Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så besegrade Nichlas speldjävulen

Trots att allting rasade kände Nichlas Zetterqvist en märklig frid. Nu var det slut på lögnerna, sveken och stressen över att hinna ner till ATG-ombuden innan matcherna började. I dag har han varit spelfri i tre månader.
Lina Björk Publicerad
Per Knutsson
Nichlas är tacksam mot sin chef, som hjälpte honom att bli kvitt spelberoendet. Per Knutsson

Det var en bekant som kom med påståendet: ”Du spelar bort ofantliga pengar på Jack Vegas-automater!” Det var sant att Nichlas Zetterqvist var spelberoende, men det var inte slotmaskiner som var den stora boven. Det var Oddset och Stryktipset.

– Så här i efterhand kan jag ju inse att mitt beroende började redan när jag var 18 år och fick möjlighet att spela. Det tog fort överhanden, men jag kände att det var något jag kunde fixa på egen hand.

I dag är Nichlas Zetterqvist 33 år och spelandet har kostat honom ett äktenskap och gett honom skulder hos banken. Men för första gången på 15 år är han helt öppen med sitt beroende. Att han har haft svårt att gå och handla utan att lämna in kuponger till Svenska spel. Att han gömde undan post och aldrig visade kontoutdrag för sin fru. Att bli ställd mot väggen har gjort att det går lättare att andas. Men erfarenheten blev dyrköpt.

Egentligen kunde den där konfrontationen ha skett tidigare. Människor har sträckt ut en hand, frågat vad han använder sina pengar till. Men han var inte mottaglig då. Han var tvungen att hamna på botten först.

– Botten för mig var att jag plötsligt såg helhetsbilden av mitt liv – och jag tyckte inte om vad jag såg. Att min fru ville separera på grund av mitt spelande blev väldigt påtagligt, att få ha barnen varannan vecka. Det känns otroligt tungt att jag har sårat dem.

Trots att jobbet aldrig riktigt påverkades av hans spelande så var det hans chef som sträckte ut handen och gav en knuff i rätt riktning. Niklas ville vara tjänstledig för att testa ett nytt jobb. Men när chefen fick reda på att han hade ett spelberoende så ringde han upp och bad honom komma tillbaka, så att de tillsammans kunde lösa problemen.

– Det var schysst gjort. Via företagshälsovården fick jag hjälp att komma vidare till behandling.

Behandlingen för Nichlas innebär både att han bearbetar sitt spelande och sig själv. Vad var det som gjorde att han blev fast i ett spelande han inte kunde kontrollera? Hur kan han jobba med sig själv för att styra tankarna åt rätt håll när lusten smyger på?

– För mig var spelandet ett sätt att fly verkligheten. Jag har haft svårt att prata om saker och hållit inne med problem. I dag finns inga hemligheter kvar.

Nichlas Zetterqvist har berättat om sitt beroende för vänner och bekanta. Han har fått skuldfinansiering för att hålla sig flytande och börjar, om allt går som planerat, att jobba igen nu i vår.

– Det är svårt att säga hur människor hade kunnat hjälpa mig. Jag tror att man måste prata mer om de här problemen på arbetsplatserna. Att inte göra det skamfyllt. Alla har väl någon gång haft drömmar om att vinna storvinsten, för då tror man att allt kommer att lösa sig. Men det gör det inte. Tro mig, jag vet.

Säkra tecken

  • Personen drar sig undan, deltar inte vid sociala sammanhang som till exempel fika.
  • Glömmer tider och avtal.
  • Snäser av kollegor, verkar allmänt irriterad på omgivningen.
  • Kommer ihop sig med kollegor, skapar oro och konflikter i arbetsgruppen.
  • Uppträder håglöst och ointresserat.
  • Klagar över magbesvär.
  • Oförklarlig frånvaro.
  • Ojämn arbetsprestation.
  • Upplevs som frånvarande och tankspridd.
  • Stresskänslig.
  • Trött/sömnproblem: personen ser sliten ut, har svårt att hålla koncentrationen, konsumerar mycket sötsaker och kaffe.
  • Ökad sjukfrånvaro. 
     

VAD DU KAN GÖRA

  • Ett samtal bör handla om det du ser, känner och upplever. Undvik att ställa en diagnos.
  • Visa att du du har samtalet av omsorg.
  • Tydliggör problemet och var tydlig med hur du vill gå vidare mot en lösning.
  • Förklara vad konsekvenserna blir om det inte blir en förändring.
     

SPEL OM PENGAR

  • Cirka 2 procent har allvarliga spelproblem, ytterligare 5 procent är riskspelare. 
  • Bland killar 18–24 år har nära 10 procent allvarliga spelproblem.
  • Vanligast är lotterier, nummerspel, hästar och sport. Kasinospel skapar störst problem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.