Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inga pengar från politikerna till omställning

Det nya studiestödet har ökat efterfrågan på utbildning för yrkesverksamma. Trots det har inget riksdagsparti avsatt resurser för att stötta landets högskolor. Det visar en undersökning som Unionen gjort.
Ola Rennstam Publicerad
Martin Linder, Unionen.
Unionens förbundsordförande Martin Linder ställer inte upp för omval. Foto: Peter Knutsson

Det nya omställningsstudiestödet börjar gälla vid årsskiftet och innebär i korthet att yrkesverksamma kan plugga nästan ett år på heltid eller längre på deltid, med upp till cirka 80 procent av lönen.

Kollega har tidigare rapporterat om att många av landets högskolor och universitet saknar beredskap och resurser för att möta den stora efterfrågan på utbildning bland yrkesverksamma.

En undersökning som Unionen gjort visar att samtliga riksdagspartier står bakom det nya omställningsstudiestödet, men samtidigt har inget parti öronmärkt resurser till utbildningarna. Ett resultat som oroar förbundet.

Nu måste politikerna gå från ord till handling och även avsätta pengar för att styra lärosätena i rätt riktning, säger Martin Linder, ordförande för Unionen, i en kommentar.

Tydligt uppdrag behövs

Unionen har frågat samtliga partierna hur de ser på det livslånga lärandet och vilka satsningar de vill göra för att skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling för yrkesverksamma. Resultatet visar att en majoritet av partierna tycker att det behövs ett tydligt uppdrag till högskolorna om ett bättre utbildningsutbud för yrkesverksamma.

–  Yrkesverksamma behöver fler korta kurser, fler distansutbildningar och möjligheter att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet. Det behövs även ett ökat samarbete med näringslivet för att kunna ta fram de utbildningar som arbetsmarknaden kräver, säger Martin Linder.

Fem partier positiva till mer resurser

Av partierna svarar MP, S, L, M och V att de är beredda att skjuta till resurser för att utveckla kurser anpassade för yrkesverksamma på högskolor och universitet men hittills har inget parti verkligen gjort det.

– Det råder ingen tvekan om att utbildning för yrkesverksamma är en viktig pusselbit för kompetensförsörjning och utveckling på arbetsmarknaden. Men det är oroande att inget parti har öronmärkt resurser för att lärosätena ska kunna utveckla utbildningar och kurser som passar den som också arbetar, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.