Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facket tar fajt för tjänstepension efter 65
Är du privatanställd tjänsteman och fortsätter jobba efter 65 får du inte längre pengar insatta till din tjänstepension – och får sämre försäkringsskydd än dina yngre kollegor. Det är fel, anser facket som inlett förhandlingar med arbetsgivarsidan för att få till en ändring.
Allt fler jobbar efter 65 år.
För att ännu fler ska göra det, eftersom det krävs för att våra trygghetssystem ska fortsätta fungera, så har politikerna sänkt inkomstskatten från det år man fyller 66.
En annan ågärd är att man har beslutat om en ny riktålder, vilket betyder att den ålder när man kan börja ta ut den statliga allmänna pensionen har höjts och kommer att fortsätta höjas. I dag kan man börja ta ut allmän pension vid 62.
Sannolikt kommer även anställda över 65 att få rätt till ersättning från a-kassan och Försäkringskassan framöver.
När det gäller pensionens storlek som incitament för att jobba längre finns dock ännu stora skillnader mellan olika yrkesgrupper.
Ingen inbetalning till tjänstepension efter 65
Visserligen fortsätter inbetalningarna till den allmänna pensionen för alla, så länge man har en arbetsinkomst. Men medan många kommun- och statsanställda får fortsatt inbetalning till sin premiebestämda tjänstepension även efter 65 år, så är arbetsgivarna till privatanställda tjäntstemän med den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP bara skyldiga att betala in premier tills den anställde är 65.
Det betyder också att många äldre medarbetare inte längre omfattas av de försäkringar som ingår i ITP. Däribland den sjukpension som kompletterar Försäkringskassans sjukersättning om man är sjuk i mer än 90 dagar.
För att försöka ändra på det skickade PTK (paraplyorganisation för flera fackförbund, däribland Unionen) i somras en förhandlingsframställan till arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, med målet att höja åldersgränserna i ITP.
Och nu har den förhandlingen inletts, berättar Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef och förhandlingsledare i PTK.
– Men vad som händer i förhandlingen kan jag inte kommentera, säger han.
När hoppas ni att de nya åldersgränserna ska börja gälla?
– Våra pensionssystem är invecklade och förhandlingen handlar om många och delvis komplicerade frågor, som måste brytas ned i detalj. Dessutom är det ju känt att vi och arbetsgivarna haft olika syn på vilka regler som ska gälla för den som använder sin lagstadgade rätt att jobba kvar efter 65-årstidpunkten. Vi lyckades lösa den delen i avtalsrörelsen 2020, efter nästan tjugo år. Och det här kommer säkert inte heller blir någon enkel och snabb förhandling, säger Martin Wästfelt.
– Sedan måste man ha respekt för arbetsgivarnas uppfattning även om vi inte håller med. För det här är ändå en fråga som berör väldigt många. Nästan en miljon aktiva tjänstesmän omfattas av ITP vilket innebär stora pengar för arbetsgivarna.
Läs mer: Tjänstepension – välj rätt uttag
PTK, Privattjänstemannakartellen, är en paraplyorganisation som består av 25 fackförbund – däribland Unionen – som tillsammans representerar 950 000 privatanställda tjänstemän.
Riktålder
- Riktåldern avgör vid vilken ålder man tidigast kommer att kunna ta ut allmän pension.
- Den ska följa medellivslängdens utveckling och beräknas därför höjas stegvis.
- Riktåldern fastställs och beslutas varje år, men tillämpas först sex år senare. Riktåldern för 2020 och 2021 är 67 år, men börjar alltså först gälla 2026 och 2027.
- Från 2026 ska även den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras, till tre år före riktåldern. Vilket innebär att den allmänna pensionen då tidigast kan tas ut vid 64 års ålder. I dag kan den tas ut vid 62.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
Jobbonär – tänk på det här
