Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Rekrytera på tips

Att låta medarbetarna tipsa om bra personer är ett effektivt sätt att locka kandidater till en utlyst tjänst. En risk är dock att arbetsplatsen kan bli för homogen.
Publicerad 29 mars 2022, kl 06:25
Fyra personer samtalar på ett kontor.
Tipsrekrytering är en effektiv metod för att hitta kompetent personal. Foto: Colourbox

Det kan vara en utmaning att få rätt personer att söka en utlyst tjänst. Speciellt nu under pandemitider när många verksamheter har fått en stramare rekryteringsbudget. Tipsrekrytering, eller ”Employee Referral”, som det heter på rekryteringsspråk, är en metod som många väljer i jakt på lämpliga kandidater.

Vid tipsrekrytering blir medarbetarna oftast informerade om att ledningen ser positivt på tips om intressanta namn utifrån personalens kontaktnät. Tipsar en medarbetare om en kandidat som senare blir anställd får hen oftast någon form av belöning, exempelvis arvodering.

Tipsrekrytering har visat sig vara en effektiv metod inte bara för att hitta kompetent personal utan även för att bygga verksamhetens varumärke. Medarbetare som tipsar om sin egen arbetsplats går på så sätt i god för att det är ett bra företag att jobba på.

En risk kan dock vara att arbetsplatsen blir för homogen med medarbetare i samma ålder, med liknande uppfattningar och förmågor. Och de flesta studier visar att de mest framgångsrika och kreativa företagen är de som satsat på mångfald.

Vad tycker du om tipsrekrytering?

Marcus Wallin, Head of Talent Connect på Volvo Cars

– Om det används på rätt sätt är det är ett bra sätt att rekrytera på. Oftast tipsar medarbetare enbart om kandidater de verkligen tror på, annars kan ju deras omdöme ifrågasättas. Jag tycker inte att det finns några större risker med metoden eftersom vår ordinarie rekryteringsprocess tar vid efter tipset. Den som tipsat om ett namn som resulterat i en anställning får vanligtvis någon slags gratifikation.

 

Anna-Karin Samuelson, HR-direktör på Ericsson

Anna-Karin Samuelsson

– Det är ett väldigt bra sätt att komma i kontakt med nya talanger, och ett fantastiskt bevis för att anställda trivs och vill rekommendera oss till någon annan. En stor andel av våra nyanställda kommer via rekommendationer från våra Ericssonkollegor. Och nej, risken är liten för att arbetsplatsen blir för homogen. Oavsett hur vi har kommit i kontakt med kandidaten så går ju alla kandidater igenom samma rekryteringsprocess. Alla utvärderas för kompetens och lämplighet för rollen.
 

Martina Aula, HR- och kommunikationsansvarig på Niras

Martina Aula

– För oss har tipsrekrytering varit mycket framgångsrikt. De som kommer till Niras får redan i förväg en god inblick av oss som arbetsgivare och vi har en bra referens i vår medarbetare som tipsat. Efter att en medarbetare föreslagit någon i sitt nätverk tar samma process vid som för all rekrytering. Om personen i fråga blir anställd har vi en särskild rutin för hur en gratifikation utges.  Jag har inte upplevt att gruppen skulle bli för homogen.

 

Text: Katarina Markiewicz

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.