Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ljust på jobbfronten – med rätt utbildning

Det kommer att bli lättare att få jobb inom många yrken i år enligt Arbetsförmedlingens bedömning. Mest efterfrågade kommer datautbildade eller ingenjörer inom gruvindustrin att vara. För administratörer och sekreterare liksom ekonomiassistenter är framtidsutsikterna dystrare.
Anita Täpp Publicerad
Carl-Johan Utsi/TT
Framtidsjobb i gruvan? Här LKAB:s gruva i Malmberget. Carl-Johan Utsi/TT

Totalt kommer drygt 130 000 rekryteringar att göras under 2014, beräknar Arbetsförmedlingen. I det ingår alla typer av anställningar, inklusive sommarvikariat och andra mer tillfälliga jobb.

Det är framför allt erfarna och utbildade som kommer att ha lätt att få jobb. Förutom datautbildade och ingenjörer inom gruvindustrin gäller det också för exempelvis civilingenjörer inom elkraft, elektronik och teleteknik liksom maskin, för flygtekniker, läkare och specialister inom sjukvården samt för byggnadsplåtslagare.

Inom ett antal yrkesområden blir konkurrensen om jobben fortsatt hård. Det handlar förutom om administratörer, sekreterare och ekonomiassistenter även om informatörer, resesäljare, vårdbiträden med flera.

Svårast att hitta jobb har fortsatt den som saknar en gymnasieutbildning eller den som har gått en utbildning som är inriktad mot yrken där det råder väldigt stor konkurrens om jobben.

- Vi har sagt det förut, men det tål att sägas igen, att man måste se till att plugga, och plugga klart. Det är en vattendelare på arbetsmarknaden, som blir alltmer tudelad, sa analytikern Håkan Gustavsson när han presenterade Arbetsförmedlingens rapport i dag.

För den som funderar på vilken utbildning man ska satsa på kan det vara intressant att veta var Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att finnas gott om jobb om fem till tio år. Så är exempelvis fallet när det gäller tekniska yrken, datayrken, läkare och specialister inom sjukvården, flera läraryrken, kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete och flertalet byggyrken.

Större konkurrens och därmed svårare att få jobb kommer det exempelvis att vara inom kultur och media liksom för maskinoperatörsyrken och personaltjänstemän.

Enligt rapporten kommer storstadslänen få flest nya jobb och då framför allt inom yrken som tillhör den privata tjänstesektorn medan län med en stor industrisektor, som Gävleborg och Västmanland, kommer att få färre nya jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.