Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ljust på jobbfronten – med rätt utbildning

Det kommer att bli lättare att få jobb inom många yrken i år enligt Arbetsförmedlingens bedömning. Mest efterfrågade kommer datautbildade eller ingenjörer inom gruvindustrin att vara. För administratörer och sekreterare liksom ekonomiassistenter är framtidsutsikterna dystrare.
Anita Täpp Publicerad
Carl-Johan Utsi/TT
Framtidsjobb i gruvan? Här LKAB:s gruva i Malmberget. Carl-Johan Utsi/TT

Totalt kommer drygt 130 000 rekryteringar att göras under 2014, beräknar Arbetsförmedlingen. I det ingår alla typer av anställningar, inklusive sommarvikariat och andra mer tillfälliga jobb.

Det är framför allt erfarna och utbildade som kommer att ha lätt att få jobb. Förutom datautbildade och ingenjörer inom gruvindustrin gäller det också för exempelvis civilingenjörer inom elkraft, elektronik och teleteknik liksom maskin, för flygtekniker, läkare och specialister inom sjukvården samt för byggnadsplåtslagare.

Inom ett antal yrkesområden blir konkurrensen om jobben fortsatt hård. Det handlar förutom om administratörer, sekreterare och ekonomiassistenter även om informatörer, resesäljare, vårdbiträden med flera.

Svårast att hitta jobb har fortsatt den som saknar en gymnasieutbildning eller den som har gått en utbildning som är inriktad mot yrken där det råder väldigt stor konkurrens om jobben.

- Vi har sagt det förut, men det tål att sägas igen, att man måste se till att plugga, och plugga klart. Det är en vattendelare på arbetsmarknaden, som blir alltmer tudelad, sa analytikern Håkan Gustavsson när han presenterade Arbetsförmedlingens rapport i dag.

För den som funderar på vilken utbildning man ska satsa på kan det vara intressant att veta var Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att finnas gott om jobb om fem till tio år. Så är exempelvis fallet när det gäller tekniska yrken, datayrken, läkare och specialister inom sjukvården, flera läraryrken, kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete och flertalet byggyrken.

Större konkurrens och därmed svårare att få jobb kommer det exempelvis att vara inom kultur och media liksom för maskinoperatörsyrken och personaltjänstemän.

Enligt rapporten kommer storstadslänen få flest nya jobb och då framför allt inom yrken som tillhör den privata tjänstesektorn medan län med en stor industrisektor, som Gävleborg och Västmanland, kommer att få färre nya jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.