Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så besegrade Nichlas speldjävulen

Trots att allting rasade kände Nichlas Zetterqvist en märklig frid. Nu var det slut på lögnerna, sveken och stressen över att hinna ner till ATG-ombuden innan matcherna började. I dag har han varit spelfri i tre månader.
Lina Björk Publicerad
Per Knutsson
Nichlas är tacksam mot sin chef, som hjälpte honom att bli kvitt spelberoendet. Per Knutsson

Det var en bekant som kom med påståendet: ”Du spelar bort ofantliga pengar på Jack Vegas-automater!” Det var sant att Nichlas Zetterqvist var spelberoende, men det var inte slotmaskiner som var den stora boven. Det var Oddset och Stryktipset.

– Så här i efterhand kan jag ju inse att mitt beroende började redan när jag var 18 år och fick möjlighet att spela. Det tog fort överhanden, men jag kände att det var något jag kunde fixa på egen hand.

I dag är Nichlas Zetterqvist 33 år och spelandet har kostat honom ett äktenskap och gett honom skulder hos banken. Men för första gången på 15 år är han helt öppen med sitt beroende. Att han har haft svårt att gå och handla utan att lämna in kuponger till Svenska spel. Att han gömde undan post och aldrig visade kontoutdrag för sin fru. Att bli ställd mot väggen har gjort att det går lättare att andas. Men erfarenheten blev dyrköpt.

Egentligen kunde den där konfrontationen ha skett tidigare. Människor har sträckt ut en hand, frågat vad han använder sina pengar till. Men han var inte mottaglig då. Han var tvungen att hamna på botten först.

– Botten för mig var att jag plötsligt såg helhetsbilden av mitt liv – och jag tyckte inte om vad jag såg. Att min fru ville separera på grund av mitt spelande blev väldigt påtagligt, att få ha barnen varannan vecka. Det känns otroligt tungt att jag har sårat dem.

Trots att jobbet aldrig riktigt påverkades av hans spelande så var det hans chef som sträckte ut handen och gav en knuff i rätt riktning. Niklas ville vara tjänstledig för att testa ett nytt jobb. Men när chefen fick reda på att han hade ett spelberoende så ringde han upp och bad honom komma tillbaka, så att de tillsammans kunde lösa problemen.

– Det var schysst gjort. Via företagshälsovården fick jag hjälp att komma vidare till behandling.

Behandlingen för Nichlas innebär både att han bearbetar sitt spelande och sig själv. Vad var det som gjorde att han blev fast i ett spelande han inte kunde kontrollera? Hur kan han jobba med sig själv för att styra tankarna åt rätt håll när lusten smyger på?

– För mig var spelandet ett sätt att fly verkligheten. Jag har haft svårt att prata om saker och hållit inne med problem. I dag finns inga hemligheter kvar.

Nichlas Zetterqvist har berättat om sitt beroende för vänner och bekanta. Han har fått skuldfinansiering för att hålla sig flytande och börjar, om allt går som planerat, att jobba igen nu i vår.

– Det är svårt att säga hur människor hade kunnat hjälpa mig. Jag tror att man måste prata mer om de här problemen på arbetsplatserna. Att inte göra det skamfyllt. Alla har väl någon gång haft drömmar om att vinna storvinsten, för då tror man att allt kommer att lösa sig. Men det gör det inte. Tro mig, jag vet.

Säkra tecken

  • Personen drar sig undan, deltar inte vid sociala sammanhang som till exempel fika.
  • Glömmer tider och avtal.
  • Snäser av kollegor, verkar allmänt irriterad på omgivningen.
  • Kommer ihop sig med kollegor, skapar oro och konflikter i arbetsgruppen.
  • Uppträder håglöst och ointresserat.
  • Klagar över magbesvär.
  • Oförklarlig frånvaro.
  • Ojämn arbetsprestation.
  • Upplevs som frånvarande och tankspridd.
  • Stresskänslig.
  • Trött/sömnproblem: personen ser sliten ut, har svårt att hålla koncentrationen, konsumerar mycket sötsaker och kaffe.
  • Ökad sjukfrånvaro. 
     

VAD DU KAN GÖRA

  • Ett samtal bör handla om det du ser, känner och upplever. Undvik att ställa en diagnos.
  • Visa att du du har samtalet av omsorg.
  • Tydliggör problemet och var tydlig med hur du vill gå vidare mot en lösning.
  • Förklara vad konsekvenserna blir om det inte blir en förändring.
     

SPEL OM PENGAR

  • Cirka 2 procent har allvarliga spelproblem, ytterligare 5 procent är riskspelare. 
  • Bland killar 18–24 år har nära 10 procent allvarliga spelproblem.
  • Vanligast är lotterier, nummerspel, hästar och sport. Kasinospel skapar störst problem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.