Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Här tjänar en ingenjör mest
Lönen beror på var du jobbar, i alla fall om du är ingenjör. För en civilingenjör kan det handla om en skillnad på över 8 000 kronor mellan olika delar av landet. För en högskoleingenjör är den största löneskillnaden en tusenlapp.
Stockholmsingenjörernas löner är ofta högre än i andra delar av landet som Kollega tittat på. Det gäller både för civil- och högskoleingenjörer.
Högst snittlön bland civilingenjörerna, 52 600 kronor, har civilingenjörer inom elektroteknik i Stockholm. Samma grupp av ingenjörer har lägst snittlön i Mellersta Norrland, 44 300 kronor.
Den norrländska elektronikingenjör som väljer att flytta till Stockholm kan alltså räkna med ett lönelyft på uppemot 20 procent.
Lägst snittlön bland civilingenjörerna, 38 700 kronor, har de civilingenjörer i Västsverige som arbetar med logistik och produktionsplanering. I det fallet finns ingen uppgift tillgänglig för Mellersta Norrland. Bäst betalt i det här fallet har faktiskt inte Stockholmsingenjörerna, i stället är det i Sydsverige som den högsta snittlönen finns på 45 600 kronor.
När det gäller högskoleingenjörerna är det Stockholmsingenjörer inom elektroteknik som toppar listan, 46 400 kronor. I Mellersta Norrland tjänar dessa nästan 7 000 kronor mindre i snitt, 39 500 kronor.
Allra lägst snittlön, 34 500 kronor, av samtliga på listan har högskoleingenjörer inom maskinteknik i Mellersta Norrland. Både i Syd- och Västsverige ligger snittlönen drygt 5 000 kronor högre.
Civilingenjör:
Riket: 47 000 kronor i månaden
Stockholm: 49 800 kronor i månaden
Sydsverige: 45 600 kronor i månaden
Västsverige: 46 400 kronor i månaden
Mellersta Norrland: 44 900 kronor i månaden
Högskoleingenjör:
Riket: 40 800 kronor i månaden
Stockholm: 42 100 kronor i månaden
Sydsverige: 42 500 kronor i månaden
Västsverige: 40 300 kronor i månaden
Mellersta Norrland: 38 100 kronor i månaden
Bäst/sämst betalda civilingenjörer:
Riket: Gruvteknik och metallurgi (47 800), Logistik och produktionsplanering (43 100)
Stockholm: Elektroteknik (52 600), Logistik och produktionsplanering (45 000)
Sydsverige: Kemi och kemiteknik (46 400), Maskinteknik (44 400)
Västsverige: Bygg och anläggning (46 700), Logistik och produktionsplanering (38 700)
Mellersta Norrland: Kemi och kemiteknik (47 000), Bygg och anläggning (43 000)
Bäst/sämst betalda högskoleingenjörer:
Riket: Gruvteknik och metallurgi, Elektroteknik (42 200), Industri, logistik och produktionsplanering (39 300)
Stockholm: Elektroteknik (46 400), Bygg och anläggning (39 400)
Sydsverige: Elektroteknik (44 600), Maskinteknik (39 600)
Västsverige: Bygg och anläggning (42 800), Kemi- och kemiteknik (36 700)
Mellersta Norrland: Bygg och anläggning (39 800), Maskinteknik (34 500)
Statistiken från SCB, genomsnittlig månadslön 2019 i Riket, Stockholm, Sydsverige, Västsverige och Mellersta Norrland.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
