Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Lägre löner ger fler jobb"

En ny typ av ingångjobb med löner ”väsentligt under nuvarande nivåer”. Det skulle skapa jobb för nyanlända och ungdomar, enligt ett förslag från ett Arbetsmarknads-ekonomiska rådet. Rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, avvisar dock helt lagstiftning i frågan.
Niklas Hallstedt Publicerad
 Lars Calmfors, till vänster, tillsammans med Per Skedinger och Ann-Sofie Kolm.
"Nedåt 15 000 kronor i månaden", tycker Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors, tv, att särskilda ingångslöner skulle kunna ligga på. Det sa han vid presentationen av rådets rapport "Dags för större lönespridning?" tillsammans med vice ordförande Per Skedinger och ledamot Ann-Sofie Kolm. Erik Nylander/TT

- Lägre ingångslöner är inte någon mirakelmedicin, det ger ingen jätteeffekt. Vi ser det som att det skulle ge ett bidrag tillsammans med andra åtgärder, säger Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER.

I sin rapport har rådet betat av tidigare forskning, och kommit fram till att det finns ett stöd för att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. I Sverige sägs fyra av sex genomförda studier ge belägg för negativa sysselsättningseffekter.

Det är mot den bakgrunden som rådet föreslår den nya typen av ingångsjobb, vilkas villkor ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.

- Parterna har tagit ansvar vad gäller den totala löneökningen, däremot har man ännu inte tagit ansvar i fråga om relativlönerna, säger Lars Calmfors som är tydlig med att han inte ser lagstiftning som en väg i fall inte parterna kommer överens.

- Vi tror att det skulle vara problemfyllt på sikt. Politiker är inte lämpade att bestämma över minimilönerna.

Ingångsjobben ska riktas mot alla som är nya på arbetsmarknaden, främst invandrare och ungdomar, som inte lyckas få andra jobb, enligt AER:s förslag. För att motverka att människor fastnar i dessa låglönejobb ska de få vara som längst tre år och staten ska bidra genom slopade sociala avgifter och extra jobbskatteavdrag.

På frågan om det inte finns risk för att dagens låglönejobb omvandlas till dessa ingångsjobb, svarar Calmfors:

- Det finns inga åtgärder som bara har positiva effekter och inga sidoeffekter. Men personligen skulle jag kunna tänka mig någon form av begränsning, exempelvis att arbetsgivare som friställt folk inte skulle få anställa med den här nya anställningsformen, i enlighet med Liberalernas förslag härom veckan.

Från LO:s håll är motståndet mot sänkta ingångslöner stort. Lars Calmfors menar att det finns anledning för LO att fundera över saken en extra gång, särskilt i ljuset av den stora flyktinginvandringen.

- Hanterar man inte problemet under organiserade former finns risk för att det blir lönesänkningar utanför kollektivavtalen, det blir svartjobb i stället.

Rådet anger ingen nivå för de nya lägstlönerna, men Calmfors tänker sig personligen löner ”nedåt 15 000 kronor i månaden”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 14 maj 2025, kl 06:00
Chefslönerna har ökat 19 procent de senaste fem åren, enligt statistik från Unionen. Har du koll på hur mycket chefer tjänar i din bransch? Foto: Colourbox

Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort. 
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.

Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
 

Branscher 2024

IT & Telekom: 73 984

Farmaci & Hälsa: 68 256

Konsult & Finans: 66 909

Media & Kommunikation: 65 197

Industri & Teknik: 63 117

Energi & Miljö: 62 596

Bygg & Fastighet: 59 908

Handel: 59 747

Transport & Logistik: 56 501

Organisationer & Föreningar: 52 577

Service & Tjänster: 49 710

 

Ålder

20–24: 36 866

25-29: 44 421

30-34: 52 453

35-39:  58 315

40-44: 62 818

45-49: 65 463

50-54: 66 177

55-59: 64 969

60- : 62 355

 

Region:

Stockholm: 69 064

Göteborg: 63 928

Sydväst: 62 307

Småland: 57 405

Uppland: 56 882

Östra Sörmland/Gotland: 56 798

SjuHall: 56 752

Mälardalen: 56 208

Öst: 56 034

Bergslagen: 55 961

Värmland: 55 149

Sydost: 55 039

Skaraborg/Väst: 54 557

Västerbotten: 53 872

Gävleborg: 53 859

Dalarna: 52 793

Norrbotten: 51 764

Mellannorrland: 51 135

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.