Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Personalen äger en tredjedel av banken

När man tänker medarbetarägda företag är det kanske inte storbankerna som är den första bilden man får i huvudet. Men de största ägarna i en av Nordens största banker, Handelsbanken, är personalen.
Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Personalen är den största ägaren av Handelsbanken. Jonas Ekströmer/TT

Medarbetarägande genom personligt aktieinnehav är inte det enda alternativet. På Handelsbanken har man i runt 40 år haft en lösning som över tid visat sig vara väldigt gynnsam för både ägare och medarbetare, och den har även gjort medarbetarkollektivet till den enskilt största ägaren i banken.

När det i början av 1970-talet såg mörkt ut för banken utnämndes Jan Wallander till vd.

– Han är en humanist som tror att människor av naturen är motiverade och vill ta ansvar – om vi inte gör det är det fel på organisationen, säger Bengt Augustsson, personalchef.

– Målet är att Handelsbanken ska vara mer lönsam än snittet av våra konkurrenter, ha lägre kostnader och nöjdare kunder än andra banker. Om medarbetarna lyckas med det ville Wallander belöna dem på ett sätt som inte handlade om kortsiktig bonus. I det dök idén upp om att en del av vinsten skulle gå tillbaka till medarbetarna genom ägande i banken.

Det verkar som om medarbetarnas engagemang höjer produktiviteten

Varje år som Handelsbanken når en bättre lönsamhet än genomsnittet av konkurrerande banker på deras sex hemmamarknader, fördelas merresultatet så här: en tredjedel går till aktieägarna, en tredjedel går tillbaka till bankens verksamhet och en tredjedel delas ut till den personalägda vinstandelsstiftelsen Oktogonen. På 40 år har medarbetarnas andel växt till över tio procent.

När man fyller 60 år kan man välja att plocka ut den personliga andelen, som beräknas efter hur många år man arbetat i banken. För de med längst anställningstid handlar det i dag om miljonbelopp.

Det verkar som att olika former av medarbetarägande inte bara fördelar resurserna smartare och mer hållbart, utan att medarbetarnas engagemang också höjer produktiviteten i företagen.

– Jag tror inte att våra medarbetare är mer begåvade än de på andra banker, men det är något som gör att vi har högre avkastning – och jag tror att det handlar om att man är mer engagerad. Det beror nog främst på att vi har en decentraliserad organisation som gör att varje person känner att det man gör har betydelse. Vinstandelsstiftelsen har säkert hjälpt till att forma den företagskulturen, säger Bengt Augustsson.


Olle Agebro
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.