Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så besegrade Nichlas speldjävulen

Trots att allting rasade kände Nichlas Zetterqvist en märklig frid. Nu var det slut på lögnerna, sveken och stressen över att hinna ner till ATG-ombuden innan matcherna började. I dag har han varit spelfri i tre månader.
Lina Björk Publicerad
Per Knutsson
Nichlas är tacksam mot sin chef, som hjälpte honom att bli kvitt spelberoendet. Per Knutsson

Det var en bekant som kom med påståendet: ”Du spelar bort ofantliga pengar på Jack Vegas-automater!” Det var sant att Nichlas Zetterqvist var spelberoende, men det var inte slotmaskiner som var den stora boven. Det var Oddset och Stryktipset.

– Så här i efterhand kan jag ju inse att mitt beroende började redan när jag var 18 år och fick möjlighet att spela. Det tog fort överhanden, men jag kände att det var något jag kunde fixa på egen hand.

I dag är Nichlas Zetterqvist 33 år och spelandet har kostat honom ett äktenskap och gett honom skulder hos banken. Men för första gången på 15 år är han helt öppen med sitt beroende. Att han har haft svårt att gå och handla utan att lämna in kuponger till Svenska spel. Att han gömde undan post och aldrig visade kontoutdrag för sin fru. Att bli ställd mot väggen har gjort att det går lättare att andas. Men erfarenheten blev dyrköpt.

Egentligen kunde den där konfrontationen ha skett tidigare. Människor har sträckt ut en hand, frågat vad han använder sina pengar till. Men han var inte mottaglig då. Han var tvungen att hamna på botten först.

– Botten för mig var att jag plötsligt såg helhetsbilden av mitt liv – och jag tyckte inte om vad jag såg. Att min fru ville separera på grund av mitt spelande blev väldigt påtagligt, att få ha barnen varannan vecka. Det känns otroligt tungt att jag har sårat dem.

Trots att jobbet aldrig riktigt påverkades av hans spelande så var det hans chef som sträckte ut handen och gav en knuff i rätt riktning. Niklas ville vara tjänstledig för att testa ett nytt jobb. Men när chefen fick reda på att han hade ett spelberoende så ringde han upp och bad honom komma tillbaka, så att de tillsammans kunde lösa problemen.

– Det var schysst gjort. Via företagshälsovården fick jag hjälp att komma vidare till behandling.

Behandlingen för Nichlas innebär både att han bearbetar sitt spelande och sig själv. Vad var det som gjorde att han blev fast i ett spelande han inte kunde kontrollera? Hur kan han jobba med sig själv för att styra tankarna åt rätt håll när lusten smyger på?

– För mig var spelandet ett sätt att fly verkligheten. Jag har haft svårt att prata om saker och hållit inne med problem. I dag finns inga hemligheter kvar.

Nichlas Zetterqvist har berättat om sitt beroende för vänner och bekanta. Han har fått skuldfinansiering för att hålla sig flytande och börjar, om allt går som planerat, att jobba igen nu i vår.

– Det är svårt att säga hur människor hade kunnat hjälpa mig. Jag tror att man måste prata mer om de här problemen på arbetsplatserna. Att inte göra det skamfyllt. Alla har väl någon gång haft drömmar om att vinna storvinsten, för då tror man att allt kommer att lösa sig. Men det gör det inte. Tro mig, jag vet.

Säkra tecken

  • Personen drar sig undan, deltar inte vid sociala sammanhang som till exempel fika.
  • Glömmer tider och avtal.
  • Snäser av kollegor, verkar allmänt irriterad på omgivningen.
  • Kommer ihop sig med kollegor, skapar oro och konflikter i arbetsgruppen.
  • Uppträder håglöst och ointresserat.
  • Klagar över magbesvär.
  • Oförklarlig frånvaro.
  • Ojämn arbetsprestation.
  • Upplevs som frånvarande och tankspridd.
  • Stresskänslig.
  • Trött/sömnproblem: personen ser sliten ut, har svårt att hålla koncentrationen, konsumerar mycket sötsaker och kaffe.
  • Ökad sjukfrånvaro. 
     

VAD DU KAN GÖRA

  • Ett samtal bör handla om det du ser, känner och upplever. Undvik att ställa en diagnos.
  • Visa att du du har samtalet av omsorg.
  • Tydliggör problemet och var tydlig med hur du vill gå vidare mot en lösning.
  • Förklara vad konsekvenserna blir om det inte blir en förändring.
     

SPEL OM PENGAR

  • Cirka 2 procent har allvarliga spelproblem, ytterligare 5 procent är riskspelare. 
  • Bland killar 18–24 år har nära 10 procent allvarliga spelproblem.
  • Vanligast är lotterier, nummerspel, hästar och sport. Kasinospel skapar störst problem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden