Sex av tio chefer är tillgängliga på mobilen under sommarledigheten, trots att hälften inte vill. Fyra av tio är dessutom beredda att jobba under semestern, enligt en undersökning från Unionen.
Kent Persson (partisekreterare Moderaterna), Eva Hamilton (vd SVT), Mona Sahlin, Jonas Karlström (koncernchef Skanska), Carola Lemne (vd Svenskt Näringsliv) och Cecilia Fahlberg (förbundsordförande Unionen) i samtal om framtidens ledarskap i Almedalen. Kollega
- Det går visst att stänga av mobilen. Jag stänger av mejlen under semestern, hävdade Cecilia Fahlberg bestämt under ett seminarium om ledarskap som anordnades av Unionen Chef och Dagens Industri.
Svaret riktades till Eva Hamilton, avgående vd på Sveriges Television, när Hamilton sa att hon hoppades att en så hög chef som Unionens förbundsordförande inte stänger av mobilen på semestern.
Men Cecilia Fahlbergs förhållningssätt sticker ut bland chefer inom det privata näringslivet. Enligt Unionens undersökning är sex av tio chefer tillgängliga på mobilen under sommarsemestern, trots att hälften helst skulle vilja slippa.
Att inte känna sig avkopplad på grund av att man är uppkopplad är dubbelt så vanligt bland bossarna jämfört med medarbetarna.
- Chefen tenderar att glömma bort sin egen arbetsmiljö vilket är olyckligt på flera plan, säger Cecilia Fahlberg i en kommentar.
Mer än var fjärde chef känner att tillgängligheten under ledigheten går ut över tiden med familj och vänner och två av tio säger att det leder till konflikter på hemmaplan. Men chefens agerande kan även få konsekvenser hos medarbetarna. Risken är att stress och brist på tid till återhämtning leder till ohälsa även hos personalen eftersom chefen enligt henne sätter normen på arbetsplatsen och att dennes beteende smittar av sig.
För att komma till rätta med problemet förespråkar Unionen att varje arbetsplats ser till att ha en mail- och mobilpolicy för såväl medarbetare som chefer.
Uppkopplade chefer
Undersökningen bygger på webbintervjuer med 1046 tjänstemän i privat sektor varav 349 är chefer. Den är genomförd genom Novus Sverigepanel under perioden 15-23 maj 2014. Undersökningen är beställd av Unionen.
Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien
Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)
Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia?
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund
– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare.
Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar.
– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.
Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?
– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån.
Låga löner och dyra kläder drev prostitution
– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga.
Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?
– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.
När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt?
– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa.
Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?
– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926.
Starka protester fick arbetssalar att dö ut
– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet.
Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret?
– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället.
Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?
– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.
Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?
– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.
Svenskar på kontor Drygt tvåmiljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.
