Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefens roll vid mobbning på jobbet

Chefer är överrepresenterade bland mobbare. Men även chefer trakasseras. Risken är störst för nytillträdda ledare i otydliga organisationer.
David Österberg Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Tre procent av alla chefer har någon gång blivit mobbade. Syda Productions/Colourbox

Varje dag utsätts 100 000 människor för mobbning på sina arbetsplatser. Tidigare har man mest sett chefer som mobbare. Men ny forskning från Karolinska institutet visar att även chefer blir mobbade. I studien Chefer i skottlinjen, som finansierats av AFA Försäkring, kom forskarna fram till att drygt tre procent av alla chefer någon gång har blivit utsatta.

Mobbarna kan vara högre chefer, personal på HR-avdelningen, kollegor eller medarbetare. När medarbetare mobbar en chef är mobbningen oftast mer subtil. Det kan till exempel handla om att medarbetare låter bli att gå på möten, att de sprider rykten om chefen, undanhåller information eller låter bli att utföra vissa arbetsuppgifter.

Risken att bli mobbad är störst för nya chefer, för chefer som leder dysfunktionella grupper och för grupper med informella ledare, enligt studien. Andra riskfaktorer är omorganisationer, otydlighet från högre chefer och otydliga strukturer i organisationen.

– I en väl fungerande organisation existerar inte mobbning, men när strukturerna är otydliga skapas utrymme för att bete sig illa mot andra. Det uppstår lätt maktkamper om du som nytillträdd chef har en vag roll eller har i uppdrag att förändra organisationen, säger Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi och den som lett studien.

Forskningen visar också tydliga samband mellan mobbning och psykisk ohälsa. De utsatta cheferna vittnade bland annat om sömnproblem och utmattning. Mobbningen upphör vanligen genom att de får aktivt stöd från någon på arbetsplatsen, genom utköp eller genom att den mobbade säger upp sig.

Men chefer är också överrepresenterade som mobbare. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket står chefer för drygt hälften av den kränkande särbehandlingen i arbetslivet. Siffran bekräftas av den Novusundersökning om mobbning som Chef & Karriär låtit göra. I den svarar 56 procent av dem som utsatts för mobbning att chefen var förövaren.

Kristina Östberg är legitimerad psykoterapeut med ett förflutet som personalvetare. Hon har skrivit boken Mobbning på arbetsplatsen – en handbok i konsten att slå tillbaka tillsammans med maken Lasse Eriksson. Enligt henne är chefen på något sätt alltid inblandad när det förekommer mobbning på en arbetsplats.

– Kollegor som mobbar tar makt från chefen med chefens goda minne. På det viset är chefen alltid medskyldig. Det är chefens ansvar att ta itu med mobbningen och att göra det tidigt.

Är det värre att bli mobbad av en chef än av en kollega?
– Mobbning handlar om makt och eftersom en chef redan har makt över medarbetarna är det värre. Chefen kan till exempel plocka bort arbetsuppgifter från en medarbetare eller hålla inne med belöningar som en del av mobbningen.

Finns det en risk att medarbetare beskyller chefen för mobbning, trots att det egentligen handlar om berättigad kritik?
– Så kan det vara. Ibland handlar det om personer som inte sköter sitt jobb. Men med tanke på hur skamfyllt det är att utsättas för mobbning är det ovanligt att säga att man blir mobbad när man inte blir det. Många som utsätts vill inte ens erkänna för sig själva att de är mobbade.

Det finns också undersökningar som tyder på att personer som är duktiga på sina arbeten oftare utsätts för mobbning av sina chefer. I en studie från amerikanska Wake Forest University School of Business kom forskarna fram till att en del chefer känner sig hotade av duktiga medarbetare – och därför utsätter dem för mobbning. Det kan till exempel handla om att kalla dem inkompetenta inför andra och nedvärdera deras arbetsinsatser. Främst gäller det chefer som är maktlystna och som tycker att det är viktigt med social status och hierarkier.

Läs mer: "När det gick bra började chefen mobba mig"

Men enligt Kristina Östberg kan vem som helst drabbas av mobbning.

– Det finns inget i forskningen som tyder på att brottsoffren är på ett speciellt sätt. Däremot kan det vara så att resursstarka, ofta seniora, personer stannar på en arbetsplats trots att de blir mobbade. Det är personer som säger att de älskar sina jobb. De står upp för sig själva. Och ju längre man stannar, desto värre är det.

Den som är mobbad får ofta rådet att prata med chefen. Om chefen är mobbaren får man vända sig till chefens chef och till facket. Men enligt Kristina Östberg kan det vara svårt att få omgivningen att förstå vad man är utsatt för.

Läs mer: Gör facket tillräckligt för mobbbade?

– Mobbare är ofta skickliga på att behandla olika personer olika. En mobbande chef ger ofta ett bra intryck. Om de skulle vara likadana mot alla skulle de framstå som flåbusar och bli upptäckta.

Om en arbetsplats tar tag i problemen i tid finns möjlighet att förhindra mobbningen. Annars är det bäst för den mobbade att sluta på arbetsplatsen.

– Ta hjälp av facket och sluta med ett rejält avgångsvederlag. Jag vet att många blir provocerade av att jag råder folk att sluta. De tycker att det är orättvist att den som mobbar får stanna. Men risken med att stanna är så stor, i värsta fall blir man knäckt för livet.

#tvåiveckan

Enligt en försiktig uppskattning leder mobbning till 100 självmord per år. Det är dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor och motsvarar cirka två personer i veckan, vilket Kollega har uppmärksammat under hashtaggen #tvåiveckan

Läs mer: Okunskap om hur mobbning ska hanteras

Så undviks mobbning

  • Arbetsgivaren har skyldighet att agera och jobba förebyggande mot kränkande särbehandling. Lagen kräver att du som chef har kompetens att hantera kränkningar, men för det krävs resurser och tid.
  • Ha rutiner. Att ha en policy på intranätet gör ingen nytta om den inte används och om inte alla känner till den.
  • Kränkande särbehandling är ett vitt begrepp, diskutera vilka faktiska beteenden det gäller och vad som inte är okej på ert företag.
  • Gör tydligt att nolltolerans råder. Då skapas en kultur där dina medarbetare känner sig så trygga att de vet att de kan påtala problem och att du och ledningen står bakom dem.
  • Se till att ha en kompetent företagshälsovård och att den används både proaktivt och vid tidiga signaler.
  • Ha en god relation till förtroendevalda. De kan föra en dialog mellan medarbetare och arbetsgivare.

OM DU SJÄLV SOM CHEF ÄR UTSATT
Även chefen kan utsättas för mobbning. Det är vanligast när man är ny i sin roll, vid omorganisationer och nedskärningar men också i situationer av maktobalans, då chefen är beroende av medarbetares expertis samt i osäkra organisationer.

Du har rätt till samma goda arbetsmiljö och hjälp som dina medarbetare. Ta kontakt med din arbetsgivare och kräv att få stöd. Kontakta också Unionen för rådgivning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.