Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ljust på jobbfronten – med rätt utbildning

Det kommer att bli lättare att få jobb inom många yrken i år enligt Arbetsförmedlingens bedömning. Mest efterfrågade kommer datautbildade eller ingenjörer inom gruvindustrin att vara. För administratörer och sekreterare liksom ekonomiassistenter är framtidsutsikterna dystrare.
Anita Täpp Publicerad
Carl-Johan Utsi/TT
Framtidsjobb i gruvan? Här LKAB:s gruva i Malmberget. Carl-Johan Utsi/TT

Totalt kommer drygt 130 000 rekryteringar att göras under 2014, beräknar Arbetsförmedlingen. I det ingår alla typer av anställningar, inklusive sommarvikariat och andra mer tillfälliga jobb.

Det är framför allt erfarna och utbildade som kommer att ha lätt att få jobb. Förutom datautbildade och ingenjörer inom gruvindustrin gäller det också för exempelvis civilingenjörer inom elkraft, elektronik och teleteknik liksom maskin, för flygtekniker, läkare och specialister inom sjukvården samt för byggnadsplåtslagare.

Inom ett antal yrkesområden blir konkurrensen om jobben fortsatt hård. Det handlar förutom om administratörer, sekreterare och ekonomiassistenter även om informatörer, resesäljare, vårdbiträden med flera.

Svårast att hitta jobb har fortsatt den som saknar en gymnasieutbildning eller den som har gått en utbildning som är inriktad mot yrken där det råder väldigt stor konkurrens om jobben.

- Vi har sagt det förut, men det tål att sägas igen, att man måste se till att plugga, och plugga klart. Det är en vattendelare på arbetsmarknaden, som blir alltmer tudelad, sa analytikern Håkan Gustavsson när han presenterade Arbetsförmedlingens rapport i dag.

För den som funderar på vilken utbildning man ska satsa på kan det vara intressant att veta var Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att finnas gott om jobb om fem till tio år. Så är exempelvis fallet när det gäller tekniska yrken, datayrken, läkare och specialister inom sjukvården, flera läraryrken, kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete och flertalet byggyrken.

Större konkurrens och därmed svårare att få jobb kommer det exempelvis att vara inom kultur och media liksom för maskinoperatörsyrken och personaltjänstemän.

Enligt rapporten kommer storstadslänen få flest nya jobb och då framför allt inom yrken som tillhör den privata tjänstesektorn medan län med en stor industrisektor, som Gävleborg och Västmanland, kommer att få färre nya jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.