Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småpratet ökar produktiviteten

Vill du öka produktiviteten? Ställ dig då upp, gå bort till kollegan och småprata lite en stund. Enligt en amerikansk studie är det vad som behövs för att få hjärnan att prestera på topp under en hel dag.
Gabriella Westberg Publicerad
Två män och en kvinna står och pratar.
Foto: Colourbox

Hjärnan klarar inte av att jobba fokuserat timme efter timme. Men mental utmattning tar sig inte alltid lika tydliga uttryck som fysisk. Kanske tror du att du är supereffektiv när tunnelseendet tar över.

Vad hjärnan behöver efter bara någon timmes fokuserat arbete - är att växla uppmärksamheten, helst till något lite lättsammare. Som att småprata lite om ditt och datt med en kollega en stund. Det enligt en studie, där 1 005 heltidsanställda amerikaner tillfrågats, som HR-företaget Bamboo låtit göra.

- Att stå upp, gå runt, ta ett snack, samtala – alla dessa pauser hjälper din hjärna att ta en paus så att du kan fokusera på nytt och det är en viktig del i att öka prestation och produktivitet, säger Rusty Lindquist, på Bamboo HR, till sajten CIO.com.

Man skulle kunna tro att det vore sociala medier som fick stå för det nya småpratandet på jobbet, men enligt Bamboos studie är det fortfarande gamla goda sysselsättningar som att trava iväg till fikarummet och fylla på kaffekoppen, låsa in sig på toa eller att snicksnacka med kollegorna som toppar.

Först på fjärde och femte plats bland de mest förekommande typerna av mikropauser i arbetsdagen kommer att kolla av privata flöden i sociala medier, mejla eller messa vänner och familj eller andra privata ärenden som kan göras online och utan förflyttning i rummet.

Enligt studien tycker var femte att det är störande med distraktioner, som småpratande kollegor, på jobbet, medan lika många upplever att småpratandet gör dem mer produktiva. Fler kvinnor än män finns bland de senare och fler chefer än icke-chefer.

Fem anledningar att snicksnacka på jobbet

1. Medarbetare och chefer lär känna varandra genom det avspända småpratet som också bidrar till att avdramatisera relationer och hierarkier och öka tryggheten i gruppen. Att få en bild av kollegan bortom jobbet kan också underlätta samarbeten kring olika projekt.

2. Olika former av social fobi och oro är vanligare än man tror. Att gå undan och prata lite avskilt från gruppen, till exempel vid kaffeautomaten, kan hjälpa introverta och blyga medarbetare att skapa sociala relationer i arbetsgruppen.

3. När du med jämna mellanrum växlar fokus från arbetsuppgiften till något lättsammare och allra helst även passar på att röra på kroppen, till exempel genom att resa dig från ditt skrivbord och gå till ett annat rum, hjälper du hjärnan att orka fokusera ytterligare en timme.

4. Stress bidrar inte till bättre produktivitet och kan i längden försämra den kognitiva förmågan. Att småprata kan bidra till att släppa anspänningen i huvudet några gånger under dagen och göra stressen mer hanterbar.

5. De bästa idéerna går sällan att tvinga fram genom envetet fokus. Ofta är det i stället när man tillfälligt släpper problemet som insikten om en lösning plötsligt slår till. När du ska till att somna, när du står i kön på Ica – eller när du fnittrar över något kul en kollega just sa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.