Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lägre blodtryck och starkare hjärta. Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Enligt Karl Hultén, som forskat i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är vinterbadandet även bra mental träning.
– När man går ner i en isvak tampas man med starka instinkter som säger att det är farligt. Därför upplever man mycket stress och rädsla som man måste träna på att övervinna. Och när det lyckas härdar det en så att man också klarar vardagslivets prövningar bättre, säger han.
Själv beslöt Karl Hultén att pröva vinterbad för ett 15-tal år sedan. Och redan första doppet gav en vanebildande effekt. Han beskriver det som ett slags berusning, ett oerhört välbefinnande samt en stor tillfredställelse i att han lyckades övervinna rädslan för att gå ner i vaken. Snart upptäckte han också att han blev gladare, mer energifylld och aktiv.
Dessutom minskade besvären med hans inflammerade leder.
– När man kyler ned kroppen så snabbt hamnar den ur balans och då svarar den med hundratals fysiologiska reaktioner samtidigt, av vilka flera har positiva hälsoeffekter. Som att de lindrar de symptom som exempelvis reumatiker kan ha, säger Karl Hultén.
Att vinterbad håller en ung är dock ett påstående han ifrågasätter eftersom det enda som har studerats är hur kroppens antioxidantsystem påverkas, alltså det system som skyddar mot vårt naturliga åldrande.
– Man har sett att vinterbad stärker det skyddet, men inte vilken effekt det får på en livstid.
Efter premiärdoppet har Karl Hultén fortsatt att vinterbada minst en gång i veckan. Numera kan han även ha sällskap av kvinnor och barn i bastun.
– Ja, intresset för vinterbad tycks öka, men det är fortfarande underskattat. Vi lever ju i ett kallt mörker under en stor del av året och har då också ofta mindre energi. Så det här är något som väldigt många fler skulle kunna dra nytta av.
marknadschef, Kia
– Bastukulturen är väldigt avspänd och avklädd. Där släpper man den man annars är, det är bra stämning, man tar en öl och snackar om allt samtidigt som värmen är en jäkla kick. Doppet i iskallt vatten blir pricken över i. Det blir nästan som en hjärtrusning, man piggnar till och får energi.
vd och ägare, Almedalens bed & breakfast
– Det är en fantastisk naturupplevelse att doppa sig i det kalla vattnet. När man blir så snabbt nedkyld får man en endorfinkick och en lyckokänsla som är svår att förklara. Jag har alltid varit lite orädd av mig så jag doppar alltid huvudet och vinterbadar även utan bastu. Gemenskapen är också viktig.
innovationsledare, Ambient Society
– Det har varit en resa, från att det först var rätt hemskt till att jag bestämde mig för att fortsätta och hittade njutningen. Man reagerar fysiskt men lär sig hantera andningen och en viss smärta och när man kliver upp ur vattnet gör bland annat endorfinerna att man mår toppen.
– Jag har lärt mig mycket om mig själv, eftersom det påverkar en både fysiskt och psykiskt. Och om jag kan leda mig själv genom det här blir det också lättare att leda andra.
NÅGRA AV VINTERBADETS EFFEKTER
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden