Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Är du chef och undrar hur din lön står sig jämfört med andra chefer? Ny lönestatistik från Unionen kan ge en fingervisning om du tjänar tillräckligt bra – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad
Man sitter och räknar mynt.
Chefer inom IT- och telekombranschen har högst medellön. Foto: Shutterstock

Via den här artikellänken hittar du uppdaterad lönestatistik.

Löneläget för landets chefer varierar stort och brukar påverkas av faktorer som bransch, kön och geografisk ort. Så också i den lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av. Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg förra året på 62 600 kronor i månaden. Det är över 20 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Det tycks också vara en lönemässig fördel att vara man och chef, om man får tro Unionens lönestatistik. Manliga chefer tjänar i genomsnitt 7 000 kronor mer än kvinnliga chefer.

Löneutvecklingen de senaste åren har varit gynnsam för cheferna, i snitt har lönerna ökat med över 13 procent under perioden 2016 till 2020.

Lönenivåer i olika branscher 2020

Bransch

Medellön

IT & Telekom62 600
Media & Kommunikation57 800
Farmaci & Hälsa56 600
Industri & Teknik54 500
Konsult & Finans55 800
Energi & Miljö53 800
Bygg & Fastighet51 200
Handel50 300
Transport & Logistik47 400
Organisationer & Föreningar44 700
Service & Tjänster41 600

 

Medellön fördelat på Unionens regioner

Högst snitt i Stockholm på 57 380 kr och lägst i Norrbotten med 42 736 kr.

Region

Medellön

Stockholm57 380
Göteborg54 030
Sydväst51 891
Uppland51 002
Östra Sörmland/Gotland50 201
Öst48 515
SjuHall48 456
Småland48 404
Mälardalen48 170
Bergslagen47 836
Sydost47 825
Skaraborg/Väst47 613
Värmland47 005
Gävleborg46 949
Dalarna45 860
Västerbotten 45 210
Mellannorrland44 140
Norrbotten42 736

 

Källa: Unionens lönestatistik för 2020 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.

Chef & Karriär

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och görs för dig som är chef och medlem i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.