Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småpratet ökar produktiviteten

Vill du öka produktiviteten? Ställ dig då upp, gå bort till kollegan och småprata lite en stund. Enligt en amerikansk studie är det vad som behövs för att få hjärnan att prestera på topp under en hel dag.
Gabriella Westberg Publicerad
Två män och en kvinna står och pratar.
Foto: Colourbox

Hjärnan klarar inte av att jobba fokuserat timme efter timme. Men mental utmattning tar sig inte alltid lika tydliga uttryck som fysisk. Kanske tror du att du är supereffektiv när tunnelseendet tar över.

Vad hjärnan behöver efter bara någon timmes fokuserat arbete - är att växla uppmärksamheten, helst till något lite lättsammare. Som att småprata lite om ditt och datt med en kollega en stund. Det enligt en studie, där 1 005 heltidsanställda amerikaner tillfrågats, som HR-företaget Bamboo låtit göra.

- Att stå upp, gå runt, ta ett snack, samtala – alla dessa pauser hjälper din hjärna att ta en paus så att du kan fokusera på nytt och det är en viktig del i att öka prestation och produktivitet, säger Rusty Lindquist, på Bamboo HR, till sajten CIO.com.

Man skulle kunna tro att det vore sociala medier som fick stå för det nya småpratandet på jobbet, men enligt Bamboos studie är det fortfarande gamla goda sysselsättningar som att trava iväg till fikarummet och fylla på kaffekoppen, låsa in sig på toa eller att snicksnacka med kollegorna som toppar.

Först på fjärde och femte plats bland de mest förekommande typerna av mikropauser i arbetsdagen kommer att kolla av privata flöden i sociala medier, mejla eller messa vänner och familj eller andra privata ärenden som kan göras online och utan förflyttning i rummet.

Enligt studien tycker var femte att det är störande med distraktioner, som småpratande kollegor, på jobbet, medan lika många upplever att småpratandet gör dem mer produktiva. Fler kvinnor än män finns bland de senare och fler chefer än icke-chefer.

Fem anledningar att snicksnacka på jobbet

1. Medarbetare och chefer lär känna varandra genom det avspända småpratet som också bidrar till att avdramatisera relationer och hierarkier och öka tryggheten i gruppen. Att få en bild av kollegan bortom jobbet kan också underlätta samarbeten kring olika projekt.

2. Olika former av social fobi och oro är vanligare än man tror. Att gå undan och prata lite avskilt från gruppen, till exempel vid kaffeautomaten, kan hjälpa introverta och blyga medarbetare att skapa sociala relationer i arbetsgruppen.

3. När du med jämna mellanrum växlar fokus från arbetsuppgiften till något lättsammare och allra helst även passar på att röra på kroppen, till exempel genom att resa dig från ditt skrivbord och gå till ett annat rum, hjälper du hjärnan att orka fokusera ytterligare en timme.

4. Stress bidrar inte till bättre produktivitet och kan i längden försämra den kognitiva förmågan. Att småprata kan bidra till att släppa anspänningen i huvudet några gånger under dagen och göra stressen mer hanterbar.

5. De bästa idéerna går sällan att tvinga fram genom envetet fokus. Ofta är det i stället när man tillfälligt släpper problemet som insikten om en lösning plötsligt slår till. När du ska till att somna, när du står i kön på Ica – eller när du fnittrar över något kul en kollega just sa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar