Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Lägre löner ger fler jobb"

En ny typ av ingångjobb med löner ”väsentligt under nuvarande nivåer”. Det skulle skapa jobb för nyanlända och ungdomar, enligt ett förslag från ett Arbetsmarknads-ekonomiska rådet. Rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, avvisar dock helt lagstiftning i frågan.
Niklas Hallstedt Publicerad
 Lars Calmfors, till vänster, tillsammans med Per Skedinger och Ann-Sofie Kolm.
"Nedåt 15 000 kronor i månaden", tycker Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors, tv, att särskilda ingångslöner skulle kunna ligga på. Det sa han vid presentationen av rådets rapport "Dags för större lönespridning?" tillsammans med vice ordförande Per Skedinger och ledamot Ann-Sofie Kolm. Erik Nylander/TT

- Lägre ingångslöner är inte någon mirakelmedicin, det ger ingen jätteeffekt. Vi ser det som att det skulle ge ett bidrag tillsammans med andra åtgärder, säger Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER.

I sin rapport har rådet betat av tidigare forskning, och kommit fram till att det finns ett stöd för att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. I Sverige sägs fyra av sex genomförda studier ge belägg för negativa sysselsättningseffekter.

Det är mot den bakgrunden som rådet föreslår den nya typen av ingångsjobb, vilkas villkor ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.

- Parterna har tagit ansvar vad gäller den totala löneökningen, däremot har man ännu inte tagit ansvar i fråga om relativlönerna, säger Lars Calmfors som är tydlig med att han inte ser lagstiftning som en väg i fall inte parterna kommer överens.

- Vi tror att det skulle vara problemfyllt på sikt. Politiker är inte lämpade att bestämma över minimilönerna.

Ingångsjobben ska riktas mot alla som är nya på arbetsmarknaden, främst invandrare och ungdomar, som inte lyckas få andra jobb, enligt AER:s förslag. För att motverka att människor fastnar i dessa låglönejobb ska de få vara som längst tre år och staten ska bidra genom slopade sociala avgifter och extra jobbskatteavdrag.

På frågan om det inte finns risk för att dagens låglönejobb omvandlas till dessa ingångsjobb, svarar Calmfors:

- Det finns inga åtgärder som bara har positiva effekter och inga sidoeffekter. Men personligen skulle jag kunna tänka mig någon form av begränsning, exempelvis att arbetsgivare som friställt folk inte skulle få anställa med den här nya anställningsformen, i enlighet med Liberalernas förslag härom veckan.

Från LO:s håll är motståndet mot sänkta ingångslöner stort. Lars Calmfors menar att det finns anledning för LO att fundera över saken en extra gång, särskilt i ljuset av den stora flyktinginvandringen.

- Hanterar man inte problemet under organiserade former finns risk för att det blir lönesänkningar utanför kollektivavtalen, det blir svartjobb i stället.

Rådet anger ingen nivå för de nya lägstlönerna, men Calmfors tänker sig personligen löner ”nedåt 15 000 kronor i månaden”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.