Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Städa dig frisk på jobbet

Att stå vid sitt skrivbord hela dagarna är inte mycket bättre än att sitta still. Det är variation som gäller för att motverka kontorslivets belastningsbesvär. Enligt professor Svend Erik Mathiassen kunde en lösning vara att spara in på den externa städtjänsten och låta de anställda städa sina kontor själva.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Stökigt på jobbet? Slå två flugor i en smäll och städa själv. Förutom att det blir rent och snyggt får du en anledning att röra på dig. Colourbox

Tjänstemännens arbetsuppgifter är sällan fysiskt tunga. Ändå drabbas kontorsfolk av arbetsskador, ofta i form av segdragna belastningsskador som följer av monotona rörelser och ställningar. Att sitta är det nya röka och vår tids största hot mot folkhälsan, har det sagts på sistone.

Men om du nu har ett jobb som innebär att du arbetar framför din datorskärm dagarna i ända, hur ska du då göra?

Det kan räcka med 20 sekunders intensiv träning om dagen för att uppnå de viktigaste hälsoeffekterna, visade den brittiska forskaren Jamie Timmons och hans forskarlag vid Loughborough University för ett par år sedan. Flera andra studier pekar på att kroppen behöver minst 30 minuters aktiv rörelse om dagen. 

Så räcker det att cykla till och från jobbet och sedan sitta still framför sin skärm i åtta timmar? Nej, de negativa hälsoeffekterna av att sitta still en längre period per dag är större än nyttan med nog så intensiv träning både före och efter stillasittandet, enligt forskning från Louisiana State University.

Om man står framför datorn då? Nej, det räcker inte heller, menar idrottsforskaren Mellvyn Hillsdon vid University of Exeter och UCL, som har följt mer än 5 000 yrkesarbetande människor i över 16 år.

”Våra studier ifrågasätter hela det tänket om att stillasittandet är farligt för hälsan och visar att problemet är frånvaron av rörelse. Vilken stillastående ställning som helst med låg energiåtgång är skadligt för hälsan, vare sig man sitter eller står”, säger Mellvyn Hillsdon i en kommentar till sin rapport.

Det gäller alltså att släppa blicken från skärmen med jämna mellanrum. Kanske gå bort till fikarummet eller till kollegan som sitter längre bort, och småprata lite. 

Eller varför inte spara in på den externa städtjänsten och låta medarbetare städa sina kontorsutrymmen själva? Det radikala förslaget kommer från Svend Erik Mathissen, professor vid högskolan i Gävle, som på uppdrag av Arbetsmiljöverket gjort en studie av fysisk variation i arbetet.

– I dag ändras arbetslivet på ett sätt som ser ut att missgynna variation. Outsourcing och utbredd användning av inhyrd arbetskraft är exempel på trender som minskar utrymmet för fysisk variation. Dessutom blir många yrken mer specialiserade, standardiserade och datoriserade, vilket inte heller gynnar den fysiska variationen i arbetslivet, säger han till Arbetsliv.

Han föreslår också jobbrotation för att minska de negativa effekterna av stillasittande, eller stillastående för den delen. Att anställda med helt olika uppgifter byter av varandra med jämna mellanrum.

– Halva veckan jobbar man i vården, andra halvan framför en dator på ett callcenter.

Svend Erik Mathiessen har tillsammans med forskaren Charlotte Lewis gjort en kunskapsöversikt av den forskning som finns om fysisk variation i arbetet.

– Vår rapport pekar på hur lite vi vet om effektiviteten av initiativ som rekommenderas vitt och brett i arbetslivet, och det är en allvarlig brist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.