Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

7 tips för att undvika stressmage

Både hur du sitter när du jobbar och vad du stoppar i dig påverkar dina tarmar och mage. Här är tipsen för att undvika en stressad skrivbordsmage.
Lina Björk Publicerad
Man tar sig för magen.
Att röra på sig och undvika lök, vitlök och bönor hindrar gaser från att bildas i magen. Foto: Colourbox

En macka framför datorn till lunch och lite smågodis till mellanmål. Fortsätt med det under en längre tid och sitt stilla under långa perioder så kommer en trög mage som ett brev på posten.

Men det finns sätt att vara snäll mot sina tarmar och få igång matsmältningen.

Här är dietisten Sofia Antonssons bästa tips för att undvika stressmage:

1. Undvik att sitta i ”ostkroksställning” framför datorn. Det mest skonsamma mot tarmarna är att stå upp och jobba men om du måste sitta, stoppa en kudde bakom ryggen så att du får svank. Då rätar magpaketet ut sig.

2. Tänk på vad du äter. Gaser i magen kan bli både smärtsamt och jobbigt, men påverkas inte så mycket av hur du sitter utan mer vad du stoppar i dig. Lök, vitlök, bönor, vete, råg, avokado och svamp kan vara riktiga matbovar.

3. Välj snälla fibrer så som havre framför vete. Grönsaker, frukt, baljväxter och nötter kommer att göra dig både piggare och stärka immunförsvaret. Tugga maten ordentligt och ät långsamt så att magen hinner med.

4. Ät inte samtidigt som du jobbar. Det ökar risken för att du inte känner efter om du är riktigt mätt utan slevar i dig tills du får paltkoma.

5. Rör på dig. Vi vet inte hur länge pandemin kommer att fortsätta. Hitta en daglig rutin där du får in pauser för frukt och rörelse. Ta en kort promenad efter lunchen för att få igång matsmältningen.

6. Prioritera ditt mående. Hjärna och tarm hänger ihop. Om du någonsin har varit väldigt nervös, orolig eller rädd vet du hur det kan påverka din mage. Mår knoppen bra gör magen det också och vice versa.

7. Ta hjälp. Om du har mycket problem med magen, försök inte att parera det och gå runt och ha ont. Det finns mycket hjälp att få både vad gäller kost och rörelse.

Läs mer: Framtidens kollega varnar för stillasittande

Läs mer: Ökade skador och besvär av hemarbete

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.