Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så lyckas du med klassikern

Är du sugen på att genomföra en svensk klassiker? Då är det läge att börja träna. Ju mer du kämpar innan, desto trevligare kommer du att ha på tävlingarna.
Lina Björk Publicerad
Ulf Palm/TT
Nej, du behöver inte ha elitklass för att genomföra en svensk klassiker. Ulf Palm/TT

Över tio tusen personer genomför årligen en svensk klassiker, som består av en samling lopp inom cykling, simning, löpning och skidåkning. Men kommer du otränad får du räkna med att lida.

– De vanligaste misstagen vi ser är att man inte har gjort sin läxa. Att man är 40 år och har ganska bra grundfysik men sedan inte har lagt timmarna på riktig träning. Sedan är det en hel del som kommer i gamla prylar. Man behöver inte kosta på någon förmögenhet, men prova ut skor, badkläder, skidor och cykel som passar dig, säger Michael Thorén, som är vd för En svensk klassiker.

VASALOPPET, 90 KILOMETER

Skidåkning är kanske den mest teknikavancerade grenen. Om du har möjlighet, be om hjälp av någon som kan, eller gå en teknikkurs.

Det tråkigaste som finns är bakhala skidor. Nu finns det bra skinskidor som gör att du slipper valla. Prova ut ett par skidor som passar din vikt och längd och som har rätt spann.

Ha 20–30 mil i kroppen och åk ett pass som är minst fyra mil innan loppet. Bålträningen är viktig för att orka hela loppet. Gör bålövningar i kombination med styrkeövningar.

Om det inte finns snö kan du träna stavgång och crossmaskin. Men ut i spåret så fort det kommer snö.

VÄTTERNRUNDAN, 300 KILOMETER CYKEL

Prova ut en cykel som passar dig och väglaget. Det behöver inte vara en karboncykel för 50 000 kronor, men gärna en lite lättare med smala däck.

Försök att lära dig att cykla med cykelskor som sitter fast i pedalerna. Det är en annan teknik, men du får ett rundtramp som gör att du sparar energi. Dessutom har cykelskor en annan sula som gör att fötterna inte domnar.

Lär dig att cykla i klunga, och ligga nära andra för att dras med i luftsuget. Luftmotståndet minskar med 40 procent om du ligger bakom. Lär dig vilka regler som gäller. Loppet är 30 mil, så träna på att cykla långa sträckor för att vänja kroppen. Ha gärna 100 mil bakom dig innan tävlingsdagen.

VANSBROSIMMET, 3 000 METER

Simkunnighet är a och o. Du behöver dock inte bemästra alla simsätt utan bröstsim går fint. Simma i öppet vatten för att vänja kroppen vid kyla. Ha med dig någon som bevakar träningen. Träna ett tiotal tillfällen i bassäng och simma halva sträckan.

Våtdräkter är tillåtna men tänk på att du flyter annorlunda i en dräkt. Om du crawlar ligger du parallellt men vid bröstsim har du benen en bit ned i vattnet – då kommer de att flyta upp av våtdräkten. Träna på den simtekniken innan loppet.

Testa våtdräkten innan loppet då många får en känsla av klaustrofobi av att sätta på sig den.

LIDINGÖLOPPET, 30 KILOMETER LÖPNING

Löpning är en belastning för kroppen, så börja i god tid. Spring gärna tre gånger per vecka och i slutet av träningen bör du ha kommit upp i några två-mils rundor.

Lidingöloppet är väldigt kuperat, så träna i terräng med mycket uppförsbackar för att vänja kroppen.

Prova ut bra löparskor som passar dina fötter. Kolla om du pronerar, alltså skjuter ifrån med insidan av foten, eller supinerar, springer på utsidan av foten.

Om du har ont om tid så prioritera de tuffa passen. Är du ovan att springa, börja successivt med gång kombinerat med löpning.

SÅ FUNKAR KLASSIKERN

En svensk klassiker innebär att du inom en 12-månadersperiod ska skida Engelbrektsloppet eller Vasaloppet, cykla Vätternrundan, genomföra Vansbrosimmet och springa Lidingöloppet. Du kan börja med vilket lopp du vill och har sedan ett år på dig att genomföra tävlingarna. Det finns även möjlighet att göra några andra klassikerlopp där distansen är kortare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.