Om du som Unionenmedlem är missnöjd med exempelvis den förhandlingshjälp du fått av förbundet så finns möjlighet att få beslutet prövat hos förbundsstyrelsen. Något som utnyttjas av ett antal medlemmar per år.
– Det kan handla om väldigt olika saker. Ett återkommande ärende handlar om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet. De är då inte medlemmar i a-kassan och får därför inte tillgång till inkomstförsäkring när de blir uppsagda, säger Axel Lindersson, demokratisekreterare på Unionen.
Förbundet skiljer på två typer av så kallade besvärsärenden. De första är ärenden där medlemmar anser att de blivit felaktigt behandlade och vill ha ekonomisk kompensation för det. De andra är ärenden där medlemmen tycker att något i en förhandling eller information varit fel, men inte begär någon ersättning. Om du som medlem har ett skadeståndsanspråk får en av Unionens jurister titta på ärendet.
Hittills har ungefär 50 ärenden med skadeståndsanspråk och 10 ärenden utan ersättningskrav kommit in i år. Förra året var det 25 och 2016 var det 48 ärenden. Men siffrorna ska tas med en nypa salt eftersom vissa klagomål eskalerar när publika händelser blossar upp och skickas vidare till andra enheter som är experter på frågan, men inte längre klassas som besvärsärenden.
– Ett exempel på det var Mansplaningakuten som Unionen lanserade, dit kvinnor kunde ringa om de känt sig trakasserade eller diskriminerade på jobbet. Eller frågan om Unionens förhållningssätt till att vara förtroendevald i Unionen och samtidigt vara aktiv i Sverigedemokraterna. Dessutom hanteras klagomål av både facklig rådgivning, medlemsservice, regionkontoren och förbundsordförande, beroende på vem du väljer att skicka din fråga till, säger Axel Lindersson.
Läs mer: Unionen öppnar stödlinje mot mansplaining
Annars är de vanligaste orsakerna för prövningar detsamma både för ärenden med- och utan skadeståndsanspråk. Medlemmar undrar bland annat över uppsägningar, kompetensutveckling och omplaceringar.
Även om inget krav på kompensation finns så utreder Unionen huruvida förbundet begått något fel. Man tar in underlag från regionerna och återkopplar sedan till medlemmen.
– Gemensamt för en del av ärendena tycks vara bristen på information och kommunikation. Ofta vill medlemmarna bara veta vad som är på gång och känner sig förbigångna när de inte får klara besked, säger Axel Lindersson.
Får ni respons från medlemmar som tycker att Unionen har gjort något bra?
– Det händer. Ibland får jag också ett tack från medlemmar som kanske inte tycker att Unionen gjort rätt, men som ändå förstår ett beslut, eller känner att man har fått den information man behövde efter vår återkoppling.