Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Rekrytera på tips

Att låta medarbetarna tipsa om bra personer är ett effektivt sätt att locka kandidater till en utlyst tjänst. En risk är dock att arbetsplatsen kan bli för homogen.
Publicerad 29 mars 2022, kl 06:25
Fyra personer samtalar på ett kontor.
Tipsrekrytering är en effektiv metod för att hitta kompetent personal. Foto: Colourbox

Det kan vara en utmaning att få rätt personer att söka en utlyst tjänst. Speciellt nu under pandemitider när många verksamheter har fått en stramare rekryteringsbudget. Tipsrekrytering, eller ”Employee Referral”, som det heter på rekryteringsspråk, är en metod som många väljer i jakt på lämpliga kandidater.

Vid tipsrekrytering blir medarbetarna oftast informerade om att ledningen ser positivt på tips om intressanta namn utifrån personalens kontaktnät. Tipsar en medarbetare om en kandidat som senare blir anställd får hen oftast någon form av belöning, exempelvis arvodering.

Tipsrekrytering har visat sig vara en effektiv metod inte bara för att hitta kompetent personal utan även för att bygga verksamhetens varumärke. Medarbetare som tipsar om sin egen arbetsplats går på så sätt i god för att det är ett bra företag att jobba på.

En risk kan dock vara att arbetsplatsen blir för homogen med medarbetare i samma ålder, med liknande uppfattningar och förmågor. Och de flesta studier visar att de mest framgångsrika och kreativa företagen är de som satsat på mångfald.

Vad tycker du om tipsrekrytering?

Marcus Wallin, Head of Talent Connect på Volvo Cars

– Om det används på rätt sätt är det är ett bra sätt att rekrytera på. Oftast tipsar medarbetare enbart om kandidater de verkligen tror på, annars kan ju deras omdöme ifrågasättas. Jag tycker inte att det finns några större risker med metoden eftersom vår ordinarie rekryteringsprocess tar vid efter tipset. Den som tipsat om ett namn som resulterat i en anställning får vanligtvis någon slags gratifikation.

 

Anna-Karin Samuelson, HR-direktör på Ericsson

Anna-Karin Samuelsson

– Det är ett väldigt bra sätt att komma i kontakt med nya talanger, och ett fantastiskt bevis för att anställda trivs och vill rekommendera oss till någon annan. En stor andel av våra nyanställda kommer via rekommendationer från våra Ericssonkollegor. Och nej, risken är liten för att arbetsplatsen blir för homogen. Oavsett hur vi har kommit i kontakt med kandidaten så går ju alla kandidater igenom samma rekryteringsprocess. Alla utvärderas för kompetens och lämplighet för rollen.
 

Martina Aula, HR- och kommunikationsansvarig på Niras

Martina Aula

– För oss har tipsrekrytering varit mycket framgångsrikt. De som kommer till Niras får redan i förväg en god inblick av oss som arbetsgivare och vi har en bra referens i vår medarbetare som tipsat. Efter att en medarbetare föreslagit någon i sitt nätverk tar samma process vid som för all rekrytering. Om personen i fråga blir anställd har vi en särskild rutin för hur en gratifikation utges.  Jag har inte upplevt att gruppen skulle bli för homogen.

 

Text: Katarina Markiewicz

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].