Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lång väntan på besked om studiemedel

Nu börjar vårterminen på universitet och yrkeshögskolor. Men den som vill plugga med omställningsstudiestöd tvingas vänta på besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna.
David Österberg Publicerad
Till vänster: kuvert från CSN. Till höger: Man i studiesal.
Det har varit många som ansökt om att få det nya omställningsstudiestödet. Men få har fått besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna. Foto: Jessica Gow/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB

För två år sedan slöt fack och arbetsgivare den så kallade las-uppgörelsen.

Enligt den skulle det bli lättare för arbetsgivarna att säga upp medarbetare. I gengäld skulle arbetstagarna få betydligt bättre möjligheter att utbilda sig.

Det nya omställningsstudiestödet är nu på plats. Det innebär att det är möjligt att plugga och behålla en stor del av lönen. För att få pengarna krävs en ansökan till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten kontrollerar att den som söker uppfyller villkoren och att utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Men väntan på besked är lång. CSN har tagit emot över 25 000 ansökningar men bara fattat beslut i runt 4 000 ärenden. Det innebär att omkring 85 procent av dem som sökt fortfarande inte vet om de har möjlighet att plugga – trots att vårterminen startar nu.

Bygger på felaktig prognos

Enligt Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, beror de långa handläggningstiderna på en felaktig prognos om hur många som skulle söka.

– Vi nyanställde 70 personer för att handlägga de 5 300 ansökningar som prognosen förutspådde. Nu är vi uppe i fem gånger så många ansökningar. Uppenbarligen är intresset betydligt större än vad både utredningen och vi trodde. Vi tycker inte att det är roligt att sökande behöver vänta, och vi gör allt vi kan för att handlägga så snabbt vi kan och effektivisera, säger han.

Vem bär ansvar för att så många inte får besked innan studierna ska påbörjas?

– Det är CSN:s uppdrag att administrera det nya stödet, så ansvaret för handläggningen är vårt.

Vad ska man göra om man inte har fått ett besked innan studierna ska påbörjas?

– Om man inte kan ordna annan finansiering kan man söka vanligt studiemedel så länge. Där är handläggningstiden betydligt kortare. Om man blir beviljad omställningsstudiestöd en bit in i terminen betalas det ut retroaktivt. Vi vill också understryka att stödet kommer att byggas ut med mer anslag de kommande åren, förutsatt att inte andra politiska beslut kommer, så det kommer att komma nya chanser att söka omställningsstudiestöd.

Av de ansökningar som har beslutats har de allra flesta fått avslag. 365 av de 4 000 handlagda ansökningarna har godkänts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.