Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så gjordes Mölndal attraktivt

I mars 2010 kom beskedet att Astra Zenecas forskningsenheter i Lund och Charnwood, England skulle läggas ner, ett beslut som drabbade drygt 2 000 medarbetare.
Petra Rendik Publicerad

Många skulle senare börja om inom samma koncern men i en annan stad eller land, för Astra Zenecas verksamhet i Mölndal expanderade i stället.

- Vi hade olika team som jobbade med de olika förändringarna. I Lund och Charnwood låg fokus på hur vi hanterar stängningen av verksamheten. Fokus i Mölndal var hur expanderar vi, hur hanterar vi att vi blir fler? Hade vi lokaler som kan rymma den speciella utrustning som krävs inom forskning om andningsvägar och inflammation som skulle hamna hos oss?, säger Jesper Lilja, HR Business partner på Astra Zeneca i Mölndal.

Runt 260 personer har nu flyttat till Mölndal, majoriteten kommer från Lund, ett 50-tal från Charnwood och lika många från Södertälje.

Det är ett bra resultat, ofta är det inte är mer än 15 procent av de medarbetare som erbjuds att flytta inom ett land som också gör det. Flytta utomlands är ett betydligt större steg att ta, då nappar runt fem procent berättar Jesper Lilja.

Det gällde alltså att göra Sverige och Mölndal attraktivt. I England anordnades seminarier i hur det till exempel funkar med skatterna, banklån och föräldraledighet i Sverige.

Engelsmännen frågade mest om hur sociala skyddsnätet i Sverige fungerade. "Vad ska jag teckna för försäkring så att jag och mina barn får sjukvård?" var det något många som undrade minns Jesper.

Det arrangerades också 10-15 resor till Mölndal för nyfikna medarbetare och deras respektive. De fick bekanta sig med lokalerna, träffa potentiella kollegor, åka busstur på stan, se hur en typisk svensk skola ser ut och vilka bostadsområden som finns i Mölndal och Göteborgsregionen.

De fick också till exempel träffa mäklare, representanter från högskola, förskolor, Göteborg och Mölndals kommun, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet som kunde stötta medföljande partners om de så ville.

För en oro som många delade var sysselsättning för respektive, en annan var boende och barnomsorg.

- Bostad och barnomsorg till alla var en av tuffaste uppgifterna vi hade att lösa. 260 personer skulle flytta hit och många har barn. Men uppbackningen från regionen har varit enorm. Folk har från oväntat håll sträckt ut handen och erbjudit sig till exempel att hyra ut sina sommarstugor, berättar Jesper.

Hösten förra året var i stort sett alla på plats.

Svenskarna har acklimatiserat sig utan större bekymmer. Det har även engelsmännen men de har av naturliga skäl stött på fler hinder, som att inte kunna läsa besked från myndigheterna för att breven är skrivna på svenska. Men det löste Astra Zeneca genom att öppna ett kontor dit medarbetare kan vända sig med alla typer av frågor som rör både jobb och fritid.

Vad gäller språket erbjöds svenskundervisning redan i England som alla kan fortsätta med i Mölndal.

- Men Astra Zeneca är en internationell miljö där alla klarar sig bra på engelska, säger Jesper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.