Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lång väntan på besked om studiemedel

Nu börjar vårterminen på universitet och yrkeshögskolor. Men den som vill plugga med omställningsstudiestöd tvingas vänta på besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna.
David Österberg Publicerad
Till vänster: kuvert från CSN. Till höger: Man i studiesal.
Det har varit många som ansökt om att få det nya omställningsstudiestödet. Men få har fått besked. CSN har bara fattat beslut om 15 procent av ansökningarna. Foto: Jessica Gow/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB

För två år sedan slöt fack och arbetsgivare den så kallade las-uppgörelsen.

Enligt den skulle det bli lättare för arbetsgivarna att säga upp medarbetare. I gengäld skulle arbetstagarna få betydligt bättre möjligheter att utbilda sig.

Det nya omställningsstudiestödet är nu på plats. Det innebär att det är möjligt att plugga och behålla en stor del av lönen. För att få pengarna krävs en ansökan till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten kontrollerar att den som söker uppfyller villkoren och att utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Men väntan på besked är lång. CSN har tagit emot över 25 000 ansökningar men bara fattat beslut i runt 4 000 ärenden. Det innebär att omkring 85 procent av dem som sökt fortfarande inte vet om de har möjlighet att plugga – trots att vårterminen startar nu.

Bygger på felaktig prognos

Enligt Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, beror de långa handläggningstiderna på en felaktig prognos om hur många som skulle söka.

– Vi nyanställde 70 personer för att handlägga de 5 300 ansökningar som prognosen förutspådde. Nu är vi uppe i fem gånger så många ansökningar. Uppenbarligen är intresset betydligt större än vad både utredningen och vi trodde. Vi tycker inte att det är roligt att sökande behöver vänta, och vi gör allt vi kan för att handlägga så snabbt vi kan och effektivisera, säger han.

Vem bär ansvar för att så många inte får besked innan studierna ska påbörjas?

– Det är CSN:s uppdrag att administrera det nya stödet, så ansvaret för handläggningen är vårt.

Vad ska man göra om man inte har fått ett besked innan studierna ska påbörjas?

– Om man inte kan ordna annan finansiering kan man söka vanligt studiemedel så länge. Där är handläggningstiden betydligt kortare. Om man blir beviljad omställningsstudiestöd en bit in i terminen betalas det ut retroaktivt. Vi vill också understryka att stödet kommer att byggas ut med mer anslag de kommande åren, förutsatt att inte andra politiska beslut kommer, så det kommer att komma nya chanser att söka omställningsstudiestöd.

Av de ansökningar som har beslutats har de allra flesta fått avslag. 365 av de 4 000 handlagda ansökningarna har godkänts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.