Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småpratet ökar produktiviteten

Vill du öka produktiviteten? Ställ dig då upp, gå bort till kollegan och småprata lite en stund. Enligt en amerikansk studie är det vad som behövs för att få hjärnan att prestera på topp under en hel dag.
Gabriella Westberg Publicerad
Två män och en kvinna står och pratar.
Foto: Colourbox

Hjärnan klarar inte av att jobba fokuserat timme efter timme. Men mental utmattning tar sig inte alltid lika tydliga uttryck som fysisk. Kanske tror du att du är supereffektiv när tunnelseendet tar över.

Vad hjärnan behöver efter bara någon timmes fokuserat arbete - är att växla uppmärksamheten, helst till något lite lättsammare. Som att småprata lite om ditt och datt med en kollega en stund. Det enligt en studie, där 1 005 heltidsanställda amerikaner tillfrågats, som HR-företaget Bamboo låtit göra.

- Att stå upp, gå runt, ta ett snack, samtala – alla dessa pauser hjälper din hjärna att ta en paus så att du kan fokusera på nytt och det är en viktig del i att öka prestation och produktivitet, säger Rusty Lindquist, på Bamboo HR, till sajten CIO.com.

Man skulle kunna tro att det vore sociala medier som fick stå för det nya småpratandet på jobbet, men enligt Bamboos studie är det fortfarande gamla goda sysselsättningar som att trava iväg till fikarummet och fylla på kaffekoppen, låsa in sig på toa eller att snicksnacka med kollegorna som toppar.

Först på fjärde och femte plats bland de mest förekommande typerna av mikropauser i arbetsdagen kommer att kolla av privata flöden i sociala medier, mejla eller messa vänner och familj eller andra privata ärenden som kan göras online och utan förflyttning i rummet.

Enligt studien tycker var femte att det är störande med distraktioner, som småpratande kollegor, på jobbet, medan lika många upplever att småpratandet gör dem mer produktiva. Fler kvinnor än män finns bland de senare och fler chefer än icke-chefer.

Fem anledningar att snicksnacka på jobbet

1. Medarbetare och chefer lär känna varandra genom det avspända småpratet som också bidrar till att avdramatisera relationer och hierarkier och öka tryggheten i gruppen. Att få en bild av kollegan bortom jobbet kan också underlätta samarbeten kring olika projekt.

2. Olika former av social fobi och oro är vanligare än man tror. Att gå undan och prata lite avskilt från gruppen, till exempel vid kaffeautomaten, kan hjälpa introverta och blyga medarbetare att skapa sociala relationer i arbetsgruppen.

3. När du med jämna mellanrum växlar fokus från arbetsuppgiften till något lättsammare och allra helst även passar på att röra på kroppen, till exempel genom att resa dig från ditt skrivbord och gå till ett annat rum, hjälper du hjärnan att orka fokusera ytterligare en timme.

4. Stress bidrar inte till bättre produktivitet och kan i längden försämra den kognitiva förmågan. Att småprata kan bidra till att släppa anspänningen i huvudet några gånger under dagen och göra stressen mer hanterbar.

5. De bästa idéerna går sällan att tvinga fram genom envetet fokus. Ofta är det i stället när man tillfälligt släpper problemet som insikten om en lösning plötsligt slår till. När du ska till att somna, när du står i kön på Ica – eller när du fnittrar över något kul en kollega just sa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.