Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljön – sämre än någonsin

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige i dag. Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin och det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar på arbetsplatserna. Det visar Unionens nya Arbetsmiljöbarometer.
Linnea Andersson Publicerad
Unionen
I Unionens undersökning får den psykosociala arbetsmiljön betydligt lägre betyg än den fysiska. Unionen

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger på den lägsta nivån någonsin sedan Unionen började med den årliga Arbetsmiljöbarometern. Trots att det är ett brott mot arbetsmiljölagen att inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete, uppger mer än hälften av arbetsmiljöombuden att deras arbetsgivare inte alls eller bara delvis gör det.

– Unionens Arbetsmiljöbarometer visar att bristande arbetsmiljöarbete och en dålig arbetsmiljö ofta går hand i hand. Hårt slimmade organisationer och ökade krav på effektivitet och tillgänglighet leder till att pressen och stressen ökar. Resultatet visar att krafttag måste tas för att vända denna utveckling så att medarbetarnas hälsa inte riskeras, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att arbetsplatser där det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete har en betydligt bättre psykosocial arbetsmiljö.

En orsak tros vara att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut så att medarbetarna inte får tillräcklig tid till återhämtning. Enligt barometern säkerställer inte ens var tionde arbetsgivare fullt ut att tjänstemännen inte behöver jobba på sin fritid.

Unionen menar att det hektiska arbetslivet har satt sina spår och att arbetsgivare måste blir bättre på att jobba med frågor som rör stress och arbetsbelastning.

– Arbetsgivarna måste kliva fram och ta sitt ansvar när det kommer till det systematiska arbetsmiljöarbetet. En psykosocial föreskrift krävs så att arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar blir tydligt. Det skulle innebära bättre möjligheter att arbeta med stress och arbetsbelastning, säger Cecilia Fahlberg.

Om barometern

Unionens arbetsmiljöbarometer genomförs årligen och görs 2014 för nionde året i rad. Barometern undersöker hur arbetsmiljöombuden upplever sin arbetsmiljö. Enkäten genomförde i september i år och bygger på svar från 2 355 av Unionens arbetsmiljöombud.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet nådde enligt barometern en topp 2009 och 2010 men har minskat sedan dess.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete, genom vilket man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön på arbetsplatserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.