Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Unga vuxna lockas till arbete

De som varken arbetar eller studerar, men gärna spelar datorspel, är målgruppen för ett nytt projekt vid högskolan i Skövde. Genom att utnyttja samma mekanismer som när man gör spel, ska ungdomarna lockas till studier och jobb.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
De flyr in i sitt spelintresse, för i spelen känner de sig trygga och blir bekräftade, säger Katrin Dannberg som i en förstudie, Spel som etableringsverktyg, djupintervjuat så kallade uvas. Colourbox

I Sverige räknar man med att det finns minst 76 000 unga i åldern 16–25 år som varken arbetar eller studerar – uvas kallas de här.

Mellan hälften och en tredjedel, beroende på vem man frågar, av dessa uvas spelar dataspel, men det är inte dataspelen som är orsak till att unga drar sig undan, anser Katrin Dannberg, adjunkt i medier, estetik och berättande vid högskolan i Skövde.

– Nej, det finns andra orsaker till det. Samhället har förändrats och numera krävs gymnasie- och nästan högskoleutbildning för att få jobb. Många unga känner en enorm press på sig att lyckas och en del stänger av.

– Min upplevelse är att de flyr in i sitt spelintresse, för i spelen känner de sig trygga och blir bekräftade, säger Katrin Dannberg som i en förstudie, Spel som etableringsverktyg, djupintervjuat så kallade uvas.

Hon och hennes kollegor har just fått medel från Europeiska socialfonden för att genomföra ett treårigt projekt – Studio Ludlum. Projektet, som startar i augusti, genomförs som ett test i samarbete med fem kommuner i Skaraborg och går ut på att motivera unga genom deras spelintresse.

– Vår tanke är att nyttja det som är positivt i spelandet, det som gör att unga är villiga att ägna timmar åt spel. När man skapar underhållningsspel använder man sig av olika pusselbitar som exempelvis motivation, belöning, återkoppling och regelverk och vi använder samma mekanismer, säger Katrin Dannberg.

De 200 unga som ska delta i projektet kommer dels att få tillgång till en digital plats, som ett spel eller ett chatrum, där de kan skapa egna spelkaraktärer och lära sig saker. Men det ska också skapas fysiska platser där viss verksamhet ska ske. Liksom de ungas avatarer blir belönade när de presterat i den digitala världen, kommer de medverkande att få bekräftelse i den fysiska världen när de deltar i studiebesök eller liknande.  

– Målet är ju att få ut dem i samhället, säger Katrin Dannberg. Fungerar konceptet kommer vi att sprida det vidare.

– För många tjejer är det tabu att tala om spelande och vi jobbar medvetet med mångfaldsfrågor och jämställhet också, för att inte förstärka bilden av att dataspelandet enbart är ett killdominerat intresse.

Fakta

I Japan finns begreppet Hikikomorí som betyder att dra sig undan eller den som stänger sig inne. Enligt  japanska hälsoministeriet kan det röra sig om runt 700 000 unga japaner som dragit sig undan och blir försörjda av sina föräldrar.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.