Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”När det gick bra började chefen mobba mig”

Annika, 47, var ny på jobbet som säljare. Ju bättre hon sålde desto sämre blev hon behandlad av chefen.
Publicerad
Colourbox
Annikas framgång retade chefen som mobbade henne ju bättre Annika sålde. (Kvinnan på bilden har inget med Annikas berättelse att göra.) Colourbox

Efter 20 år som egen företagare lade jag ner min verksamhet och tog anställning på ett mindre företag som sålde produkter till industrin. Jag är en riktig säljartyp, är van vid att ta alla slags människor och jobbade även i början av 90-talet som säljare. Innan jag kom till den här arbetsplatsen så har jag alltid trivts med mina arbetskamrater.

Läs mer: Chefer mesta mobbarna

Jag gillade mitt nya jobb och det gick jättebra för mig redan från början. Jag sålde snart över min budget. Men när chefen upptäckte det så började hon klaga. Vi satt alla i samma rum och hon började skicka mejl till mig med kommentarer som ”Det där lät inte bra” och ”Det du sade nu gick inte så bra”.

Jag trodde att jag skulle kunna få hjälp av högsta chefen, men han blev helt manipulerad.

Jag protesterade och förklarade att ”Jag sade ju bara så här” och så vidare… Jag började tappa självförtroende och blev osäker. Chefen gjorde inte det här mot någon annan utan bara mot mig. Hon tog varje tillfälle att trycka till mig. En gång hävdade hon att jag kommit för sent. Klockan var en minut över åtta på morgonen, jag hade varit där sedan kvart i och pratat med administrationen om ett jobbärende. Men nu skulle det rapporteras att jag var sen. Att det kom andra personer för sent samma dag brydde hon sig inte om.

En kollega stöttade mig och berättade att den här chefen alltid hade en hackkyckling. Var det någon som sålde bra så kände hon sig hotad. En förklaring var att hon tidigare hade varit stjärnsäljaren som sålde bättre än alla andra. Nu klarade hon inte av om någon var bättre än hon. Personalomsättningen på säljavdelningen hade varit stor.

Läs mer: Högpresterare kan bli mobbade av chefen

Till slut tog jag upp mitt problem högre upp. Jag fick ett möte med min chef och hennes chef. Då spelade min närmsta chef en helt annan roll, hon var helt lismande och sade med mjuk röst att ”Jag försöker ju bara hjälpa dig att bli en bättre säljare, jag vill ju företagets bästa”. Jag trodde att jag skulle kunna få hjälp av högsta chefen som jag uppfattade som en schysst person. Men han blev helt manipulerad. Jag funderade aldrig på att vända mig till facket, eftersom det inte fanns någon lokal fackklubb.

Mobbningen fortsatte som tidigare. När vi sålde skulle vi ringa i en klocka. En gång när jag gjorde det så sade chefen ”Du kan ju skratta lagom för det är min kund du har sålt till; det här företaget är ju ett dotterbolag till min kund.” Flera liknande händelser inträffade. Det här pågick under ungefär ett år. Jag fick stöd av en kollega och av släkt och vänner. Men jag började ändå isolera mig, gick upp i vikt och när jag skulle gå till jobbet hade jag så ont i magen att jag ville kräkas.

En dag lyckades jag sälja in ett helårsavtal till en kund som jag hade bearbetat i flera månader och skulle få en rejäl provision. Jag var jätteglad för det. Men då hävdade chefen att det inte var min utan min kollegas kund. Jag skulle bli utan bonus. Det var droppen för mig. Jag sade upp mig.

De första sex månaderna hade allt runnit av mig som vatten på en gås. Men till slut hade chefen knäckt mig. Jag mådde så dåligt. På vårdcentralen sade läkaren till mig att jag inte fick gå tillbaka till jobbet. Då började det direkt kännas aningen bättre. Jag var sjukskriven hela min uppsägningstid, en månad, och återhämtade mig. Ganska snabbt fick jag ett nytt jobb som jag trivs bra på.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.