Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tjänstepension till 66 snart möjlig – för en del

Från årsskiftet kommer en del privatanställda tjänstemän att få fortsatt inbetalning till tjänstepensionen ITP fram till 66 års ålder. Även rätten till sjukpension förlängs.
Anita Täpp Publicerad
Person håller i femhundralappar
Vissa kommer få fortsatt inbetalning till ITP fram till 66 år, efter årsskiftet. Foto: Henrik Montgomery/TT

De flesta av Unionens medlemmar, vars arbetsgivare har tecknat kollektivavtal, har tjänstepensionen ITP.

Enligt ITP-avtalet är arbetsgivarna i nuläget bara skyldiga att betala in premier till tjänstepensionen fram till anställda fyller 65. Efter det har den som jobbar längre inte heller rätt till den sjukpension som kompletterar Försäkringskassans sjukersättning vilket ger långtidssjuka mer att leva på.

För att försöka ändra på det kallade facken inom PTK förra sommaren arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, till förhandling, med målet att höja åldersgränserna i ITP.

Och nu har parterna kommit överens om att en del av de tjänstemän som har ITP från årsskiftet kommer att kunna plussa på sin tjänstepension i ytterligare ett år, fram till 66-årsdagen.

"En dubbelbottnad fråga"

Men det här gäller endast dem som har den ena varianten av ITP, kallad ITP1, vilket i huvudsak yngre som är födda tidigast 1979, har.

Enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef och förhandlingsledare i PTK, var målet med förhandlingen att åldersgränsen skulle höjas för alla med ITP.

Men dit nådde facken alltså inte. För när det gäller den som har en variant kallad ITP2 kommer arbetsgivarna också i fortsättningen bara behöva betala in pensionspremier till 65-årsdagen.

 Fast det är verkligen en dubbelbottnad fråga. För visst kan man tycka att alla som jobbar efter 65 borde få pensionspremier till 66. Men enligt villkoren i ITP2 så får den som har haft den i 30 år full tjänstepensionen och vi vet att många medlemmar inte vill att de villkoren ändras, säger Martin Wästfelt.

Förlängd rätt till sjukpension

 Sedan är ju en förhandling alltid ett givande och tagande och om vi krävt att också de som tillhör ITP2 skulle få premier efter 65 så hade arbetsgivarna kunnat tycka att alla ska jobba i 31 år för att få full pension. Och då hade det varit svårt för oss att hålla fast vid 65-års principen i ITP2, för att få igenom annat som vi ändå tyckte var viktigare.

En sådan sak, som facken nu har lyckats driva igenom, är att alla som har ITP, oavsett variant, från årsskiftet kommer att ha rätt till sjukpension fram till 66 års ålder.

 Att alla har samma försäkringsskydd till 66 har varit en viktig fråga för oss och är alltså också något som den som har ITP2 tjänar på, säger Martin Wästfelt.

En eftergift som facken fick göra i förhandlingen innebär att det från årsskiftet kommer att införas ett inkomsttak för den som har ITP1 och som tjänar mer än 30 inkomstbasbelopp, vilket i år motsvarar en månadsinkomst på 177 500 kronor.

"Finns absolut individer som kommer drabbas"

Om man tjänar mer än så kommer nu arbetsgivarna inte längre vara skyldiga att göra pensionsinbetalningar för det beloppet. Och det gäller under all tid som man har den inkomsten.

 Vi har tyckt det har varit bra att det inte har funnits något tak. Men det här var vi tvungna att gå med på för att kunna åstadkomma de andra förändringarna, som vi ändå bedömde vara viktigare, säger Martin Wästfelt.

 Det finns absolut individer som kommer att drabbas av det här. Men i ITP2 finns ett tak på den här nivån. Och då har en del kommit överens med sin arbetsgivare om en pensionslösning som kompletterar den kollektivavtalade tjänstepensionen, vilket man ju också kan göra om man har ITP1.

Martin Wästfelt framhåller att det då också är fackets uppgift att hjälpa de personer som kommer ligga över inkomsttaket så att de kan hitta bra eller godtagbara lösningar med sin arbetsgivare. Exempelvis genom att ge råd om hur man kan förhandla om det.

"En möjlighet för den som vill fortsätta"

Och i huvudsak är han ändå nöjd med vad PTK har åstadkommit i förhandlingarna.

 Även om vi inte har fått igenom allt vi ville så har det ändå skett ett viktigt principiellt genombrott som suttit väldigt långt inne och som är något som facken har funderat på ända sedan 2001 då rätten att jobba kvar till 67 år blev inskrivet i Lagen om anställningsskydd.  Så sammantaget är det positivt att vi har lyckats bryta igenom 65-årsgränsen nu.

Martin Wästfelt vill också poängtera att den uppgörelse som nu har träffats inte ska uppfattas som ett krav på att alla ska jobba längre.

 Hur länge du väljer att jobba styr du själv över. Det vi har skapat är alltså bara en möjlighet för den som orkar och vill fortsätta efter 65, säger han.

Tjänstepensionen ITP

  • Drygt en miljon aktiva privatanställda tjänstemän har den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP.
  • Villkoren finns i ITP-avtalet, som har träffats mellan PTK (paraplyorganisation för flera fackförbund, däribland Unionen) och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
  • Den som är född 1979 eller senare har den premiebestämda ålderspensionen ITP1. Premiebestämd innebär att storleken på premien (det arbetsgivaren betalar in varje månad) är bestämd på förhand.
  • Den som är född senast 1978 omfattas oftast av den förmånsbestämda ålderspensionen ITP2. Förmånsbestämd innebär att storleken på pensionen, men inte premien, är bestämd på förhand.
  • Förutom pensionen ingår även ersättning vid långvarig sjukdom och skydd för din familj om du dör.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.