Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljön – sämre än någonsin

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige i dag. Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin och det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar på arbetsplatserna. Det visar Unionens nya Arbetsmiljöbarometer.
Linnea Andersson Publicerad
Unionen
I Unionens undersökning får den psykosociala arbetsmiljön betydligt lägre betyg än den fysiska. Unionen

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger på den lägsta nivån någonsin sedan Unionen började med den årliga Arbetsmiljöbarometern. Trots att det är ett brott mot arbetsmiljölagen att inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete, uppger mer än hälften av arbetsmiljöombuden att deras arbetsgivare inte alls eller bara delvis gör det.

– Unionens Arbetsmiljöbarometer visar att bristande arbetsmiljöarbete och en dålig arbetsmiljö ofta går hand i hand. Hårt slimmade organisationer och ökade krav på effektivitet och tillgänglighet leder till att pressen och stressen ökar. Resultatet visar att krafttag måste tas för att vända denna utveckling så att medarbetarnas hälsa inte riskeras, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att arbetsplatser där det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete har en betydligt bättre psykosocial arbetsmiljö.

En orsak tros vara att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut så att medarbetarna inte får tillräcklig tid till återhämtning. Enligt barometern säkerställer inte ens var tionde arbetsgivare fullt ut att tjänstemännen inte behöver jobba på sin fritid.

Unionen menar att det hektiska arbetslivet har satt sina spår och att arbetsgivare måste blir bättre på att jobba med frågor som rör stress och arbetsbelastning.

– Arbetsgivarna måste kliva fram och ta sitt ansvar när det kommer till det systematiska arbetsmiljöarbetet. En psykosocial föreskrift krävs så att arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar blir tydligt. Det skulle innebära bättre möjligheter att arbeta med stress och arbetsbelastning, säger Cecilia Fahlberg.

Om barometern

Unionens arbetsmiljöbarometer genomförs årligen och görs 2014 för nionde året i rad. Barometern undersöker hur arbetsmiljöombuden upplever sin arbetsmiljö. Enkäten genomförde i september i år och bygger på svar från 2 355 av Unionens arbetsmiljöombud.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet nådde enligt barometern en topp 2009 och 2010 men har minskat sedan dess.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete, genom vilket man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön på arbetsplatserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält