Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vinterbad – en iskall hälsokick

Att vinterbada kan vara en skräckupplevelse – eller en stor njutning. Oavsett: för den modige väntar många belöningar, som att också klara andra prövningar bättre.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Colourbox

Lägre blodtryck och starkare hjärta. Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Enligt Karl Hultén, som forskat i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är vinterbadandet även bra mental träning.

– När man går ner i en isvak tampas man med starka instinkter som säger att det är farligt. Därför upplever man mycket stress och rädsla som man måste träna på att övervinna. Och när det lyckas härdar det en så att man också klarar vardagslivets prövningar bättre, säger han.

Själv beslöt Karl Hultén att pröva vinterbad för ett 15-tal år sedan. Och redan första doppet gav en vanebildande effekt. Han beskriver det som ett slags berusning, ett oerhört välbefinnande samt en stor tillfredställelse i att han lyckades övervinna rädslan för att gå ner i vaken. Snart upptäckte han också att han blev gladare, mer energifylld och aktiv.

Dessutom minskade besvären med hans inflammerade leder.

– När man kyler ned kroppen så snabbt hamnar den ur balans och då svarar den med hundratals fysiologiska reaktioner samtidigt, av vilka flera har positiva hälsoeffekter. Som att de lindrar de symptom som exempelvis reumatiker kan ha, säger Karl Hultén.

Att vinterbad håller en ung är dock ett påstående han ifrågasätter eftersom det enda som har studerats är hur kroppens antioxidantsystem påverkas, alltså det system som skyddar mot vårt naturliga åldrande.

– Man har sett att vinterbad stärker det skyddet, men inte vilken effekt det får på en livstid.

Efter premiärdoppet har Karl Hultén fortsatt att vinterbada minst en gång i veckan. Numera kan han även ha sällskap av kvinnor och barn i bastun.

– Ja, intresset för vinterbad tycks öka, men det är fortfarande underskattat. Vi lever ju i ett kallt mörker under en stor del av året och har då också ofta mindre energi. Så det här är något som väldigt många fler skulle kunna dra nytta av.

VARFÖR VINTERBAD?

JONAS NILSSON

marknadschef, Kia

– Bastukulturen är väldigt avspänd och avklädd. Där släpper man den man annars är, det är bra stämning, man tar en öl och snackar om allt samtidigt som värmen är en jäkla kick. Doppet i iskallt vatten blir pricken över i. Det blir nästan som en hjärtrusning, man piggnar till och får energi.

KARIN LJUNGBERG

vd och ägare, Almedalens bed & breakfast

– Det är en fantastisk naturupplevelse att doppa sig i det kalla vattnet. När man blir så snabbt nedkyld får man en endorfinkick och en lyckokänsla som är svår att förklara. Jag har alltid varit lite orädd av mig så jag doppar alltid huvudet och vinterbadar även utan bastu. Gemenskapen är också viktig.

KIM SILVASTI

innovationsledare, Ambient Society

– Det har varit en resa, från att det först var rätt hemskt till att jag bestämde mig för att fortsätta och hittade njutningen. Man reagerar fysiskt men lär sig hantera andningen och en viss smärta och när man kliver upp ur vattnet gör bland annat endorfinerna att man mår toppen.

– Jag har lärt mig mycket om mig själv, eftersom det påverkar en både fysiskt och psykiskt. Och om jag kan leda mig själv genom det här blir det också lättare att leda andra.

FÖR DIG SOM VILL PROVA

  • Basta alltid först. Då sker en avtrubbning av ängslan för varmt och kallt så att badet inte känns lika chockartat.
  • Ha alltid badmössa. Den håller huvudet lagom varmt i bastun samtidigt som den skyddar mot en snabb nedkylning i vaken. Helst i naturmaterial som bomull, ull eller linne.
  • Använd badtofflor, annars kan det bli obekvämt och du kan få ont i fötterna på isen.
  • Skippa badkläder, de blir väldigt kalla och dryper av kallvatten efter badet.
  • Ta med tre handdukar – för att sitta på i bastun, skyla dig med när du går till vaken och torka dig med efter badet.
  • Om du har en hjärtsjukdom, en neurologisk sjukdom eller en sjukdom som minskar blodgenomströmningen i fingrar och fötter: kolla med läkare först.

NÅGRA AV VINTERBADETS EFFEKTER

  • Motverkar nedstämdhet och depression.
  • Bättre reaktionsförmåga och koncentration.
  • Förbättrad blodcirkulation.
  • Sänkt blodtryck.
  • Smärtlindring vid exempelvis reumatism och astma.
  • Regelbundet badande minskar spänningar, trötthet, dåligt minne och dåligt humör.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.