Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vinterbad – en iskall hälsokick

Att vinterbada kan vara en skräckupplevelse – eller en stor njutning. Oavsett: för den modige väntar många belöningar, som att också klara andra prövningar bättre.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Colourbox

Lägre blodtryck och starkare hjärta. Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Enligt Karl Hultén, som forskat i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är vinterbadandet även bra mental träning.

– När man går ner i en isvak tampas man med starka instinkter som säger att det är farligt. Därför upplever man mycket stress och rädsla som man måste träna på att övervinna. Och när det lyckas härdar det en så att man också klarar vardagslivets prövningar bättre, säger han.

Själv beslöt Karl Hultén att pröva vinterbad för ett 15-tal år sedan. Och redan första doppet gav en vanebildande effekt. Han beskriver det som ett slags berusning, ett oerhört välbefinnande samt en stor tillfredställelse i att han lyckades övervinna rädslan för att gå ner i vaken. Snart upptäckte han också att han blev gladare, mer energifylld och aktiv.

Dessutom minskade besvären med hans inflammerade leder.

– När man kyler ned kroppen så snabbt hamnar den ur balans och då svarar den med hundratals fysiologiska reaktioner samtidigt, av vilka flera har positiva hälsoeffekter. Som att de lindrar de symptom som exempelvis reumatiker kan ha, säger Karl Hultén.

Att vinterbad håller en ung är dock ett påstående han ifrågasätter eftersom det enda som har studerats är hur kroppens antioxidantsystem påverkas, alltså det system som skyddar mot vårt naturliga åldrande.

– Man har sett att vinterbad stärker det skyddet, men inte vilken effekt det får på en livstid.

Efter premiärdoppet har Karl Hultén fortsatt att vinterbada minst en gång i veckan. Numera kan han även ha sällskap av kvinnor och barn i bastun.

– Ja, intresset för vinterbad tycks öka, men det är fortfarande underskattat. Vi lever ju i ett kallt mörker under en stor del av året och har då också ofta mindre energi. Så det här är något som väldigt många fler skulle kunna dra nytta av.

VARFÖR VINTERBAD?

JONAS NILSSON

marknadschef, Kia

– Bastukulturen är väldigt avspänd och avklädd. Där släpper man den man annars är, det är bra stämning, man tar en öl och snackar om allt samtidigt som värmen är en jäkla kick. Doppet i iskallt vatten blir pricken över i. Det blir nästan som en hjärtrusning, man piggnar till och får energi.

KARIN LJUNGBERG

vd och ägare, Almedalens bed & breakfast

– Det är en fantastisk naturupplevelse att doppa sig i det kalla vattnet. När man blir så snabbt nedkyld får man en endorfinkick och en lyckokänsla som är svår att förklara. Jag har alltid varit lite orädd av mig så jag doppar alltid huvudet och vinterbadar även utan bastu. Gemenskapen är också viktig.

KIM SILVASTI

innovationsledare, Ambient Society

– Det har varit en resa, från att det först var rätt hemskt till att jag bestämde mig för att fortsätta och hittade njutningen. Man reagerar fysiskt men lär sig hantera andningen och en viss smärta och när man kliver upp ur vattnet gör bland annat endorfinerna att man mår toppen.

– Jag har lärt mig mycket om mig själv, eftersom det påverkar en både fysiskt och psykiskt. Och om jag kan leda mig själv genom det här blir det också lättare att leda andra.

FÖR DIG SOM VILL PROVA

  • Basta alltid först. Då sker en avtrubbning av ängslan för varmt och kallt så att badet inte känns lika chockartat.
  • Ha alltid badmössa. Den håller huvudet lagom varmt i bastun samtidigt som den skyddar mot en snabb nedkylning i vaken. Helst i naturmaterial som bomull, ull eller linne.
  • Använd badtofflor, annars kan det bli obekvämt och du kan få ont i fötterna på isen.
  • Skippa badkläder, de blir väldigt kalla och dryper av kallvatten efter badet.
  • Ta med tre handdukar – för att sitta på i bastun, skyla dig med när du går till vaken och torka dig med efter badet.
  • Om du har en hjärtsjukdom, en neurologisk sjukdom eller en sjukdom som minskar blodgenomströmningen i fingrar och fötter: kolla med läkare först.

NÅGRA AV VINTERBADETS EFFEKTER

  • Motverkar nedstämdhet och depression.
  • Bättre reaktionsförmåga och koncentration.
  • Förbättrad blodcirkulation.
  • Sänkt blodtryck.
  • Smärtlindring vid exempelvis reumatism och astma.
  • Regelbundet badande minskar spänningar, trötthet, dåligt minne och dåligt humör.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.