Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”När det gick bra började chefen mobba mig”

Annika, 47, var ny på jobbet som säljare. Ju bättre hon sålde desto sämre blev hon behandlad av chefen.
Publicerad
Colourbox
Annikas framgång retade chefen som mobbade henne ju bättre Annika sålde. (Kvinnan på bilden har inget med Annikas berättelse att göra.) Colourbox

Efter 20 år som egen företagare lade jag ner min verksamhet och tog anställning på ett mindre företag som sålde produkter till industrin. Jag är en riktig säljartyp, är van vid att ta alla slags människor och jobbade även i början av 90-talet som säljare. Innan jag kom till den här arbetsplatsen så har jag alltid trivts med mina arbetskamrater.

Läs mer: Chefer mesta mobbarna

Jag gillade mitt nya jobb och det gick jättebra för mig redan från början. Jag sålde snart över min budget. Men när chefen upptäckte det så började hon klaga. Vi satt alla i samma rum och hon började skicka mejl till mig med kommentarer som ”Det där lät inte bra” och ”Det du sade nu gick inte så bra”.

Jag trodde att jag skulle kunna få hjälp av högsta chefen, men han blev helt manipulerad.

Jag protesterade och förklarade att ”Jag sade ju bara så här” och så vidare… Jag började tappa självförtroende och blev osäker. Chefen gjorde inte det här mot någon annan utan bara mot mig. Hon tog varje tillfälle att trycka till mig. En gång hävdade hon att jag kommit för sent. Klockan var en minut över åtta på morgonen, jag hade varit där sedan kvart i och pratat med administrationen om ett jobbärende. Men nu skulle det rapporteras att jag var sen. Att det kom andra personer för sent samma dag brydde hon sig inte om.

En kollega stöttade mig och berättade att den här chefen alltid hade en hackkyckling. Var det någon som sålde bra så kände hon sig hotad. En förklaring var att hon tidigare hade varit stjärnsäljaren som sålde bättre än alla andra. Nu klarade hon inte av om någon var bättre än hon. Personalomsättningen på säljavdelningen hade varit stor.

Läs mer: Högpresterare kan bli mobbade av chefen

Till slut tog jag upp mitt problem högre upp. Jag fick ett möte med min chef och hennes chef. Då spelade min närmsta chef en helt annan roll, hon var helt lismande och sade med mjuk röst att ”Jag försöker ju bara hjälpa dig att bli en bättre säljare, jag vill ju företagets bästa”. Jag trodde att jag skulle kunna få hjälp av högsta chefen som jag uppfattade som en schysst person. Men han blev helt manipulerad. Jag funderade aldrig på att vända mig till facket, eftersom det inte fanns någon lokal fackklubb.

Mobbningen fortsatte som tidigare. När vi sålde skulle vi ringa i en klocka. En gång när jag gjorde det så sade chefen ”Du kan ju skratta lagom för det är min kund du har sålt till; det här företaget är ju ett dotterbolag till min kund.” Flera liknande händelser inträffade. Det här pågick under ungefär ett år. Jag fick stöd av en kollega och av släkt och vänner. Men jag började ändå isolera mig, gick upp i vikt och när jag skulle gå till jobbet hade jag så ont i magen att jag ville kräkas.

En dag lyckades jag sälja in ett helårsavtal till en kund som jag hade bearbetat i flera månader och skulle få en rejäl provision. Jag var jätteglad för det. Men då hävdade chefen att det inte var min utan min kollegas kund. Jag skulle bli utan bonus. Det var droppen för mig. Jag sade upp mig.

De första sex månaderna hade allt runnit av mig som vatten på en gås. Men till slut hade chefen knäckt mig. Jag mådde så dåligt. På vårdcentralen sade läkaren till mig att jag inte fick gå tillbaka till jobbet. Då började det direkt kännas aningen bättre. Jag var sjukskriven hela min uppsägningstid, en månad, och återhämtade mig. Ganska snabbt fick jag ett nytt jobb som jag trivs bra på.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket