Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Många hushåll tampas med ekonomin i nuläget. Inför valet, när räntor, inflation och elpriser var på väg upp, lovade det nuvarande regeringsunderlaget att besluta om att alla bolånetagare skulle få möjligheten att pausa kravet på amortering.
Så har det inte blivit, efter fingerhöjningar från Riksbanken och Finansinspektionen, FI. Åtminstone inte ännu.
I stället får hushåll som behöver vända på slantarna vända sig till den ventil som redan finns i det nuvarande systemet – att ansöka om undantag från amorteringskravet hos sin bank.
Men vilka kan egentligen nyttja det?
Finansinspektionen är ganska tydliga med att arbetslöshet och långvarig sjukskrivning är skäl till att få amorteringsfrihet. Att kostnader skenar – exempelvis räntorna eller elräkningarna – kan öka din chans att få undantag, men inte nödvändigtvis.
– Du ska få ekonomiska problem. Du kan få det av olika anledningar, till exempel arbetslöshet, men det kan också handla om att du får kraftigt ökade utgifter, säger Viktor Thell på Finansinspektionen.
Samtidigt är det upp till bankerna att göra bedömningar från fall till fall och pröva låntagares betalningsförmåga när de fattar beslut.
Det här innebär att banker kan tolka FI:s föreskrift olika generöst. Många kunder hör exempelvis av sig till sin bolånegivare vid föräldraledighet – en period när ekonomin kraftigt försämras – och här verkar banker fatta olika beslut.
– Vi är medvetna om att vissa bolånegivare ger undantag av det skälet. Vi har inte kommunicerat om det skulle vara okej eller inte okej, säger Viktor Thell.
Américo Fernández, privatekonom på SEB, ser det som ett problem att banker kan fatta olika beslut, till exempel vid föräldraledighet, och efterlyser tydlighet från Finansinspektionen.
– Finansinspektionen har inte varit tydliga, därför hanterar bankerna den här frågan annorlunda. Vissa beviljar och vissa gör det inte. Det är en stor utmaning och här är ett riktat medskick till Finansinspektionen: Banker ska konkurrera med räntor, service och priser, inte om vem som gör mest generös tolkning av Finansinspektionens rekommendationer, säger han.
Viktor Thell på Finansinspektionen säger att det är upp till bankerna att göra enskilda prövningar. Hur olika banker agerar i frågan om föräldraledighet vet inte FI.
– Exakt hur det ser ut mellan olika banker vet vi inte. Den kunskapen har vi inte.
Hur viktigt är det att banker gör liknande bedömningar?
– Från vår sida är det bra om det fungerar likvärdigt mellan bankerna, så vi inte hamnar i en situation där bankerna konkurrerar om att vara frikostiga med undantag. Det är något som skulle påverka konsumentskyddet, skuldtillväxt och bostadsmarknad i stort på ett negativt sätt. Där är det viktigt att vi för en dialog med företagen under tillsyn så vi inte hamnar i en situation där det är väldigt stora skillnader och vissa använder det i konkurrenssyfte.
Kollega har varit i kontakt med tre banker; Danske Bank, SEB och Nordea. Av de tre är det endast Nordea som på sin hemsida anger föräldraledighet som ett skäl för amorteringsfrihet.
Ingen av bankerna uppger att föräldraledighet per automatik ger undantag från amorteringen, men i ett mejl skriver Nordea att det ”är ett exempel på vad som kan utgöra särskilt skäl till tillfälligt undantag från amorteringskravet”.
Danske Bank:
– Föräldraledighet är inte i sig en enskilt avgörande faktor för amorteringsfrihet och det är en individuell bedömning av familjens återbetalningsförmåga som gäller. Här tittar vi exempelvis på om det finns andra tillgångar som innebär att återbetalningsförmåga faktiskt finns. Det är i dessa tider med sjunkande fastighetsvärden också en viktig rådgivning att i möjligaste mån fortsätta att amortera för att inte hamna i överbelåning, säger Anneli Adler, chef för privatmarknad i Danske Bank Sverige.
Hur många ansöker om och beviljas undantag från amorteringskravet?
– Det är väldigt få av våra kunder som ansöker om amorteringsfrihet och få som har det.
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.