog upp frågan om att utbilda ledningsgruppen i ämnet och erbjuda skydd på företagets toaletter fick han nej.

Den som förstår dömer inte

Sedan september är han dock HR-chef på Älvstranden Utveckling i Göteborg och här var tongångarna annorlunda. Redan i oktober monterades lådorna med tamponger och bindor upp.

– Den som förstår dömer inte, men för att förstå behövs kunskap och då måste man våga prata om saker. Att du kanske inte presterar på topp alla dagar i månaden, att du kan ha ont, är trött eller behöver en stund för dig själv, säger han.

Att ligga i framkant i frågor som rör arbetsmiljö tror han kan påverka både bolaget och för de företag som Älvstranden Utveckling jobbar med. Bolaget har möjlighet att ställa krav i upphandlingar, göra anpassningar för sina hyresgäster och konkurrera om medarbetare.

– Om vi visar att vi bryr oss om de anställa och deras mående blir vi en attraktiv arbetsgivare och det behövs i konkurrensen. Och genom att vi är en del av Göteborgs stad kan vi inspirera andra verksamheter, säger Alexander Pirosanto.


Checklista för skyddsrond

Organisationen Mensen har tagit fram en checklista för skyddsrond. Målet är inte att kryssa för varje ruta utan att få en bild av vilka förbättringar som kan göras. Även små justeringar, som att kunna ta en kort rast, ha möjlighet att jobba hemma ett par dagar i månaden eller ha nära till toaletten, kan ge stora effekter för arbetsmiljön.

– Praktiska saker kan vara att det finns värmekudde, värktabletter eller möjlighet att lägga sig i vilrummet ett tag. Sedan handlar det om att skapa ett samhällsklimat som gör att det är okej att säga: ”Just i dag mår jag inte jättebra”, säger Karin Allansson, registrator på Älvstranden utveckling.

I den lokala fackklubben, som har runt 30 medlemmar, diskuterar man ständigt sätt att förbättra arbetsmiljön och nu har även frågan om menstruation hamnat på agendan.

– Mens handlar om alla, inte bara om kvinnor. Alla tjänar på att arbetsgruppen mår bra och kan prestera. Sedan tror jag att diskussionen kan skapa ringar på vattnet. Om jag berättar om hur jag mår kanske du känner att det blir lättare för dig när du inte är på topp, även om det beror på andra orsaker än mens, säger Adelina Lundell, som är processledare i hållbarhet på företaget och sitter med i Unionenklubben.


Men männen då?

Men varför ska kvinnor få gratis mensskydd – borde inte män i så fall få tillgång till exempelvis rakhyvlar eller hygienprodukter på jobbet? Det är ett argument som organisationen Mensen stöter på då och då. Oftast från män.

– Skäggväxt påverkar inte jobbvardagen på samma sätt som menstruation gör. Men om du tycker att det är en viktig fråga så är den fritt fram att kämpa för, säger Rebecka Hallencreutz.

Hon får medhåll av Karin Allansson.

– Att arbetsgivare tar hänsyn till olika behov kan aldrig vara dåligt. Och det kan ju vara allt från klimakteriet, psykisk ohälsa eller PMS. Vi måste lyfta den skammen, säger hon.

Menssäkra jobbet

  • Erbjud mensskydd på alla toaletter.
  • Ha en rutin för att skydden fylls på.
  • Se till att det finns ett vilrum i nära anslutning till arbetsplatsen.
  • Erbjud möjlighet att jobba hemma vid behov.
  • Anställda med arbetskläder ska ha tillgång till ombyte.
  • Utbilda företagsledningen om vilka besvär som kan uppstå vid mens.
  • Möjlighet till flexibel arbetstid om möjligt.
  • Arbetsplatsen tillhandahåller vetekudde och värktabletter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält