Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Är du chef och undrar hur din lön står sig jämfört med andra chefer? Ny lönestatistik från Unionen kan ge en fingervisning om du tjänar tillräckligt bra – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad
Man sitter och räknar mynt.
Chefer inom IT- och telekombranschen har högst medellön. Foto: Shutterstock

Via den här artikellänken hittar du uppdaterad lönestatistik.

Löneläget för landets chefer varierar stort och brukar påverkas av faktorer som bransch, kön och geografisk ort. Så också i den lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av. Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg förra året på 62 600 kronor i månaden. Det är över 20 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Det tycks också vara en lönemässig fördel att vara man och chef, om man får tro Unionens lönestatistik. Manliga chefer tjänar i genomsnitt 7 000 kronor mer än kvinnliga chefer.

Löneutvecklingen de senaste åren har varit gynnsam för cheferna, i snitt har lönerna ökat med över 13 procent under perioden 2016 till 2020.

Lönenivåer i olika branscher 2020

Bransch

Medellön

IT & Telekom62 600
Media & Kommunikation57 800
Farmaci & Hälsa56 600
Industri & Teknik54 500
Konsult & Finans55 800
Energi & Miljö53 800
Bygg & Fastighet51 200
Handel50 300
Transport & Logistik47 400
Organisationer & Föreningar44 700
Service & Tjänster41 600

 

Medellön fördelat på Unionens regioner

Högst snitt i Stockholm på 57 380 kr och lägst i Norrbotten med 42 736 kr.

Region

Medellön

Stockholm57 380
Göteborg54 030
Sydväst51 891
Uppland51 002
Östra Sörmland/Gotland50 201
Öst48 515
SjuHall48 456
Småland48 404
Mälardalen48 170
Bergslagen47 836
Sydost47 825
Skaraborg/Väst47 613
Värmland47 005
Gävleborg46 949
Dalarna45 860
Västerbotten 45 210
Mellannorrland44 140
Norrbotten42 736

 

Källa: Unionens lönestatistik för 2020 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.

Chef & Karriär

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och görs för dig som är chef och medlem i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön