Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Tjänstepension till 66 snart möjlig – för en del

Från årsskiftet kommer en del privatanställda tjänstemän att få fortsatt inbetalning till tjänstepensionen ITP fram till 66 års ålder. Även rätten till sjukpension förlängs.
Anita Täpp Publicerad
Person håller i femhundralappar
Vissa kommer få fortsatt inbetalning till ITP fram till 66 år, efter årsskiftet. Foto: Henrik Montgomery/TT

De flesta av Unionens medlemmar, vars arbetsgivare har tecknat kollektivavtal, har tjänstepensionen ITP.

Enligt ITP-avtalet är arbetsgivarna i nuläget bara skyldiga att betala in premier till tjänstepensionen fram till anställda fyller 65. Efter det har den som jobbar längre inte heller rätt till den sjukpension som kompletterar Försäkringskassans sjukersättning vilket ger långtidssjuka mer att leva på.

För att försöka ändra på det kallade facken inom PTK förra sommaren arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, till förhandling, med målet att höja åldersgränserna i ITP.

Och nu har parterna kommit överens om att en del av de tjänstemän som har ITP från årsskiftet kommer att kunna plussa på sin tjänstepension i ytterligare ett år, fram till 66-årsdagen.

"En dubbelbottnad fråga"

Men det här gäller endast dem som har den ena varianten av ITP, kallad ITP1, vilket i huvudsak yngre som är födda tidigast 1979, har.

Enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef och förhandlingsledare i PTK, var målet med förhandlingen att åldersgränsen skulle höjas för alla med ITP.

Men dit nådde facken alltså inte. För när det gäller den som har en variant kallad ITP2 kommer arbetsgivarna också i fortsättningen bara behöva betala in pensionspremier till 65-årsdagen.

 Fast det är verkligen en dubbelbottnad fråga. För visst kan man tycka att alla som jobbar efter 65 borde få pensionspremier till 66. Men enligt villkoren i ITP2 så får den som har haft den i 30 år full tjänstepensionen och vi vet att många medlemmar inte vill att de villkoren ändras, säger Martin Wästfelt.

Förlängd rätt till sjukpension

 Sedan är ju en förhandling alltid ett givande och tagande och om vi krävt att också de som tillhör ITP2 skulle få premier efter 65 så hade arbetsgivarna kunnat tycka att alla ska jobba i 31 år för att få full pension. Och då hade det varit svårt för oss att hålla fast vid 65-års principen i ITP2, för att få igenom annat som vi ändå tyckte var viktigare.

En sådan sak, som facken nu har lyckats driva igenom, är att alla som har ITP, oavsett variant, från årsskiftet kommer att ha rätt till sjukpension fram till 66 års ålder.

 Att alla har samma försäkringsskydd till 66 har varit en viktig fråga för oss och är alltså också något som den som har ITP2 tjänar på, säger Martin Wästfelt.

En eftergift som facken fick göra i förhandlingen innebär att det från årsskiftet kommer att införas ett inkomsttak för den som har ITP1 och som tjänar mer än 30 inkomstbasbelopp, vilket i år motsvarar en månadsinkomst på 177 500 kronor.

"Finns absolut individer som kommer drabbas"

Om man tjänar mer än så kommer nu arbetsgivarna inte längre vara skyldiga att göra pensionsinbetalningar för det beloppet. Och det gäller under all tid som man har den inkomsten.

 Vi har tyckt det har varit bra att det inte har funnits något tak. Men det här var vi tvungna att gå med på för att kunna åstadkomma de andra förändringarna, som vi ändå bedömde vara viktigare, säger Martin Wästfelt.

 Det finns absolut individer som kommer att drabbas av det här. Men i ITP2 finns ett tak på den här nivån. Och då har en del kommit överens med sin arbetsgivare om en pensionslösning som kompletterar den kollektivavtalade tjänstepensionen, vilket man ju också kan göra om man har ITP1.

Martin Wästfelt framhåller att det då också är fackets uppgift att hjälpa de personer som kommer ligga över inkomsttaket så att de kan hitta bra eller godtagbara lösningar med sin arbetsgivare. Exempelvis genom att ge råd om hur man kan förhandla om det.

"En möjlighet för den som vill fortsätta"

Och i huvudsak är han ändå nöjd med vad PTK har åstadkommit i förhandlingarna.

 Även om vi inte har fått igenom allt vi ville så har det ändå skett ett viktigt principiellt genombrott som suttit väldigt långt inne och som är något som facken har funderat på ända sedan 2001 då rätten att jobba kvar till 67 år blev inskrivet i Lagen om anställningsskydd.  Så sammantaget är det positivt att vi har lyckats bryta igenom 65-årsgränsen nu.

Martin Wästfelt vill också poängtera att den uppgörelse som nu har träffats inte ska uppfattas som ett krav på att alla ska jobba längre.

 Hur länge du väljer att jobba styr du själv över. Det vi har skapat är alltså bara en möjlighet för den som orkar och vill fortsätta efter 65, säger han.

Tjänstepensionen ITP

  • Drygt en miljon aktiva privatanställda tjänstemän har den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP.
  • Villkoren finns i ITP-avtalet, som har träffats mellan PTK (paraplyorganisation för flera fackförbund, däribland Unionen) och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
  • Den som är född 1979 eller senare har den premiebestämda ålderspensionen ITP1. Premiebestämd innebär att storleken på premien (det arbetsgivaren betalar in varje månad) är bestämd på förhand.
  • Den som är född senast 1978 omfattas oftast av den förmånsbestämda ålderspensionen ITP2. Förmånsbestämd innebär att storleken på pensionen, men inte premien, är bestämd på förhand.
  • Förutom pensionen ingår även ersättning vid långvarig sjukdom och skydd för din familj om du dör.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsspara eller inte – så ska du tänka

Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Publicerad 21 november 2024, kl 06:01
Pensionsspara eller inte? Från vänster en man lägger pengar i en spargris, till höger två personer står bredvid tecknade pilar som pekar uppåt.
Alla med kollektivavtal har tjänstepension, men tjänstepension kan också erbjudas av arbetsgivare utanför kollektivavtalssystemet. Foto: Colourbox.

Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.

Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.

– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.

– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.

Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?

– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.

Varför så dystra budskap om pensionen?

Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.

– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.

En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.

– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.

Allmänna pensionen en bra grund

En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.

Trifa Chireh, pensionsekonom, Länsförsäkringar. Porträttbild.
Trifa Chireh.

Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.

– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.

Pensionssparande kan minska effekten av deltid

Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.

– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.

Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?

– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.

Text: Rickard Jakbo.

PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV

Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du

➧ planerar att gå i pension tidigt

➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension

➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge

➧ har jobbat deltid i många år

➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension

➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt

➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.

Pension - så räknar Alecta

➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.

Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.

Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.