Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så gjordes Mölndal attraktivt

I mars 2010 kom beskedet att Astra Zenecas forskningsenheter i Lund och Charnwood, England skulle läggas ner, ett beslut som drabbade drygt 2 000 medarbetare.
Petra Rendik Publicerad

Många skulle senare börja om inom samma koncern men i en annan stad eller land, för Astra Zenecas verksamhet i Mölndal expanderade i stället.

- Vi hade olika team som jobbade med de olika förändringarna. I Lund och Charnwood låg fokus på hur vi hanterar stängningen av verksamheten. Fokus i Mölndal var hur expanderar vi, hur hanterar vi att vi blir fler? Hade vi lokaler som kan rymma den speciella utrustning som krävs inom forskning om andningsvägar och inflammation som skulle hamna hos oss?, säger Jesper Lilja, HR Business partner på Astra Zeneca i Mölndal.

Runt 260 personer har nu flyttat till Mölndal, majoriteten kommer från Lund, ett 50-tal från Charnwood och lika många från Södertälje.

Det är ett bra resultat, ofta är det inte är mer än 15 procent av de medarbetare som erbjuds att flytta inom ett land som också gör det. Flytta utomlands är ett betydligt större steg att ta, då nappar runt fem procent berättar Jesper Lilja.

Det gällde alltså att göra Sverige och Mölndal attraktivt. I England anordnades seminarier i hur det till exempel funkar med skatterna, banklån och föräldraledighet i Sverige.

Engelsmännen frågade mest om hur sociala skyddsnätet i Sverige fungerade. "Vad ska jag teckna för försäkring så att jag och mina barn får sjukvård?" var det något många som undrade minns Jesper.

Det arrangerades också 10-15 resor till Mölndal för nyfikna medarbetare och deras respektive. De fick bekanta sig med lokalerna, träffa potentiella kollegor, åka busstur på stan, se hur en typisk svensk skola ser ut och vilka bostadsområden som finns i Mölndal och Göteborgsregionen.

De fick också till exempel träffa mäklare, representanter från högskola, förskolor, Göteborg och Mölndals kommun, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet som kunde stötta medföljande partners om de så ville.

För en oro som många delade var sysselsättning för respektive, en annan var boende och barnomsorg.

- Bostad och barnomsorg till alla var en av tuffaste uppgifterna vi hade att lösa. 260 personer skulle flytta hit och många har barn. Men uppbackningen från regionen har varit enorm. Folk har från oväntat håll sträckt ut handen och erbjudit sig till exempel att hyra ut sina sommarstugor, berättar Jesper.

Hösten förra året var i stort sett alla på plats.

Svenskarna har acklimatiserat sig utan större bekymmer. Det har även engelsmännen men de har av naturliga skäl stött på fler hinder, som att inte kunna läsa besked från myndigheterna för att breven är skrivna på svenska. Men det löste Astra Zeneca genom att öppna ett kontor dit medarbetare kan vända sig med alla typer av frågor som rör både jobb och fritid.

Vad gäller språket erbjöds svenskundervisning redan i England som alla kan fortsätta med i Mölndal.

- Men Astra Zeneca är en internationell miljö där alla klarar sig bra på engelska, säger Jesper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.