Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Skatteverket granskar influencers

I år fokuserar Skatteverket bland annat särskilt på att granska digital ekonomi, där influencers ingår. Anledningen är att det blir allt vanligare att företag marknadsför sina produkter via ”influerare” i sociala medier.
Linnea Andersson Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Elsa Billgren utsågs till Årest Influencer på Ellegalan 2019. Jonas Ekströmer/TT

Som influencer – eller influerare – får man ofta ta emot ersättning i form av varor, tjänster eller pengar i utbyte mot att man gör reklam för en produkt eller tjänst i någon av sina sociala kanaler på internet.

Läs mer: Influencers – vår tids makthavare

Trots att Skatteverkets regler är tydliga råder det enligt myndigheten stor okunskap om att den här formen av ersättning är skattepliktig. Företaget som gör reklam ska betala arbetsgivaravgift och uppge vilka personer de betalat till och influencern ska i sin tur betala skatt på inkomst av tjänst.

– Branschen behöver anpassa sig och hjälpa unga oerfarna influencers så att de deklarerar rätt, säger Henrik Kisterud, samordnare på Skatteverket, till Dagens Nyheter.

Jobbar du som influencer, bloggare eller gamer kan du ta reda på i vilka situationer du behöver betala skatt för inkomster på Skatteverkets webb.

Utöver influerarna ska Skatteverket under 2019 även granska byggsektorn och andra branscher där risken för svartarbete är stor, som bilverkstäder, restauranger och skönhetsbranschen.

Syftet med Skatteverkets granskning är att motverka osund konkurrens och fusk genom att utföra kontroller på arbetsplatser men också genom att arbeta förebyggande med frågor som rör upphandling. I år utvidgas Skatteverkets samarbete med sju andra myndigheter för att hindra svartarbete, arbetsmiljöfusk och exploatering av arbetskraft.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.