Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Var tredje jobbar på sin fritid

Dålig sömn, ont i kroppen och sjukskrivning på grund av stress. Det är verkligheten för många tjänstemän i privat sektor, där var tredje jobbar på helger och annan ledig tid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det visar en undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad

Nästan hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan. Var fjärde gör det i snitt mer än tre timmar i veckan. I Unionens undersökning framkommer även att 37 procent dagligen är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.

Att man inte hinner med sina arbetsuppgifter tror Cecilia Fahlberg, Unionens förbundsordförande, beror på flera saker. Dels att globaliseringen och en ökad konkurrens leder till en snabb teknikutveckling i kombination med att man slimmar organisationer och jagar kostnader, samtidigt som ledarskapet inte har hängt med. Dels att den ständiga tillgängligheten gör att arbete och fritid flyter samman, som Unionen har sett i tidigare undersökningar.

Läs mer: Svårt att släppa jobbet på semestern

- Vi ser att de flesta trivs och älskar sitt jobb. Men det finns gränser då arbetsbelastningen blir kontraproduktiv och man börjar prestera mindre, säger Cecilia Fahlberg.

Och visst sätter det tuffa arbetsklimatet sina spår. Enligt undersökningen upplever 21 procent att tankar på jobbet går ut över deras sömnkvalitet och att det dessutom finns ett samband mellan övertidsarbete och sömnen. Ju mer övertid, desto sämre sömn.

Fler än hälften har under den senaste månaden haft ont i nacke, axlar eller rygg. Lika många har en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress under de senaste två åren.

- Det går inte att fortsätta så här utan att det i längden slutar med en sjukskrivning. Det är en tragedi för den drabbade och en kostnad för både företag och samhälle. Man kan ha en hög arbetsbelastning under en ganska lång period men den måste följas av återhämtning.

Cecilia Fahlberg tror att pressen i arbetslivet har förvärrats eftersom sjukskrivningarna ökar. För att bryta den negativa trenden tror hon att den arbetsmiljöföreskrift som börjar gälla våren 2016 blir ett viktigt verktyg och är ett steg i rätt riktning. Inte minst för Unionens arbetsmiljöombud eftersom arbetsplaster där man har ombud och gör systematiska riskbedömningar har en bättre psykosocial hälsa. Cecilia Fahlberg tror att den nya föreskriften kommer leda till större fokus på den psykosociala arbetsmiljön och stressproblematik.

Dagens chefer har en väldigt viktig uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket.

En av fackets viktigaste uppgifter är enligt Cecilia Fahlberg att lyfta frågor om stress och press i arbetslivet. Till exempel genom att värva, utbilda och stötta arbetsmiljöombud, något Unionen har satsat på. I dag har man utöka antalet arbetsmiljöombud till 7 500.

En medlem som befinner sig i en situation där man inte hinner med måste också sätta gränser, även om Cecilia Fahlberg menar att man inte ska finna sig i en miljö där man ständigt behöver säga nej utan att få gehör. Hon är dock noga med att poängtera att arbetsgivaren har det största ansvaret för arbetsmiljön och är den som sätter kulturen och normen på arbetsplatsen. Undersökningen visar att majoriteten varken har regler eller riktlinjer för att man inte ska störas av jobbet på fritiden.

- Man har svårt som individ att sätta gränser och dagens chefer har en väldigt viktigt uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket och ge återkoppling. Att se den som alltid sitter kvar och kommer tidigt och säga att nu har vi gjort vad vi kan, trots att det ligger högar på skrivbordet, säger Cecilia Fahlberg.

- Man behöver en beteendevetenskaplig kunskap om hur människor blir stressade och hur man gör för att bryta stress.

Är det många chefer som saknar den kunskapen?
-
Ja, det tror jag. De flesta organisationer har HR-enheter där kunskapen definitivt finns. Men det är ju inte de som leder arbetet eller coachar och stöttar sina medarbetare. Framtidens chefer måste ha en större tyngd i den typen av ledarskap.

"Stress och press i arbetslivet"

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen i september 2015 genom intervjuer med ett slumpmässigt urval av privata tjänstemän. Resultaten bygger på svar från 1 011 personer.

Rapport: Stress och press i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält