Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småpratet ökar produktiviteten

Vill du öka produktiviteten? Ställ dig då upp, gå bort till kollegan och småprata lite en stund. Enligt en amerikansk studie är det vad som behövs för att få hjärnan att prestera på topp under en hel dag.
Gabriella Westberg Publicerad
Två män och en kvinna står och pratar.
Foto: Colourbox

Hjärnan klarar inte av att jobba fokuserat timme efter timme. Men mental utmattning tar sig inte alltid lika tydliga uttryck som fysisk. Kanske tror du att du är supereffektiv när tunnelseendet tar över.

Vad hjärnan behöver efter bara någon timmes fokuserat arbete - är att växla uppmärksamheten, helst till något lite lättsammare. Som att småprata lite om ditt och datt med en kollega en stund. Det enligt en studie, där 1 005 heltidsanställda amerikaner tillfrågats, som HR-företaget Bamboo låtit göra.

- Att stå upp, gå runt, ta ett snack, samtala – alla dessa pauser hjälper din hjärna att ta en paus så att du kan fokusera på nytt och det är en viktig del i att öka prestation och produktivitet, säger Rusty Lindquist, på Bamboo HR, till sajten CIO.com.

Man skulle kunna tro att det vore sociala medier som fick stå för det nya småpratandet på jobbet, men enligt Bamboos studie är det fortfarande gamla goda sysselsättningar som att trava iväg till fikarummet och fylla på kaffekoppen, låsa in sig på toa eller att snicksnacka med kollegorna som toppar.

Först på fjärde och femte plats bland de mest förekommande typerna av mikropauser i arbetsdagen kommer att kolla av privata flöden i sociala medier, mejla eller messa vänner och familj eller andra privata ärenden som kan göras online och utan förflyttning i rummet.

Enligt studien tycker var femte att det är störande med distraktioner, som småpratande kollegor, på jobbet, medan lika många upplever att småpratandet gör dem mer produktiva. Fler kvinnor än män finns bland de senare och fler chefer än icke-chefer.

Fem anledningar att snicksnacka på jobbet

1. Medarbetare och chefer lär känna varandra genom det avspända småpratet som också bidrar till att avdramatisera relationer och hierarkier och öka tryggheten i gruppen. Att få en bild av kollegan bortom jobbet kan också underlätta samarbeten kring olika projekt.

2. Olika former av social fobi och oro är vanligare än man tror. Att gå undan och prata lite avskilt från gruppen, till exempel vid kaffeautomaten, kan hjälpa introverta och blyga medarbetare att skapa sociala relationer i arbetsgruppen.

3. När du med jämna mellanrum växlar fokus från arbetsuppgiften till något lättsammare och allra helst även passar på att röra på kroppen, till exempel genom att resa dig från ditt skrivbord och gå till ett annat rum, hjälper du hjärnan att orka fokusera ytterligare en timme.

4. Stress bidrar inte till bättre produktivitet och kan i längden försämra den kognitiva förmågan. Att småprata kan bidra till att släppa anspänningen i huvudet några gånger under dagen och göra stressen mer hanterbar.

5. De bästa idéerna går sällan att tvinga fram genom envetet fokus. Ofta är det i stället när man tillfälligt släpper problemet som insikten om en lösning plötsligt slår till. När du ska till att somna, när du står i kön på Ica – eller när du fnittrar över något kul en kollega just sa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.

Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.