Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljön – sämre än någonsin

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige i dag. Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin och det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar på arbetsplatserna. Det visar Unionens nya Arbetsmiljöbarometer.
Linnea Andersson Publicerad
Unionen
I Unionens undersökning får den psykosociala arbetsmiljön betydligt lägre betyg än den fysiska. Unionen

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger på den lägsta nivån någonsin sedan Unionen började med den årliga Arbetsmiljöbarometern. Trots att det är ett brott mot arbetsmiljölagen att inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete, uppger mer än hälften av arbetsmiljöombuden att deras arbetsgivare inte alls eller bara delvis gör det.

– Unionens Arbetsmiljöbarometer visar att bristande arbetsmiljöarbete och en dålig arbetsmiljö ofta går hand i hand. Hårt slimmade organisationer och ökade krav på effektivitet och tillgänglighet leder till att pressen och stressen ökar. Resultatet visar att krafttag måste tas för att vända denna utveckling så att medarbetarnas hälsa inte riskeras, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att arbetsplatser där det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete har en betydligt bättre psykosocial arbetsmiljö.

En orsak tros vara att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut så att medarbetarna inte får tillräcklig tid till återhämtning. Enligt barometern säkerställer inte ens var tionde arbetsgivare fullt ut att tjänstemännen inte behöver jobba på sin fritid.

Unionen menar att det hektiska arbetslivet har satt sina spår och att arbetsgivare måste blir bättre på att jobba med frågor som rör stress och arbetsbelastning.

– Arbetsgivarna måste kliva fram och ta sitt ansvar när det kommer till det systematiska arbetsmiljöarbetet. En psykosocial föreskrift krävs så att arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar blir tydligt. Det skulle innebära bättre möjligheter att arbeta med stress och arbetsbelastning, säger Cecilia Fahlberg.

Om barometern

Unionens arbetsmiljöbarometer genomförs årligen och görs 2014 för nionde året i rad. Barometern undersöker hur arbetsmiljöombuden upplever sin arbetsmiljö. Enkäten genomförde i september i år och bygger på svar från 2 355 av Unionens arbetsmiljöombud.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet nådde enligt barometern en topp 2009 och 2010 men har minskat sedan dess.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete, genom vilket man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön på arbetsplatserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.