Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Lägre löner ger fler jobb"

En ny typ av ingångjobb med löner ”väsentligt under nuvarande nivåer”. Det skulle skapa jobb för nyanlända och ungdomar, enligt ett förslag från ett Arbetsmarknads-ekonomiska rådet. Rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, avvisar dock helt lagstiftning i frågan.
Niklas Hallstedt Publicerad
 Lars Calmfors, till vänster, tillsammans med Per Skedinger och Ann-Sofie Kolm.
"Nedåt 15 000 kronor i månaden", tycker Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors, tv, att särskilda ingångslöner skulle kunna ligga på. Det sa han vid presentationen av rådets rapport "Dags för större lönespridning?" tillsammans med vice ordförande Per Skedinger och ledamot Ann-Sofie Kolm. Erik Nylander/TT

- Lägre ingångslöner är inte någon mirakelmedicin, det ger ingen jätteeffekt. Vi ser det som att det skulle ge ett bidrag tillsammans med andra åtgärder, säger Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER.

I sin rapport har rådet betat av tidigare forskning, och kommit fram till att det finns ett stöd för att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. I Sverige sägs fyra av sex genomförda studier ge belägg för negativa sysselsättningseffekter.

Det är mot den bakgrunden som rådet föreslår den nya typen av ingångsjobb, vilkas villkor ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.

- Parterna har tagit ansvar vad gäller den totala löneökningen, däremot har man ännu inte tagit ansvar i fråga om relativlönerna, säger Lars Calmfors som är tydlig med att han inte ser lagstiftning som en väg i fall inte parterna kommer överens.

- Vi tror att det skulle vara problemfyllt på sikt. Politiker är inte lämpade att bestämma över minimilönerna.

Ingångsjobben ska riktas mot alla som är nya på arbetsmarknaden, främst invandrare och ungdomar, som inte lyckas få andra jobb, enligt AER:s förslag. För att motverka att människor fastnar i dessa låglönejobb ska de få vara som längst tre år och staten ska bidra genom slopade sociala avgifter och extra jobbskatteavdrag.

På frågan om det inte finns risk för att dagens låglönejobb omvandlas till dessa ingångsjobb, svarar Calmfors:

- Det finns inga åtgärder som bara har positiva effekter och inga sidoeffekter. Men personligen skulle jag kunna tänka mig någon form av begränsning, exempelvis att arbetsgivare som friställt folk inte skulle få anställa med den här nya anställningsformen, i enlighet med Liberalernas förslag härom veckan.

Från LO:s håll är motståndet mot sänkta ingångslöner stort. Lars Calmfors menar att det finns anledning för LO att fundera över saken en extra gång, särskilt i ljuset av den stora flyktinginvandringen.

- Hanterar man inte problemet under organiserade former finns risk för att det blir lönesänkningar utanför kollektivavtalen, det blir svartjobb i stället.

Rådet anger ingen nivå för de nya lägstlönerna, men Calmfors tänker sig personligen löner ”nedåt 15 000 kronor i månaden”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.