Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Chefer mesta mobbarna

Mobbning på jobbet är ett växande problem. Ohälsotalen på grund av detta ökar kraftigt. I drygt hälften av fallen är det chefen som är mobbaren.
Publicerad
Kvinna sneglar bakåt mot personer som viskar.
Mobbning på jobbet ökar och det är chefer som mobbar mest. Foto: Colourbox

Mellan 2011 och 2015 ökade anmälningarna av arbetssjukdom på grund av organisatoriska och sociala faktorer med 77 procent visar statistik från Arbetsmiljöverket. Generellt brukar man säga att kolleger och chefer står för hälften var av mobbningen. Färsk statistik visar en viss övervikt för chefer.

– Sverige har länge ansetts som ett land där det är kollegerna som mobbar, inte att det är ett chefsproblem. Siffrorna har varit ifrågasatta, man har trott att de stämmer bättre i mer hierarkiska samhällen. Det intressanta är att ju värre mobbningen är desto vanligare är det att chefen är inblandad, säger Stefan Blomberg, psykolog, specialiserad på mobbning på jobbet.

Ohälsotalet på grund av mobbning ökar, enligt Arbetsmiljöverket har nära en tiondel, nio till tio procent, varit utsatta för kränkande särbehandling.  Stefan Blomberg pekar också på ett stort mörkertal, benägenheten att anmäla har nämligen inte ökat.

– När folk köps ut på grund av att de blivit mobbade, då är det alltid chefer inblandande, säger han.

Mobbning är komplext. Stefan Blomberg beskriver det som ”de tusen nålstickens tortyr”. I början är det ganska diffust. Det kan till exempel vara att man inte blir lyssnad på, eller blir särbehandlad på olika sätt, till exempel att man får tråkigare arbetsuppgifter.

Hans definition av fenomenet är att kränkande och negativ behandling upprepas över tid. Små subtila händelser börjar bilda ett mönster. När den utsatte sedan hamnar i underläge är mobbningen ett faktum. Till exempel kan det vara flera mot en eller en mot en. En chef kan också vara mobbad, om alla går ihop mot chefen.

Mobbning är oftast resultatet av bristande ledarskap. Enligt Stefan Blomberg finns två typer av chefer som mobbar. Den passiva chefen som varken syns eller hörs och som sitter av tiden och den auktoritära chefen som blir provocerad.

– Det vanligaste scenariot när det är chefen som börjar mobba är en duktig, driven och skärpt medarbetare som chefen känner sig hotad av.

Ett annat vanligt fall är konflikter mellan kolleger som urartar. Det kan handla om en skitsak från början men efter ett tag hamnar någon i underläge. Om den drabbade går till chefen och denne inte tar detta på allvar, då dras hen in i detta.

– Chefen har makten att sätta stopp och har arbetsmiljöansvaret, säger Stefan Blomberg.

Om inget händer och den mobbade vänder sig till chefens chef eller till HR-avdelningen så förvärras ofta situationen. Den chef som inte axlar ledaransvaret på ett bra sätt börjar tycka att medarbetaren är jobbig och illojal. Och mobbningen trappas upp. Det vanligaste när det är fråga om allvarlig mobbing är att den drabbade måste lämna arbetsplatsen.

Så vad är ditt råd till den som blir mobbad av chefen?
– För det första ska man fråga sig vad man arbetar i för typ av organisation. Om sådana här frågor inte tas på allvar så hanteras frågan ofta på ett dåligt sätt och problemen trappas upp. I det fallet är det bättre att se sig om efter ett annat jobb och ligga lågt under tiden

– Är det däremot en organisation som tar psykosocial arbetsmiljö på allvar så kan man lyfta frågan ovanför närmsta chef eller till HR-avdelningen samt ta hjälp av fack, skyddsombud och företagshälsovård. 

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.