Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Facket tar fajt för tjänstepension efter 65

Är du privatanställd tjänsteman och fortsätter jobba efter 65 får du inte längre pengar insatta till din tjänstepension – och får sämre försäkringsskydd än dina yngre kollegor. Det är fel, anser facket som inlett förhandlingar med arbetsgivarsidan för att få till en ändring.
Anita Täpp Publicerad 20 oktober 2021, kl 11:07
Shutterstock
Den som jobbar efter 65 får inte längre några inbetalningar till tjänstepensionen. Shutterstock

Allt fler jobbar efter 65 år.

För att ännu fler ska göra det, eftersom det krävs för att våra trygghetssystem ska fortsätta fungera, så har politikerna sänkt inkomstskatten från det år man fyller 66.

En annan ågärd är att man har beslutat om en ny riktålder, vilket betyder att den ålder när man kan börja ta ut den statliga allmänna pensionen har höjts och kommer att fortsätta höjas. I dag kan man börja ta ut allmän pension vid 62.

Sannolikt kommer även anställda över 65 att få rätt till ersättning från a-kassan och Försäkringskassan framöver.  

När det gäller pensionens storlek som incitament för att jobba längre finns dock ännu stora skillnader mellan olika yrkesgrupper.

Ingen inbetalning till tjänstepension efter 65

Visserligen fortsätter inbetalningarna till den allmänna pensionen för alla, så länge man har en arbetsinkomst. Men medan många kommun- och statsanställda får fortsatt inbetalning till sin premiebestämda tjänstepension även efter 65 år, så är arbetsgivarna till privatanställda tjäntstemän med den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP bara skyldiga att betala in premier tills den anställde är 65.

Det betyder också att många äldre medarbetare inte längre omfattas av de försäkringar som ingår i ITP. Däribland den sjukpension som kompletterar Försäkringskassans sjukersättning om man är sjuk i mer än 90 dagar.

För att försöka ändra på det skickade PTK (paraplyorganisation för flera fackförbund, däribland Unionen) i somras en förhandlingsframställan till arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, med målet att höja åldersgränserna i ITP.

Och nu har den förhandlingen inletts, berättar Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef och förhandlingsledare i PTK.

– Men vad som händer i förhandlingen kan jag inte kommentera, säger han.

När hoppas ni att de nya åldersgränserna ska börja gälla?
– Våra pensionssystem är invecklade och förhandlingen handlar om många och delvis komplicerade frågor, som måste brytas ned i detalj. Dessutom är det ju känt att vi och arbetsgivarna haft olika syn på vilka regler som ska gälla för den som använder sin lagstadgade rätt att jobba kvar efter 65-årstidpunkten. Vi lyckades lösa den delen i avtalsrörelsen 2020, efter nästan tjugo år. Och det här kommer säkert inte heller blir någon enkel och snabb förhandling, säger Martin Wästfelt.

– Sedan måste man ha respekt för arbetsgivarnas uppfattning även om vi inte håller med. För det här är ändå en fråga som berör väldigt många. Nästan en miljon aktiva tjänstesmän omfattas av ITP vilket innebär stora pengar för arbetsgivarna.

Läs mer: Tjänstepension – välj rätt uttag

PTK, Privattjänstemannakartellen, är en paraplyorganisation som består av 25 fackförbund  däribland Unionen – som tillsammans representerar 950 000 privatanställda tjänstemän.  

 

Riktålder

  • Riktåldern avgör vid vilken ålder man tidigast kommer att kunna ta ut allmän pension.
  • Den ska följa medellivslängdens utveckling och beräknas därför höjas stegvis.
  • Riktåldern fastställs och beslutas varje år, men tillämpas först sex år senare. Riktåldern för 2020 och 2021 är 67 år, men börjar alltså först gälla 2026 och 2027.
  • Från 2026 ska även den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras, till tre år före riktåldern. Vilket innebär att den allmänna pensionen då tidigast kan tas ut vid 64 års ålder. I dag kan den tas ut vid 62.

Läs mer på Pensionsmyndigheten