Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inga pengar från politikerna till omställning

Det nya studiestödet har ökat efterfrågan på utbildning för yrkesverksamma. Trots det har inget riksdagsparti avsatt resurser för att stötta landets högskolor. Det visar en undersökning som Unionen gjort.
Ola Rennstam Publicerad
Martin Linder, Unionen.
Unionens förbundsordförande Martin Linder ställer inte upp för omval. Foto: Peter Knutsson

Det nya omställningsstudiestödet börjar gälla vid årsskiftet och innebär i korthet att yrkesverksamma kan plugga nästan ett år på heltid eller längre på deltid, med upp till cirka 80 procent av lönen.

Kollega har tidigare rapporterat om att många av landets högskolor och universitet saknar beredskap och resurser för att möta den stora efterfrågan på utbildning bland yrkesverksamma.

En undersökning som Unionen gjort visar att samtliga riksdagspartier står bakom det nya omställningsstudiestödet, men samtidigt har inget parti öronmärkt resurser till utbildningarna. Ett resultat som oroar förbundet.

– Nu måste politikerna gå från ord till handling och även avsätta pengar för att styra lärosätena i rätt riktning, säger Martin Linder, ordförande för Unionen, i en kommentar.

Tydligt uppdrag behövs

Unionen har frågat samtliga partierna hur de ser på det livslånga lärandet och vilka satsningar de vill göra för att skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling för yrkesverksamma. Resultatet visar att en majoritet av partierna tycker att det behövs ett tydligt uppdrag till högskolorna om ett bättre utbildningsutbud för yrkesverksamma.

–  Yrkesverksamma behöver fler korta kurser, fler distansutbildningar och möjligheter att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet. Det behövs även ett ökat samarbete med näringslivet för att kunna ta fram de utbildningar som arbetsmarknaden kräver, säger Martin Linder.

Fem partier positiva till mer resurser

Av partierna svarar MP, S, L, M och V att de är beredda att skjuta till resurser för att utveckla kurser anpassade för yrkesverksamma på högskolor och universitet men hittills har inget parti verkligen gjort det.

– Det råder ingen tvekan om att utbildning för yrkesverksamma är en viktig pusselbit för kompetensförsörjning och utveckling på arbetsmarknaden. Men det är oroande att inget parti har öronmärkt resurser för att lärosätena ska kunna utveckla utbildningar och kurser som passar den som också arbetar, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.