Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Här tjänar en ingenjör mest

Lönen beror på var du jobbar, i alla fall om du är ingenjör. För en civilingenjör kan det handla om en skillnad på över 8 000 kronor mellan olika delar av landet. För en högskoleingenjör är den största löneskillnaden en tusenlapp.
Niklas Hallstedt Publicerad
Ingenjör håller i ritningar och tittar ut över byggarbetsplats.
Månadslönen för en ingenjör skiljer sig åt beroende på var i Sverige du bor. Mest tjänar civilingenjörer boende i Stockholm. Foto: Shutterstock

Stockholmsingenjörernas löner är ofta högre än i andra delar av landet som Kollega tittat på. Det gäller både för civil- och högskoleingenjörer.

Högst snittlön bland civilingenjörerna, 52 600 kronor, har civilingenjörer inom elektroteknik i Stockholm. Samma grupp av ingenjörer har lägst snittlön i Mellersta Norrland, 44 300 kronor.

Den norrländska elektronikingenjör som väljer att flytta till Stockholm kan alltså räkna med ett lönelyft på uppemot 20 procent.

Lägst snittlön bland civilingenjörerna, 38 700 kronor, har de civilingenjörer i Västsverige som arbetar med logistik och produktionsplanering. I det fallet finns ingen uppgift tillgänglig för Mellersta Norrland. Bäst betalt i det här fallet har faktiskt inte Stockholmsingenjörerna, i stället är det i Sydsverige som den högsta snittlönen finns på 45 600 kronor.

När det gäller högskoleingenjörerna är det Stockholmsingenjörer inom elektroteknik som toppar listan, 46 400 kronor. I Mellersta Norrland tjänar dessa nästan 7 000 kronor mindre i snitt, 39 500 kronor.

Allra lägst snittlön, 34 500 kronor, av samtliga på listan har högskoleingenjörer inom maskinteknik i Mellersta Norrland. Både i Syd- och Västsverige ligger snittlönen drygt 5 000 kronor högre.

Civilingenjör:

Riket: 47 000 kronor i månaden

Stockholm: 49 800 kronor i månaden

Sydsverige: 45 600 kronor i månaden

Västsverige: 46 400 kronor i månaden

Mellersta Norrland: 44 900 kronor i månaden

 

Högskoleingenjör:

Riket: 40 800 kronor i månaden

Stockholm: 42 100 kronor i månaden

Sydsverige: 42 500 kronor i månaden

Västsverige: 40 300 kronor i månaden

Mellersta Norrland: 38 100 kronor i månaden

 

Bäst/sämst betalda civilingenjörer:

Riket: Gruvteknik och metallurgi (47 800),  Logistik och produktionsplanering (43 100)

Stockholm: Elektroteknik (52 600), Logistik och produktionsplanering (45 000)

Sydsverige: Kemi och kemiteknik (46 400),  Maskinteknik (44 400)

Västsverige: Bygg och anläggning (46 700), Logistik och produktionsplanering (38 700)

Mellersta Norrland: Kemi och kemiteknik (47 000), Bygg och anläggning (43 000)

 

Bäst/sämst betalda högskoleingenjörer:

Riket: Gruvteknik och metallurgi, Elektroteknik (42 200),  Industri, logistik och produktionsplanering (39 300)

Stockholm: Elektroteknik (46 400),  Bygg och anläggning (39 400)

Sydsverige: Elektroteknik (44 600), Maskinteknik (39 600)

Västsverige: Bygg och anläggning (42 800), Kemi- och kemiteknik (36 700)

Mellersta Norrland: Bygg och anläggning (39 800), Maskinteknik (34 500)

 

Statistiken från SCB, genomsnittlig månadslön 2019 i Riket, Stockholm, Sydsverige, Västsverige och Mellersta Norrland.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.