Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”När det gick bra började chefen mobba mig”

Annika, 47, var ny på jobbet som säljare. Ju bättre hon sålde desto sämre blev hon behandlad av chefen.
Publicerad
Colourbox
Annikas framgång retade chefen som mobbade henne ju bättre Annika sålde. (Kvinnan på bilden har inget med Annikas berättelse att göra.) Colourbox

Efter 20 år som egen företagare lade jag ner min verksamhet och tog anställning på ett mindre företag som sålde produkter till industrin. Jag är en riktig säljartyp, är van vid att ta alla slags människor och jobbade även i början av 90-talet som säljare. Innan jag kom till den här arbetsplatsen så har jag alltid trivts med mina arbetskamrater.

Läs mer: Chefer mesta mobbarna

Jag gillade mitt nya jobb och det gick jättebra för mig redan från början. Jag sålde snart över min budget. Men när chefen upptäckte det så började hon klaga. Vi satt alla i samma rum och hon började skicka mejl till mig med kommentarer som ”Det där lät inte bra” och ”Det du sade nu gick inte så bra”.

Jag trodde att jag skulle kunna få hjälp av högsta chefen, men han blev helt manipulerad.

Jag protesterade och förklarade att ”Jag sade ju bara så här” och så vidare… Jag började tappa självförtroende och blev osäker. Chefen gjorde inte det här mot någon annan utan bara mot mig. Hon tog varje tillfälle att trycka till mig. En gång hävdade hon att jag kommit för sent. Klockan var en minut över åtta på morgonen, jag hade varit där sedan kvart i och pratat med administrationen om ett jobbärende. Men nu skulle det rapporteras att jag var sen. Att det kom andra personer för sent samma dag brydde hon sig inte om.

En kollega stöttade mig och berättade att den här chefen alltid hade en hackkyckling. Var det någon som sålde bra så kände hon sig hotad. En förklaring var att hon tidigare hade varit stjärnsäljaren som sålde bättre än alla andra. Nu klarade hon inte av om någon var bättre än hon. Personalomsättningen på säljavdelningen hade varit stor.

Läs mer: Högpresterare kan bli mobbade av chefen

Till slut tog jag upp mitt problem högre upp. Jag fick ett möte med min chef och hennes chef. Då spelade min närmsta chef en helt annan roll, hon var helt lismande och sade med mjuk röst att ”Jag försöker ju bara hjälpa dig att bli en bättre säljare, jag vill ju företagets bästa”. Jag trodde att jag skulle kunna få hjälp av högsta chefen som jag uppfattade som en schysst person. Men han blev helt manipulerad. Jag funderade aldrig på att vända mig till facket, eftersom det inte fanns någon lokal fackklubb.

Mobbningen fortsatte som tidigare. När vi sålde skulle vi ringa i en klocka. En gång när jag gjorde det så sade chefen ”Du kan ju skratta lagom för det är min kund du har sålt till; det här företaget är ju ett dotterbolag till min kund.” Flera liknande händelser inträffade. Det här pågick under ungefär ett år. Jag fick stöd av en kollega och av släkt och vänner. Men jag började ändå isolera mig, gick upp i vikt och när jag skulle gå till jobbet hade jag så ont i magen att jag ville kräkas.

En dag lyckades jag sälja in ett helårsavtal till en kund som jag hade bearbetat i flera månader och skulle få en rejäl provision. Jag var jätteglad för det. Men då hävdade chefen att det inte var min utan min kollegas kund. Jag skulle bli utan bonus. Det var droppen för mig. Jag sade upp mig.

De första sex månaderna hade allt runnit av mig som vatten på en gås. Men till slut hade chefen knäckt mig. Jag mådde så dåligt. På vårdcentralen sade läkaren till mig att jag inte fick gå tillbaka till jobbet. Då började det direkt kännas aningen bättre. Jag var sjukskriven hela min uppsägningstid, en månad, och återhämtade mig. Ganska snabbt fick jag ett nytt jobb som jag trivs bra på.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.