Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så gjordes Mölndal attraktivt

I mars 2010 kom beskedet att Astra Zenecas forskningsenheter i Lund och Charnwood, England skulle läggas ner, ett beslut som drabbade drygt 2 000 medarbetare.
Petra Rendik Publicerad

Många skulle senare börja om inom samma koncern men i en annan stad eller land, för Astra Zenecas verksamhet i Mölndal expanderade i stället.

- Vi hade olika team som jobbade med de olika förändringarna. I Lund och Charnwood låg fokus på hur vi hanterar stängningen av verksamheten. Fokus i Mölndal var hur expanderar vi, hur hanterar vi att vi blir fler? Hade vi lokaler som kan rymma den speciella utrustning som krävs inom forskning om andningsvägar och inflammation som skulle hamna hos oss?, säger Jesper Lilja, HR Business partner på Astra Zeneca i Mölndal.

Runt 260 personer har nu flyttat till Mölndal, majoriteten kommer från Lund, ett 50-tal från Charnwood och lika många från Södertälje.

Det är ett bra resultat, ofta är det inte är mer än 15 procent av de medarbetare som erbjuds att flytta inom ett land som också gör det. Flytta utomlands är ett betydligt större steg att ta, då nappar runt fem procent berättar Jesper Lilja.

Det gällde alltså att göra Sverige och Mölndal attraktivt. I England anordnades seminarier i hur det till exempel funkar med skatterna, banklån och föräldraledighet i Sverige.

Engelsmännen frågade mest om hur sociala skyddsnätet i Sverige fungerade. "Vad ska jag teckna för försäkring så att jag och mina barn får sjukvård?" var det något många som undrade minns Jesper.

Det arrangerades också 10-15 resor till Mölndal för nyfikna medarbetare och deras respektive. De fick bekanta sig med lokalerna, träffa potentiella kollegor, åka busstur på stan, se hur en typisk svensk skola ser ut och vilka bostadsområden som finns i Mölndal och Göteborgsregionen.

De fick också till exempel träffa mäklare, representanter från högskola, förskolor, Göteborg och Mölndals kommun, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet som kunde stötta medföljande partners om de så ville.

För en oro som många delade var sysselsättning för respektive, en annan var boende och barnomsorg.

- Bostad och barnomsorg till alla var en av tuffaste uppgifterna vi hade att lösa. 260 personer skulle flytta hit och många har barn. Men uppbackningen från regionen har varit enorm. Folk har från oväntat håll sträckt ut handen och erbjudit sig till exempel att hyra ut sina sommarstugor, berättar Jesper.

Hösten förra året var i stort sett alla på plats.

Svenskarna har acklimatiserat sig utan större bekymmer. Det har även engelsmännen men de har av naturliga skäl stött på fler hinder, som att inte kunna läsa besked från myndigheterna för att breven är skrivna på svenska. Men det löste Astra Zeneca genom att öppna ett kontor dit medarbetare kan vända sig med alla typer av frågor som rör både jobb och fritid.

Vad gäller språket erbjöds svenskundervisning redan i England som alla kan fortsätta med i Mölndal.

- Men Astra Zeneca är en internationell miljö där alla klarar sig bra på engelska, säger Jesper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.