Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Skatteverket granskar influencers

I år fokuserar Skatteverket bland annat särskilt på att granska digital ekonomi, där influencers ingår. Anledningen är att det blir allt vanligare att företag marknadsför sina produkter via ”influerare” i sociala medier.
Linnea Andersson Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Elsa Billgren utsågs till Årest Influencer på Ellegalan 2019. Jonas Ekströmer/TT

Som influencer – eller influerare – får man ofta ta emot ersättning i form av varor, tjänster eller pengar i utbyte mot att man gör reklam för en produkt eller tjänst i någon av sina sociala kanaler på internet.

Läs mer: Influencers – vår tids makthavare

Trots att Skatteverkets regler är tydliga råder det enligt myndigheten stor okunskap om att den här formen av ersättning är skattepliktig. Företaget som gör reklam ska betala arbetsgivaravgift och uppge vilka personer de betalat till och influencern ska i sin tur betala skatt på inkomst av tjänst.

– Branschen behöver anpassa sig och hjälpa unga oerfarna influencers så att de deklarerar rätt, säger Henrik Kisterud, samordnare på Skatteverket, till Dagens Nyheter.

Jobbar du som influencer, bloggare eller gamer kan du ta reda på i vilka situationer du behöver betala skatt för inkomster på Skatteverkets webb.

Utöver influerarna ska Skatteverket under 2019 även granska byggsektorn och andra branscher där risken för svartarbete är stor, som bilverkstäder, restauranger och skönhetsbranschen.

Syftet med Skatteverkets granskning är att motverka osund konkurrens och fusk genom att utföra kontroller på arbetsplatser men också genom att arbeta förebyggande med frågor som rör upphandling. I år utvidgas Skatteverkets samarbete med sju andra myndigheter för att hindra svartarbete, arbetsmiljöfusk och exploatering av arbetskraft.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.