Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Flexpension – så mycket ger den
42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.
Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.
Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.
Snart får alla två procent
Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.
Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.
– Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Hittills nära 42 000 kronor
– Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.
Nu har vi fått till en slags målgång
För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.
Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.
Unionen hotade med strejk
I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.
Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.
Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.
Ingen rättighet gå ned i tid
När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.
– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.
Arbetsgivarna tycks följa reglerna
Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.
Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.
– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.
Flexpension i korthet
Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Wage guarantee and bankruptcy – here's how it works
If your employer goes bankrupt and cannot pay your salary, you can receive money from the state wage guarantee. But it is important to act quickly.
Can I get money from the wage guarantee if my employer goes bankrupt?
All employees, regardless of employment form, are covered by the state wage guarantee. You can receive compensation even as a CEO.To be entitled to the wage guarantee, you must be available to the labor market. Unionen's recommendation is that you register as unemployed with the Employment Service.
- How much can I get?
The maximum amount you can receive is four price base amounts, which means 235,200 kronor at the 2025 level.
You can never receive more than this, regardless of how high your salary has been.
The wage guarantee applies to wages earned three months back from the date of the bankruptcy application.
The guarantee also applies to the time between the bankruptcy application and the bankruptcy, as well as during the notice period. You can only receive money for a maximum of eight months, but the length depends on how much you earn. Many Unionen members have salaries that hit the ceiling and cannot receive money for the entire period. For example, someone earning 45,000 kronor a month can only receive wage guarantee for just over five months.
- When will I get the money?
Generally, it often takes between one and six months. How quickly you can receive money depends on several factors, such as how complicated the bankruptcy is and how cooperative the company is with the bankruptcy trustee. The bankruptcy trustee must determine the amounts to be paid out.
- What should I do myself?
If you do not receive your salary, it is important to contact your union as soon as possible. You should also ask the employer why the salary has not been paid.
Do not wait to contact the union to be nice to the employer or because they say they will turn the downturn around. Unionen's firm belief is that employees must act quickly.
- What happens to my vacation?
For vacation, the three-month rule does not apply, and you can go further back in time.
You can get paid for the days you have earned during the current earning year, remaining days from the previous earning year, and the days you were entitled to save from the year before last according to the vacation law. For example, if you had 25 vacation days in 2023 and chose to save five, you can get paid for them.
This is a translation of an article originally written in Swedish. For the Swedish version, please see the link below.
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – det här gäller
Om din arbetsgivare går i konkurs och inte kan betala din lön kan du få pengar från den statliga lönegarantin. Men det är viktigt att agera snabbt.
1. Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?
Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd.
För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.
2. Hur mycket kan jag få?
Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 235 200 kronor med 2025 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft.
Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan.
Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. Den som exempelvis tjänar 45 000 kronor i månaden kan bara få lönegaranti i drygt fem månader.
3. När får jag pengarna?
Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut.
4. Vad ska jag göra själv?
Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.
Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Unionens bestämda uppfattning är att man som anställd måste agera snabbt.
5. Vad händer med min semester?
För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden.
Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2023 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.
Wage guarantee and bankruptcy – here's how it works
7 tips inför lönesamtalet
Nu är det hög tid att ha lönesamtal med chefen. Här kommer sju tips inför lönesamtalet. Att veta vad kollegorna tjänar och ta en kaffepaus är två saker som kan hjälpa dig att få upp lönen.
Avtalsrörelsen är i full gång. Än så länge vet ingen hur stora löneökningarna blir, men Unionen kräver 4,2 procent inklusive arbetstidsförkortning.
Det går bra att ha lönesamtal innan ditt nya avtal är på plats. Men vad ska man tänka på inför lönesamtalet? Här är sju tips inför lönesamtalet. Tipsen kommer från Unionen och från Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.
1. Ta reda på dina kollegors lön
Det är en fördel att veta vad kollegor tjänar, då går det enklare att avgöra om din lön är rimlig. Ta själv initiativet och fråga dina närmaste kollegor om ni inte kan delge varandra era löner. Om ni vill vara säkra på att arbetsgivaren inte ska kunna ta del av er konversation ska ni undvika att använda företagets mejl.
2. Visa vad du har gjort
Din chef har inte alltid full koll på vad du har gjort under året. Ge exempel på när du har uppfyllt eller överträtt målen. Påminn chefen om du har fått mer ansvar, svårare eller fler arbetsuppgifter.
3. Berätta om kurser
Titta på vilken kompetensutveckling du har kommit överens med chefen om att genomföra. Har du gått kurser eller skaffat dig ny kompetens på annat sätt ska du berätta om det.
4. Påminn chefen om du gjort något extra
Fundera på om du har gjort någon punktinsats som varit viktig för företaget. Du kanske räddade affärer och sparade en massa pengar åt firman? Eller såg till att stämningen på jobbet blev bättre genom att fixa en julfest?
5. Påtala brister
Har du haft svårt att utföra ditt jobb på grund av brister på arbetsplatsen som ligger utanför din kontroll? Det är inget som ska ligga dig till last när det handlar om din löneutveckling. Är det något som inte fungerat så beror det sällan på bristande kompetens hos de anställda utan på brister i systemen.
6. Förhandla om förmåner
Om chefen inte vill öppna plånboken kan du försöka få andra anställningsförmåner. Tjänstebil och extra semester kan exempelvis vara bra förmåner. Tänk bara på att förmåner oftast inte påverkar pension eller sjukpenning på samma sätt som en högre lön gör.
7. Ta det lugnt
Ibland kommer man inte överens med chefen. Men försök att inte bli upprörd, det gagnar dig sällan. Blir i stället chefen upprörd föreslå honom eller henne att ni tar en paus och varsin kopp kaffe.
