Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många beredda avstå löneökningar tillfälligt
Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.
Årets avtalsrörelse har präglats av pandemin. Förra veckan ratade facken medlarnas (de opartiska ordförandena) förslag på 4,5 procents löneökningar på 29 månader. Budet var för lågt, med tanke på att ekonomin är på gång att återhämta sig, enligt facken. Arbetsgivarsidan accepterade, men ansåg att det var på gränsen till vad företagen klarar av. Nästa vecka går avtalsrörelsen in i slutskedet med målet att förhandlingarna ska vara avslutade senast den 31 oktober.
Inför årets avtalsrörelse har Kollega låtit Novus undersöka vad Sveriges tjänstemän tycker är den viktigaste frågan. Nästan hälften av de tillfrågade anser att lönen är viktigast i fackets förhandlingar med motparten.
Samtidigt visar undersökningen att en majoritet av medlemmarna kan tänka sig sänkt lön – i alla fall om sänkningen är tillfällig och om det egna jobbet står på spel.
Marie-Louise Frennesson är delprojektledare på Hitachi ABB Power Grids i Ludvika. Hon hör till dem som skulle kunna tänka sig att sänka sin lön för att behålla jobbet om hon hade jobbat på ett företag som drabbats av pandemin.
– Rent personligen: ja. En sänkt lön ger ju lägre skatt, så det kanske inte blir så stora skillnader i plånboken. Men som facklig företrädare tycker jag att man måste kräva att få lika mycket inbetalt till pensionen som tidigare. Där kan man annars förlora stora pengar, säger hon.
Även Michael Ekfeldt, 58 år och förpackningsspecialist på Ica, skulle kunna tänka sig att tillfälligt sänka sin lön.
– Det är en svår fråga. Men ja, jag skulle nog tänka på mig själv i det läget: i min ålder är det bättre att ha jobbet kvar, det skulle vara tufft att söka nytt.
Kollegas undersökning visar också att arbetstidsförkortning inte är en lika het fråga som lönen. Runt 20 procent anger att det är avtalsrörelsens viktigaste fråga. Trots det svarar en klar majoritet att de skulle kunna tänka sig att avstå löneökningar för att i stället få kortare arbetstid.
Marie-Louise Frennesson är dock inte särskilt förtjust i den idén.
Marie-Louise Frennesson tjänar 46 000 kronor i månaden efter snart 40 år i arbetslivet och säger att hon är nöjd med att kunna försörja sig. Foto: Lars Dahlström
– Jag tror varken att företaget eller de anställda skulle vilja det. För företaget blir det en innestående kostnad, och många av oss är redan i dag dåliga på att plocka ut vår ledighet, säger hon.
Under pandemin blev frågan om kompetensutveckling aktuell. Det avspeglar sig dock inte i Kollegas undersökning. Bara en tiondel anger att den frågan är avtalsrörelsens viktigaste.
Kollega har också frågat hur nöjda tjänstemännen är med sina löner. Hälften svarar att de är nöjda eller ganska nöjda med sin lön, medan bara en knapp fjärdedel, 23 procent, är mer eller mindre missnöjda.
Anders Kåwe, ingenjör och klubbordförande för Unionen på Ericsson i Kista, hör till den nöjda skaran.
– Jag är nöjd med det jag har och tycker att jag har allt jag behöver. En ökad lön är dessutom oftast kopplad till ökat ansvar och mer jobb och det är det kanske inte värt, säger han.
Skulle du bli lyckligare av 10 000 mer i månaden?
– Lite kanske. Ingen tackar nej till mer pengar, men jag har inget stort behov av dem. Det som driver människor på Ericsson är i huvudsak ett intresse för jobbet, inte pengar.
Läs mer: Svagt samband mellan lön och prestation
Michael Ekfeldt resonerar på ett liknande sätt. Han säger att han i stort sett är nöjd med sin lön – inte minst för att den ger honom möjligheten att ha en värdefull fritid – och att trivseln på jobbet är lika viktig som lönen. Michael Ekfeldt är bland annat inblandad i att Ica kan fakturera leverantörer för vissa avvikelser.
Michael Ekfeldt är förpackningsspecialist på Ica. Lönen är viktig, inte minst för att den gör det möjligt att ha en värdefull fritid, tycker han. Foto: Svante Örnberg
– Det är bara jag som har den rollen och det är ett viktigt jobb för företaget. Det är trevligt att känna så. Jag jobbar mest med långsiktiga projekt, det passar mig bra i den här fasen i livet – 58 år gammal vill han, som han säger, ”fasa ut det stressiga”.
– När man är yngre är det mer stress, det är saker som ska göras på en gång, så är det inte alls i den här rollen. Det som jag jobbar med är det inte så stressigt.
Kollegas undersökning visar också att det är svårt att vara helt rättvis när lönerna på ett företag sätts. Bara 4 procent av de anställda tycker att lönesättningen på företaget är mycket rättvis. Ytterligare 34 procent anser att den är ganska rättvis. En lika stor andel menar att det förhåller sig tvärtom.
När det gäller den egna lönen tycks man dock något oftare anse att den motsvarar den egna prestationen. 44 procent instämmer i alla fall helt eller i hög utsträckning i detta. 28 procent tycker i stället att deras lön borde vara högre eller lägre i förhållande till det utförda arbetet.
På Hitachi har det varit en facklig utmaning att se till att också ”de gamla trotjänarna” får en bra löneutveckling. Eftersom det råder brist på ingenjörer tävlar företaget om att locka dem till sig, vilket gör att nyanställda kan komma in på förhållandevis höga löner.
– Det finns en bra koppling mellan prestation och lön här. Men för dem som kommit in för lågt på den tiden när det inte fanns konkurrens om de anställda är det svårt att få upp lönen. Då kan man välja: antingen är man, som jag, hyfsat nöjd. Eller så kan man få en kompetensutvecklingsplan och ta sig an nya uppgifter vilket gör att man får mer vid lönerevisionerna, säger Marie-Louise Frennesson.
Ett sätt att skapa rättvisare löner är att ha koll på vad kollegorna tjänar. Undersökningen visar dock att det är ovanligt. En majoritet svarar att de inte vet hur mycket kollegorna har i lön – men också att de flesta skulle vilja veta det.
När Anders Kåwe började på Ericsson på 1980-talet pratade han och kollegorna aldrig lön. Den oskrivna regeln var att lönen var hemlig och inget att diskutera.
– Jag minns att vi rekryterade en kvinna från dåvarande Televerket. Där hade de lönelistorna på anslagstavlan och hon förstod inte varför vi inte kunde göra så på Ericsson. Folk bara skrattade.
Men tiderna förändras. När Anders Kåwe blev klubbordförande märkte han tydligt att medlemmarna inte längre tycker att det är så känsligt att prata lön med varandra.
– Det har förändrats de senaste åren. Jag märker att många i 30-årsåldern har väldigt bra koll på vad de närmaste kollegorna tjänar.
På Ica verkar det dock fortfarande vara ett känsligt ämne. Enligt Michael Ekfeldt pratar de anställda inte löner med varandra.
– Jag tror inte att det skulle skada med öppna löner. Om man lyfter de här frågorna så kan det bli mer rättvisa löner. Det är bra om felaktigheter kommer upp till ytan, säger han.
Läs mer: Så påverkar pandemin din lön
Så tycker tjänstemännen
Vad tycker du är viktigast att få till i ditt nästa kollektivavtal?
- Höjd lön 47 %
- Arbetstidsförkortning 19 %
- Kompetensutveckling 11 %
- Ökad avsättning till flexpension 10 %
- Bättre arbetsmiljö 5 %
- Mer jämställda arbetsplatser 3 %
- Inget av ovanstående 2 %
- Vet ej 3 %
Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökning i år för att behålla jobbet under coronapandemin?
- Ja, om jag kompenseras nästa år 43 %
- Ja, oavsett om jag kompenseras 35 %
- Nej 16 %
- Vet ej 6 %
Skulle du kunna tänka dig att sänka din lön för att behålla jobbet?
- Ja, om sänkningen är tillfällig 53 %
- Ja, även om det är en permanent sänkning 5 %
- Nej 38 %
- Vet ej 4 %
Hur nöjd eller missnöjd är du med din lön?
- Mycket nöjd 7 %
- Ganska nöjd 43 %
- Varken nöjd eller missnöjd 27 %
- Ganska missnöjd 18 %
- Mycket missnöjd 5 %
- Vet ej 0 %
Skulle du kunna tänka dig att avstå löneökningar i utbyte mot kortare arbetstid?
- Ja, absolut 32 %
- Ja, kanske 43 %
- Nej 24 %
- Vet ej 2 %
Undersökningen gjordes av Novus, på uppdrag av Kollega, i augusti 2020 och omfattad 1 250 intervjuade.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hela listan: Så mycket tjänar facktopparna
122 877 kronor. Så mycket tjänar Peter Hellberg, ordförande för Unionen, i månaden. Högst lön har Andreas Miller, Ledarnas ordförande, som drar in över 160 000 kronor i månaden. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, har de största sidoinkomsterna.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Lön fackordförande - hela listan
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
- Ulrika Boëthius, Finansförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 116 976 kr/mån
Taxerad: 470 783 kr/mån - Sineva Ribeiro, Vårdförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 110 540 kr/mån
Taxerad: 187 933 kr/mån - Therese Svanström, TCO – heltid
Uppgiven: 142 000 kr/mån
Taxerad: 172 442 kr/mån - Göran Arrius, SACO – heltid
Uppgiven: 146 000 kr/mån
Taxerad: 172 017 kr/mån - Andreas Miller, Ledarna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 160 500 kr/mån
Taxerad: 170 342 kr/mån - Lars Fresker, Officersförbundet (SACO) – 50% (Stefan Morin dec 2023-)
Uppgiven: 92 875 kr/mån
Taxerad: 168 667 kr/mån - Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 000 kr/mån
Taxerad: 162 150 kr/mån - Jenny Kallerman, Akavia (SACO) – ca 20%
Uppgiven: 27 375 kr/mån
Taxerad: 150 617 kr/mån - Anders Johansson, Forena (TCO) – ca 80%
Uppgiven: 37 150 kr/mån
Taxerad: 148 833 kr/mån - Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer (SACO) – ca 60%
Uppgiven: 45 378 kr/mån
Taxerad: 141 950 kr/mån - Matz Nilsson, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 126 039 kr/mån
Taxerad: 141 550 kr/mån - Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 295 kr/mån
Taxerad: 137 600 kr/mån - Britta Lejon, Fackförbundet ST (TCO) – ej uppgiven
Uppgiven: 106 500 kr/mån
Taxerad: 133 125 kr/mån - Bror Holm, KyrkA (SACO) – uppger ej
Uppgiven: uppger ej
Taxerad: 131 217 kr/mån - Johan Lindholm, Byggnads (LO) – heltid
Uppgiven: 76 019 kr/mån
Taxerad: 129 683 kr/mån - Åsa Fahlén, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 106 576 kr/mån
Taxerad: 128 783 kr/mån - Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 121 500 kr/mån
Taxerad: 126 975 kr/mån - Susanna Gideonsson, LO – heltid
Uppgiven: 116 410 kr/mån
Taxerad: 120 000 kr/mån - Veronica Magnusson, Vision (TCO) – heltid
Uppgiven: 112 800 kr/mån
Taxerad: 118 492 kr/mån - Peter Hellberg, Unionen (TCO) – heltid (ordförande sedan oktober 2023)
Uppgiven: 122 877 kr/mån
Taxerad: 114 050 kr/mån - Kristina Taylor, Sveriges Psykologförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 103 880 kr/mån
Taxerad: 111 225 kr/mån - Malin Ragnegård, Kommunal (LO) – heltid
Uppgiven: 93 192 kr/mån
Taxerad: 110 917 kr/mån - Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkareförbund (SACO) – 50%
Uppgiven: 58 240 kr/mån
Taxerad: 107 008 kr/mån - Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket (LO) – heltid
Uppgiven: 91 084 kr/mån
Taxerad: 105 983 kr/mån - Gabriella Lavecchia, Seko (LO) – heltid
Uppgiven: 93 670 kr/mån
Taxerad: 104 475 kr/mån - Emina Kovacic, Sveriges Arkitekter (SACO) – deltid
Uppgiven: 30 626 kr/mån
Taxerad: 103 350 kr/mån - Katharina von Sydow, Polisförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 100 000 kr/mån
Taxerad: 102 675 kr/mån - Eva Guovelin, Livs (LO) – heltid
Uppgiven: 80 779 kr/mån
Taxerad: 100 083 kr/mån - Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 98 058 kr/mån
Taxerad: 99 983 kr/mån - Marie Nilsson, IF Metall (LO) – heltid
Uppgiven: 94 722 kr/mån
Taxerad: 98 825 kr/mån - Simon Norrthon, Scen & Film (TCO) – ca 70%
Uppgiven: 68 315 kr/mån
Taxerad: 96 133 kr/mån - Linda Palmetzhofer, Handels (LO) – heltid
Uppgiven: 92 250 kr/mån
Taxerad: 95 150 kr/mån - Ida Kåhlin, Arbetsterapeuterna (SACO) – 80%
Uppgiven: 75 920 kr/mån
Taxerad: 92 992 kr/mån - Ulrika Hyllert, Journalistförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 85 057 kr/mån
Taxerad: 89 408 kr/mån - Urban Pettersson, Elektrikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 76 714 kr/mån
Taxerad: 87 617 kr/mån - Pontus Georgsson, Pappers (LO) – heltid
Uppgiven: 81 288 kr/mån
Taxerad: 84 633 kr/mån - Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarna (SACO) – deltid
Uppgiven: 4 375 kr/mån
Taxerad: 84 433 kr/mån - Per-Olof Sjöö, GS (LO) – heltid
Uppgiven: 79 867 kr/mån
Taxerad: 84 017 kr/mån - Lennart Mauritzon, Fastighets (LO) – heltid
Uppgiven: 70 200 kr/mån
Taxerad: 81 217 kr/mån - Eleonor Fredler, Sveriges Veterinärförbund (SACO) – ej uppgiven
Uppgiven: ej uppgiven
Taxerad: 80 992 kr/mån - Magnus Nordström, SRAT (SACO) – 50%
Uppgiven: 48 300 kr/mån
Taxerad: 79 575 kr/mån - Mats Högblom, Sjöbefälsföreningen (SACO) – deltid
Uppgiven: 2 333 kr/mån
Taxerad: 79 492 kr/mån - Karin Inde, Musikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 67 500 kr/mån
Taxerad: 75 125 kr/mån - Tommy Wreeth, Transport (LO) – heltid
Uppgiven: 65 750 kr/mån
Taxerad: 73 933 kr/mån - Anna Troberg, DIK (SACO) – heltid
Uppgiven: 70 000 kr/mån
Taxerad: 70 750 kr/mån - Patriq Fagerstedt, Naturvetarna (SACO) – 50%
Uppgiven: 40 743 kr/mån
Taxerad: 68 975 kr/mån - Johan Lindgren, TULL-KUST (TCO) – heltid
Uppgiven: 20 850 kr/mån
Taxerad: 68 483 kr/mån - Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter (SACO) – 50%
Uppgiven: 12 075 kr/mån
Taxerad: 66 267 kr/mån - Caroline Nilsson, Försvarsförbundet (TCO) – 80%
Uppgiven: 24 767 kr/mån
Taxerad: 53 117 kr/mån - Gunnar Jönsson, ordförande/kanslichef Symf (TCO) – ca 60%
Uppgiven: 32 220 kr/mån
Taxerad: 43 125 kr/mån - Martin Berg, Hamnarbetarförbundet (oberoende) – 80%
Uppgiven: 40 098 kr/mån
Taxerad: 38 883 kr/mån - Gabriel Kuhn, SAC – Syndikalisterna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 29 500 kr/mån
Taxerad: 17 242 kr/mån - Mikael Johansson, Målarna (LO) – heltid
Uppgiven: 77 887 kr/mån
Taxerad: ingen uppgift - Sanna Wolk, SULF (SACO) – 50%
Uppgiven: 59 950 kr/mån
Taxerad: ej fastställd (2022: 208 557 kr/mån)
Källa: Arbetsvärlden. Taxerad inkomst är angiven som genomsnittlig månadsinkomst beräknad utifrån Skatteverkets fastställda förvärvsinkomst för 2023. Den siffran inkluderar förutom samlad lön av arbete, arvoden, förmånsvärde och pensionsavsättningar. Den inkluderar inte inkomst av kapital som försäljningar av ägodelar eller aktier.
Så mycket tjänar chefer i privat sektor
Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
Foto: Colourbox.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
Kvinnor tjänar mindre än män
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Vill ha individuell föräldraförsäkring
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Vill se lönen i annonsen
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
Chefslöner i olika branscher
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
Medellön för chefer fördelat på ålder
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr
Snart får du veta vad kollegan tjänar
När alla vet vad alla tjänar minskar löneskillnaden mellan män och kvinnor. Det tror i alla fall EU. Snart kan du se lönen i platsannonsen och slipper svara på vad du tjänade på förra jobbet.
I alla EU-länder tjänar kvinnor i snitt mindre än män. De senaste åren har EU på olika sätt försökt få medlemsländerna att minska det gapet, men utan större framgång. Därför har EU-kommissionen tagit fram ett direktiv som ska minska osakliga löneskillnader. Det kallas lönetransparensdirektivet och träder i kraft i juni 2026.
Förhoppningen är att mindre hemlighetsmakeri när det gäller löner kommer att leda till minskade löneskillnader mellan könen.
Strax före sommaren presenterades en utredning med förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Det här betyder förslaget om lönetransparens i korthet för dig:
För arbetssökande
- Innan löneförhandling ska den som söker ett jobb få veta ingångslön eller ingångslöneintervall på arbetsplatsen, exempelvis redan i platsannonsen.
- En arbetsgivare får inte fråga dig när du söker en tjänst hur mycket du tjänade på ditt förra jobb.
För anställda
- Du har rätt att få veta snittlönen på din arbetsplats, uppdelad efter kön.
- Arbetsgivare ska informera sina anställda om vilka lönekriterier som finns.
- En arbetsgivare som bryter mot reglerna ska betala skadestånd.
Lönekartläggningar
- Korrekt genomförda lönekartläggningar blir ännu viktigare än i dag. De gör det möjligt för dig som arbetstagare att få den insyn du har rätt till.
- Lönekartläggningar ska analysera skillnaden mellan anställda som varit föräldralediga och anställda som inte varit det.
- Om arbetsgivare struntar i lönekartläggningar får facken kräva att kartläggningen görs, och hota med vite. I dag är det bara Diskrimineringsombudsmannen, DO, som kan göra detta.
Fackens roll
- Arbetsgivare ska samverka med facken när de arbetar med lönekartläggningar och lönerapporter. De ska också samverka med facken när de tar fram kriterier för hur arbete värderas och med kriterier som motiverar löneskillnader.
Nya uppgifter för DO
- Arbetsgivare med minst 100 anställda ska redovisa löneskillnaden mellan kvinnor och män för Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska offentliggöra uppgifterna.
- Om löneskillnaderna är större än fem procent ska arbetsgivaren motivera varför den är det eller föreslå åtgärder för att skillnaden ska minska. Om arbetsgivarna struntar i att skicka rapporter till DO får de betala en avgift.
- DO får fler uppgifter. Myndigheten ska exempelvis analysera orsakerna till löneskillnader, ta fram verktyg för att bedöma löneskillnader, ta emot lönerapporteringar och sammanställa vilken typ av klagomål om diskriminering som lämnats till DO.
