Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Rekrytera på tips

Att låta medarbetarna tipsa om bra personer är ett effektivt sätt att locka kandidater till en utlyst tjänst. En risk är dock att arbetsplatsen kan bli för homogen.
Publicerad
Fyra personer samtalar på ett kontor.
Tipsrekrytering är en effektiv metod för att hitta kompetent personal. Foto: Colourbox

Det kan vara en utmaning att få rätt personer att söka en utlyst tjänst. Speciellt nu under pandemitider när många verksamheter har fått en stramare rekryteringsbudget. Tipsrekrytering, eller ”Employee Referral”, som det heter på rekryteringsspråk, är en metod som många väljer i jakt på lämpliga kandidater.

Vid tipsrekrytering blir medarbetarna oftast informerade om att ledningen ser positivt på tips om intressanta namn utifrån personalens kontaktnät. Tipsar en medarbetare om en kandidat som senare blir anställd får hen oftast någon form av belöning, exempelvis arvodering.

Tipsrekrytering har visat sig vara en effektiv metod inte bara för att hitta kompetent personal utan även för att bygga verksamhetens varumärke. Medarbetare som tipsar om sin egen arbetsplats går på så sätt i god för att det är ett bra företag att jobba på.

En risk kan dock vara att arbetsplatsen blir för homogen med medarbetare i samma ålder, med liknande uppfattningar och förmågor. Och de flesta studier visar att de mest framgångsrika och kreativa företagen är de som satsat på mångfald.

Vad tycker du om tipsrekrytering?

Marcus Wallin, Head of Talent Connect på Volvo Cars

– Om det används på rätt sätt är det är ett bra sätt att rekrytera på. Oftast tipsar medarbetare enbart om kandidater de verkligen tror på, annars kan ju deras omdöme ifrågasättas. Jag tycker inte att det finns några större risker med metoden eftersom vår ordinarie rekryteringsprocess tar vid efter tipset. Den som tipsat om ett namn som resulterat i en anställning får vanligtvis någon slags gratifikation.

 

Anna-Karin Samuelson, HR-direktör på Ericsson

Anna-Karin Samuelsson

– Det är ett väldigt bra sätt att komma i kontakt med nya talanger, och ett fantastiskt bevis för att anställda trivs och vill rekommendera oss till någon annan. En stor andel av våra nyanställda kommer via rekommendationer från våra Ericssonkollegor. Och nej, risken är liten för att arbetsplatsen blir för homogen. Oavsett hur vi har kommit i kontakt med kandidaten så går ju alla kandidater igenom samma rekryteringsprocess. Alla utvärderas för kompetens och lämplighet för rollen.
 

Martina Aula, HR- och kommunikationsansvarig på Niras

Martina Aula

– För oss har tipsrekrytering varit mycket framgångsrikt. De som kommer till Niras får redan i förväg en god inblick av oss som arbetsgivare och vi har en bra referens i vår medarbetare som tipsat. Efter att en medarbetare föreslagit någon i sitt nätverk tar samma process vid som för all rekrytering. Om personen i fråga blir anställd har vi en särskild rutin för hur en gratifikation utges.  Jag har inte upplevt att gruppen skulle bli för homogen.

 

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.