Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Skatteverket granskar influencers

I år fokuserar Skatteverket bland annat särskilt på att granska digital ekonomi, där influencers ingår. Anledningen är att det blir allt vanligare att företag marknadsför sina produkter via ”influerare” i sociala medier.
Linnea Andersson Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Elsa Billgren utsågs till Årest Influencer på Ellegalan 2019. Jonas Ekströmer/TT

Som influencer – eller influerare – får man ofta ta emot ersättning i form av varor, tjänster eller pengar i utbyte mot att man gör reklam för en produkt eller tjänst i någon av sina sociala kanaler på internet.

Läs mer: Influencers – vår tids makthavare

Trots att Skatteverkets regler är tydliga råder det enligt myndigheten stor okunskap om att den här formen av ersättning är skattepliktig. Företaget som gör reklam ska betala arbetsgivaravgift och uppge vilka personer de betalat till och influencern ska i sin tur betala skatt på inkomst av tjänst.

– Branschen behöver anpassa sig och hjälpa unga oerfarna influencers så att de deklarerar rätt, säger Henrik Kisterud, samordnare på Skatteverket, till Dagens Nyheter.

Jobbar du som influencer, bloggare eller gamer kan du ta reda på i vilka situationer du behöver betala skatt för inkomster på Skatteverkets webb.

Utöver influerarna ska Skatteverket under 2019 även granska byggsektorn och andra branscher där risken för svartarbete är stor, som bilverkstäder, restauranger och skönhetsbranschen.

Syftet med Skatteverkets granskning är att motverka osund konkurrens och fusk genom att utföra kontroller på arbetsplatser men också genom att arbeta förebyggande med frågor som rör upphandling. I år utvidgas Skatteverkets samarbete med sju andra myndigheter för att hindra svartarbete, arbetsmiljöfusk och exploatering av arbetskraft.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.