Handen på hjärtat: Skulle du respektera en 75-årig kollega?

Att döma av den årliga värderingsundersökningen World Values Survey är vi många som inte skulle göra det. Bara var femte svensk har respekt för människor över 70, enligt studien. Det placerar oss bland de länder där ålderism, alltså åldersfördomar, är mest utbredd.

Undersökningen refereras till av den statliga utredningen Delegationen för senior arbetskraft, vars uppdrag har varit att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet.

Sedan 2018 har utredarna därför samlat in och sammanställt fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv, både för samhället och för individens slutliga pension.

I höstas lämnade utredarna sitt slutbetänkande till regeringen.

Utifrån det kan man konstatera att ålderism kan yttra sig på många sätt. Och att om den leder till att ens chef och kollegor signalerar att man är för gammal att räkna med så kan det säkert också resultera i att man lämnar arbetslivet.

Störst betydelse för att inte fler seniorer finns kvar på arbetsplatserna har dock sannolikt den starka samhällsnorm, enligt vilken vi förväntas gå i pension vid 65.

Det anser i alla fall John Mellkvist, som länge har engagerat sig mot ålderism och som också har deltagit i delegationens arbete.

– Det finns många samverkande faktorer. Men normen gör att vi nästan ser oss som en förprogrammerad vitvara som kommer att sluta fungera vid 65, även om vi inte är slitna, säger han.

Läs mer: John Mellkvist kämpar mot ålderismen

– Normen gör också att vi påverkar varandra. Även om du själv inte har tankar på att sluta jobba vid 65 så har många andra det. Och som då exempelvis kan ställa frågor som om hur länge du tänker vara kvar på jobbet. På så vis hjälps vi åt att hålla normen vid liv.

Normen förstärks också av att åldersgränserna i trygghetssystemen inte synkar med det faktum att man nu har rätt att jobba till 68. Exempelvis betalas premier till tjänstepensionen ofta bara tills man är 65, varefter man inte heller har rätt till a-kasseersättning.

Det här kan drabba individer genom att de senare ångrar att de inte väntade med att ta ut pension. Enligt en rapport från Pensionsmyndigheten gäller det en av fyra bland 70- till 75-åringar.

Läs mer: De fortsatte jobba efter 65

En orsak till ångern kan vara att pensionen blev lägre än förväntat och att man senare inser hur mycket något extra år i arbetslivet hade betytt för ens ekonomi. Enligt en beräkning från Pensionsmyndigheten kan pensionen exempelvis öka med 43 procent i månaden för den som pensionerar sig vid 70 i stället för vid 65.

För att få fler att jobba längre har regeringen gradvis infört skattelättnader för seniorer. Från årsskiftet betalar den som fyller 66 under året och som lönearbetar med en månadslön upp till 19 000 kronor, bara cirka åtta procent i skatt. Samtidigt fortsätter pensionsinbetalningarna.

Om man börjar ta ut sin allmänna pension, eller tjänar mer, blir skatten högre men är ändå lägre än för yngre förvärvsarbetare.

– Att man ångrar sig kan absolut bero på ekonomin. Men ofta har det mer med drivkrafter att göra. Att man upplever att man inte är färdig med sitt aktiva liv och känner en tilltagande vilja att göra nytta. Att man har insett att arbetet har betytt mer för en än man trodde, säger John Mellkvist.

Om fler inte jobbar längre så kan det också få samhällsekonomiska konsekvenser, påpekar utredarna.

Befolkningen, och då inte minst äldre, beräknas öka framöver. För att försörjningsansvaret inte ska bli för tungt för dem som arbetar krävs att så många som möjligt bidrar med skatteintäkter så länge som möjligt.

Delegationen framhåller också att om fler skjuter fram sin pensionering så motverkar det även den kompetensbrist som finns på arbetsmarknaden.

Hur länge man vill och kan jobba är naturligtvis väldigt individuellt. Men rent generellt tycks dagens seniorers hälsa och förmåga inte vara något större hinder för att fler ska kunna jobba längre.

Om Spotify intar en HR-attityd när det gäller ålderism så följer andra bolag efter

En slutsats som dras i slutbetänkandet är att seniorernas hälsotillstånd har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Enligt utredarna har många som i dag är runt 70 en hälsa och en funktionsförmåga som närmast kan jämföras med någon som för ett par årtionden sedan var i 50-årsåldern.

En förklaring som ges är att det till stor del beror på att fler har fått högre formell och informell utbildning, bättre kost i tidig ålder och under hela livet också haft bättre levnadsförhållanden än tidigare generationer.

Delegationen konstaterar också att den som i dag går i pension vid 65 års ålder i genomsnitt kan förvänta sig över 20 år som pensionär.

Men beslutet om när vi ska gå i pension påverkas inte bara av hälsan, omgivningens attityder och den starka samhällsnormen. Annat som har betydelse är exempelvis den arbetsmiljö man har under hela livet, vilken information man har fått om vikten av ett längre arbetsliv och om det finns möjlighet att gå ned i arbetstid.

Ett av utredarnas förslag är att det inrättas en fast funktion för främjande av ett längre arbetsliv, där arbetsgivarna och facken blir särskilt viktiga att samverka med.

John Mellkvist anser att framför allt stora företag behöver ta ett större ansvar för att fler ska jobba längre.

– Om Spotify, och andra bolag som har mångas ögon på sig, intar en HR-attityd när det gäller ålderism och den starka normen och införlivar det i sin policy så följer andra bolag efter, säger han.

Läs mer om Delegationen för senior arbetskrafts arbete och ta del av rapporten.