Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Här tjänar en ingenjör mest

Lönen beror på var du jobbar, i alla fall om du är ingenjör. För en civilingenjör kan det handla om en skillnad på över 8 000 kronor mellan olika delar av landet. För en högskoleingenjör är den största löneskillnaden en tusenlapp.
Niklas Hallstedt Publicerad
Ingenjör håller i ritningar och tittar ut över byggarbetsplats.
Månadslönen för en ingenjör skiljer sig åt beroende på var i Sverige du bor. Mest tjänar civilingenjörer boende i Stockholm. Foto: Shutterstock

Stockholmsingenjörernas löner är ofta högre än i andra delar av landet som Kollega tittat på. Det gäller både för civil- och högskoleingenjörer.

Högst snittlön bland civilingenjörerna, 52 600 kronor, har civilingenjörer inom elektroteknik i Stockholm. Samma grupp av ingenjörer har lägst snittlön i Mellersta Norrland, 44 300 kronor.

Den norrländska elektronikingenjör som väljer att flytta till Stockholm kan alltså räkna med ett lönelyft på uppemot 20 procent.

Lägst snittlön bland civilingenjörerna, 38 700 kronor, har de civilingenjörer i Västsverige som arbetar med logistik och produktionsplanering. I det fallet finns ingen uppgift tillgänglig för Mellersta Norrland. Bäst betalt i det här fallet har faktiskt inte Stockholmsingenjörerna, i stället är det i Sydsverige som den högsta snittlönen finns på 45 600 kronor.

När det gäller högskoleingenjörerna är det Stockholmsingenjörer inom elektroteknik som toppar listan, 46 400 kronor. I Mellersta Norrland tjänar dessa nästan 7 000 kronor mindre i snitt, 39 500 kronor.

Allra lägst snittlön, 34 500 kronor, av samtliga på listan har högskoleingenjörer inom maskinteknik i Mellersta Norrland. Både i Syd- och Västsverige ligger snittlönen drygt 5 000 kronor högre.

Civilingenjör:

Riket: 47 000 kronor i månaden

Stockholm: 49 800 kronor i månaden

Sydsverige: 45 600 kronor i månaden

Västsverige: 46 400 kronor i månaden

Mellersta Norrland: 44 900 kronor i månaden

 

Högskoleingenjör:

Riket: 40 800 kronor i månaden

Stockholm: 42 100 kronor i månaden

Sydsverige: 42 500 kronor i månaden

Västsverige: 40 300 kronor i månaden

Mellersta Norrland: 38 100 kronor i månaden

 

Bäst/sämst betalda civilingenjörer:

Riket: Gruvteknik och metallurgi (47 800),  Logistik och produktionsplanering (43 100)

Stockholm: Elektroteknik (52 600), Logistik och produktionsplanering (45 000)

Sydsverige: Kemi och kemiteknik (46 400),  Maskinteknik (44 400)

Västsverige: Bygg och anläggning (46 700), Logistik och produktionsplanering (38 700)

Mellersta Norrland: Kemi och kemiteknik (47 000), Bygg och anläggning (43 000)

 

Bäst/sämst betalda högskoleingenjörer:

Riket: Gruvteknik och metallurgi, Elektroteknik (42 200),  Industri, logistik och produktionsplanering (39 300)

Stockholm: Elektroteknik (46 400),  Bygg och anläggning (39 400)

Sydsverige: Elektroteknik (44 600), Maskinteknik (39 600)

Västsverige: Bygg och anläggning (42 800), Kemi- och kemiteknik (36 700)

Mellersta Norrland: Bygg och anläggning (39 800), Maskinteknik (34 500)

 

Statistiken från SCB, genomsnittlig månadslön 2019 i Riket, Stockholm, Sydsverige, Västsverige och Mellersta Norrland.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.