Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Färre tjänar på löneväxling nästa år

Många vill byta lön mot pension. Men det är bara anställda med hög inkomst som tjänar på det. Nästa år tjänar ännu färre på löneväxling.
David Österberg Publicerad
Glasburk med mynt och etikett med texten "pension".
Att löneväxla innebär att du avstår en del av din lön mot exempelvis högre inbetalning till tjänstepensionen. Foto: Shutterstock

En del arbetsgivare erbjuder löneväxling. Det innebär att du avstår en del av din lön mot exempelvis högre inbetalning till tjänstepensionen. En av fördelarna är lägre avgifter jämfört med ett privat pensionssparande.

När tjänar man på löneväxling?

Men löneväxling är inte för alla: bara den som tjänar mer än 48 000 kronor före skatt tjänar på att byta lön mot en förmån. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Nästa år tjänar ännu färre på löneväxling, visar en uträkning som pensionsbolaget Skandia har gjort. Anledningen är att inkomstbasbeloppet höjs i takt med inflationen. 2023 måste man därför tjäna mer än 50 000 kronor i månaden för att dra full nytta av löneväxling.

Vill ha lägre skatt på pensionssparande

I ett pressmeddelande kallar Skandia löneväxling för en subventionerad sparform för höginkomsttagare.

 – Löneväxling har under de senaste åren blivit alltmer av en subventionerad höginkomsttagarsparform, vilket är synd då det är en fantastiskt fin förmån som verkligen kan bygga pensionskapital, säger Michael Enberg, affärsspecialist på Skandia.

Bolaget har därför tagit fram ett förslag på en annan typ av pensionssparande, med lägre skatt.

– Det är hög tid att den nya regeringen nu fattar beslut om att göra det enklare för alla svenskar att spara till sin pension, säger Michael Enberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.