Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Välj ett underskattat jobb

Yrkesval är lite som att välja biofilm, de man hört mest om blir de största besvikelserna när man väl sitter där i biomörkret. Vill du göra karriär, få hög lön eller bara ha ett lugnt och skönt jobb – välj inte ett överskattat yrke – välj ett underskattat!
Gabriella Westberg Publicerad
Flygtorn på Arlanda (till vänster), kläder (mitten), Sverker Olofsson (till höger).
Arbetsplats: tornet på Arlanda? Vill du utveckla smarta textiler, eller som Sverker Olofsson hjälpa dina medmänniskor att göra rätt val som konsumenter? Eller kanske bara ha det lugnt och skönt på jobbet? Välj ett underskattat jobb! Foto: Johan Nilsson/TT, Henrik Montgomery/TT, Elisabeth Dalziel/AP, Jonas Ekströmer/TT.

Varje år publiceras listor på de populäraste arbetsplatserna. I fjol toppades listan av spelföretaget King, som bland annat ligger bakom dataspelet Candy Crush Saga. Hennes & Mauritz och Ikea tenderar att hamna högt på listan, liksom Google som premieras av teknikstudenterna.

Men att någonting är poppis innebär ju att det är många som söker sig dit. Konkurrensen hårdnar, det blir arbetsgivarens marknad och förutsättningarna kan förväntas bli tuffare. Smart kan vara att istället rikta in sig på yrken och arbetsgivare som tvärt om aldrig är med på några topplistor - de underskattade jobben.

Här är några typiskt underskattade jobb:

Ekonomi- och bokföringsassistent 

Ordning och reda, pengarna på fredag. Men inte ger det många glam-poäng att säga att man jobbar som bokföringsassistent. Eller? Som bokförare hamnar man nära ledningen, vilket kan ge skjuts i karriären. Enligt en brittisk undersökning leds mer än hälften av alla de hundra starkaste företagen på London-börsen av människor med bokföringsbakgrund. Och nog finns det möjlighet till en glammig tillvaro – varenda rockstjärna, skådis och fotbollsproffs behöver hjälp med bokföringen. En bokföringsassistent tjänar i genomsnitt 27 800 kr i månaden.

Hissmontör

Världens befolkning växer och allt fler bor i storstäder, även i Sverige. Stockholm har en inflyttning på omkring två SL-bussar per dag och bostadsbristen innebär att vi måste bygga på höjden. Att det finns hissar i höga hus är något de flesta tar för givet. Att hissar krånglar ibland är också något många känner till. Men hur många hissmontörer eller hisstekniker känner du?

Känner du någon är det antagligen någon som jobbat i branschen ett bra tag och som inte har någon brådska därifrån, det är en bransch med låg omsättning. Men de kommande åren kommer nyrekryteringen av hissmontörer att öka tack vare just det - pensionsavgångar.
Att jobba med hissar kan innebära större variation än man först kan tro, med många fungerande över hundra år gamla hissar och nya, med innovativ digital teknik. Dessutom ingår rulltrappor och vissa slags bergståg i hissteknikerns arbetsdomän. Utbildning till hissmontör/hisstekniker finns bara på en plats i Sverige, Enköping, och är ettårig. Genomsnittlig lön: 29 400 kr i månaden.

Lokförare

Visst händer det att lokförare får vara med om dramatiska, kanske rent av traumatiska händelser. Att stå vid spakarna när någon vägrar lämna spåret är ingen drömarbetsmiljö. Men 99,999 procent av tiden som lokförare är det raka, eller kanske svagt böjda spår, som gäller. Och ganska mycket lugn och ro. ”Det är mycket viktigt att du trivs i ditt eget sällskap och inte har några problem med att vara ensam under många timmar i sträck”, enligt TCC, som utbildar lokförare.

Utöver att uppskatta ensamhet bör en lokförare vara ansvarstagande, ha god koncentrationsförmåga, vara motiverad, noggrann,  ha ett stabilt och strukturerat psyke samt god läsförståelse. Gymnasiekompetens krävs. Utbildning finns på sex orter i Sverige och ansökning görs genom urvalstester i flera steg (som inte går att förbereda sig på). Genomsnittlig lön: 34 000 kr i månaden.

Textilingenjör

Sverige var en gång ett tekoland och Borås var dess huvudstad. Sedan outsourcades produktionen till låglöneländer. Men kanske kan den svenska tekoindustrin vara på väg tillbaka! På Smart Textiles, som är en del av Högskolan i Borås, utvecklas i dag tyger som renar vatten med solljus som energikälla, kläder som mäter EKG och kläder som blir svala i hetta. Svenskt mode är dessutom en växande exportbransch och ligger i framkant i användandet av nya, avancerade material. Textila produkter kan också handla om solskydd, airbags, transportband och medicinska implantat. Som utexaminerad textilingenjör (tre års utbildning) kan man jobba med produktutveckling, produktion, inköp, miljöfrågor, forskning, återvinning inom det privata näringslivet eller inom försvaret. Genomsnittlig lön: 35 400 kr i månaden.

Arbetsmiljöingenjör 

Ofta är arbetsmiljöingenjören en opartisk expert som kallas in för att göra en riskbedömning vad gäller buller, vibrationer, strålning, kemiska ämnen men också belysning, ventilation, mobbning och stress. Även digital stress. När arbetslivet förändras måste också arbetsmiljöingenjören hänga med och uppdatera sin kunskap – vilket innebär ett kontinuerligt lärande. Till skillnad från arbetsmiljöinspektören ställer arbetsmiljöingenjören inga krav på bättring och risken är därmed inte lika hög att man hamnar i konflikter. En riskbedömning görs, presenteras och sedan är du klar. Ansvaret läggs på någon annan.  Men för att ditt arbete ska få någon effekt krävs förstås ett gott samarbete med chefer, arbetsledare, skyddsombud och övrig personal på arbetsplatserna, liksom med företagshälsovården – vilket ger en god insikt i ett företag eller en organisation och användbara kontakter för den som vill gå vidare i karriären. Utbildning ges på de tekniska högskolorna, till exempel KTH som har ett ettårigt magisterprogram i Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling. Genomsnittlig lön: 35 700 kr i månaden.

Konsumentvägledare

Tänk att få vara den nya Sverker Olofsson (fd programledare för SVT:s Plus), och som Sverker hjälpa allmänheten att göra rätt val vid köp av en vara eller tjänst, att informera om vilka rättigheter den enskilda konsumenten har gentemot stora (och små) företag och att reda ut den skuldsattes trassliga ekonomi. Vilken kunskap känns egentligen mer angelägen i en marknadsekonomi? Konsumentvägledare är ofta anställda av kommuner, men som specialiserade på miljö- och energirådgivning finns också många jobb i byggföretag och fastighetsbolag. Kombinerar du din expertis inom konsumentvägledning med journalistik kan du bli Sverker Olofssons arvtagare på riktigt. I dag finns cirka 200 konsumentvägledare i landet. Genomsnittlig lön: 45 000 kr i månaden.

Flygtrafikledare

Piloter strejkar och flygbranschen flaggas ut, villkoren för kabinpersonal blir sämre och sämre på grund av global konkurrens och hårdslimmade lågprisflygbolag. Men de som sitter i flygtornet och håller koll på vilka plan som är på väg att landa eller starta har en helt annan arbetsmiljö. Men det är ett arbete med mycket ansvar och koncentrationen måste vara på topp. Lönen är också hög och arbetstiden är reglerad. Utbildning: Gymnasiekompetens plus utbildning vid Entry Point North vid Malmö flygplats, Sturup. Dock behövs inte så många, så du kan få vänta tills det blir en lucka. För närvarande söker Luftfartsverket inga nya flygledare. För att bli flygledare inom Försvaret måste du bli reservofficer, nästa antagning sker i september 2015. Genomsnittslönen per månad för en flygtrafikledare ligger på 65 000 kr. 

*Uppgifter om genomsnittslöner från allastudier.se. Uppslag inspirerat av Careercast.coms undersökningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.