Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Varje dag utsätts 100 000 människor för mobbning på sina arbetsplatser. Tidigare har man mest sett chefer som mobbare. Men ny forskning från Karolinska institutet visar att även chefer blir mobbade. I studien Chefer i skottlinjen, som finansierats av AFA Försäkring, kom forskarna fram till att drygt tre procent av alla chefer någon gång har blivit utsatta.
Mobbarna kan vara högre chefer, personal på HR-avdelningen, kollegor eller medarbetare. När medarbetare mobbar en chef är mobbningen oftast mer subtil. Det kan till exempel handla om att medarbetare låter bli att gå på möten, att de sprider rykten om chefen, undanhåller information eller låter bli att utföra vissa arbetsuppgifter.
Risken att bli mobbad är störst för nya chefer, för chefer som leder dysfunktionella grupper och för grupper med informella ledare, enligt studien. Andra riskfaktorer är omorganisationer, otydlighet från högre chefer och otydliga strukturer i organisationen.
– I en väl fungerande organisation existerar inte mobbning, men när strukturerna är otydliga skapas utrymme för att bete sig illa mot andra. Det uppstår lätt maktkamper om du som nytillträdd chef har en vag roll eller har i uppdrag att förändra organisationen, säger Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi och den som lett studien.
Forskningen visar också tydliga samband mellan mobbning och psykisk ohälsa. De utsatta cheferna vittnade bland annat om sömnproblem och utmattning. Mobbningen upphör vanligen genom att de får aktivt stöd från någon på arbetsplatsen, genom utköp eller genom att den mobbade säger upp sig.
Men chefer är också överrepresenterade som mobbare. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket står chefer för drygt hälften av den kränkande särbehandlingen i arbetslivet. Siffran bekräftas av den Novusundersökning om mobbning som Chef & Karriär låtit göra. I den svarar 56 procent av dem som utsatts för mobbning att chefen var förövaren.
Kristina Östberg är legitimerad psykoterapeut med ett förflutet som personalvetare. Hon har skrivit boken Mobbning på arbetsplatsen – en handbok i konsten att slå tillbaka tillsammans med maken Lasse Eriksson. Enligt henne är chefen på något sätt alltid inblandad när det förekommer mobbning på en arbetsplats.
– Kollegor som mobbar tar makt från chefen med chefens goda minne. På det viset är chefen alltid medskyldig. Det är chefens ansvar att ta itu med mobbningen och att göra det tidigt.
Är det värre att bli mobbad av en chef än av en kollega?
– Mobbning handlar om makt och eftersom en chef redan har makt över medarbetarna är det värre. Chefen kan till exempel plocka bort arbetsuppgifter från en medarbetare eller hålla inne med belöningar som en del av mobbningen.
Finns det en risk att medarbetare beskyller chefen för mobbning, trots att det egentligen handlar om berättigad kritik?
– Så kan det vara. Ibland handlar det om personer som inte sköter sitt jobb. Men med tanke på hur skamfyllt det är att utsättas för mobbning är det ovanligt att säga att man blir mobbad när man inte blir det. Många som utsätts vill inte ens erkänna för sig själva att de är mobbade.
Det finns också undersökningar som tyder på att personer som är duktiga på sina arbeten oftare utsätts för mobbning av sina chefer. I en studie från amerikanska Wake Forest University School of Business kom forskarna fram till att en del chefer känner sig hotade av duktiga medarbetare – och därför utsätter dem för mobbning. Det kan till exempel handla om att kalla dem inkompetenta inför andra och nedvärdera deras arbetsinsatser. Främst gäller det chefer som är maktlystna och som tycker att det är viktigt med social status och hierarkier.
Läs mer: "När det gick bra började chefen mobba mig"
Men enligt Kristina Östberg kan vem som helst drabbas av mobbning.
– Det finns inget i forskningen som tyder på att brottsoffren är på ett speciellt sätt. Däremot kan det vara så att resursstarka, ofta seniora, personer stannar på en arbetsplats trots att de blir mobbade. Det är personer som säger att de älskar sina jobb. De står upp för sig själva. Och ju längre man stannar, desto värre är det.
Den som är mobbad får ofta rådet att prata med chefen. Om chefen är mobbaren får man vända sig till chefens chef och till facket. Men enligt Kristina Östberg kan det vara svårt att få omgivningen att förstå vad man är utsatt för.
Läs mer: Gör facket tillräckligt för mobbbade?
– Mobbare är ofta skickliga på att behandla olika personer olika. En mobbande chef ger ofta ett bra intryck. Om de skulle vara likadana mot alla skulle de framstå som flåbusar och bli upptäckta.
Om en arbetsplats tar tag i problemen i tid finns möjlighet att förhindra mobbningen. Annars är det bäst för den mobbade att sluta på arbetsplatsen.
– Ta hjälp av facket och sluta med ett rejält avgångsvederlag. Jag vet att många blir provocerade av att jag råder folk att sluta. De tycker att det är orättvist att den som mobbar får stanna. Men risken med att stanna är så stor, i värsta fall blir man knäckt för livet.
Enligt en försiktig uppskattning leder mobbning till 100 självmord per år. Det är dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor och motsvarar cirka två personer i veckan, vilket Kollega har uppmärksammat under hashtaggen #tvåiveckan
OM DU SJÄLV SOM CHEF ÄR UTSATT
Även chefen kan utsättas för mobbning. Det är vanligast när man är ny i sin roll, vid omorganisationer och nedskärningar men också i situationer av maktobalans, då chefen är beroende av medarbetares expertis samt i osäkra organisationer.
Du har rätt till samma goda arbetsmiljö och hjälp som dina medarbetare. Ta kontakt med din arbetsgivare och kräv att få stöd. Kontakta också Unionen för rådgivning.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.