Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Rekrytera på tips

Att låta medarbetarna tipsa om bra personer är ett effektivt sätt att locka kandidater till en utlyst tjänst. En risk är dock att arbetsplatsen kan bli för homogen.
Publicerad
Fyra personer samtalar på ett kontor.
Tipsrekrytering är en effektiv metod för att hitta kompetent personal. Foto: Colourbox

Det kan vara en utmaning att få rätt personer att söka en utlyst tjänst. Speciellt nu under pandemitider när många verksamheter har fått en stramare rekryteringsbudget. Tipsrekrytering, eller ”Employee Referral”, som det heter på rekryteringsspråk, är en metod som många väljer i jakt på lämpliga kandidater.

Vid tipsrekrytering blir medarbetarna oftast informerade om att ledningen ser positivt på tips om intressanta namn utifrån personalens kontaktnät. Tipsar en medarbetare om en kandidat som senare blir anställd får hen oftast någon form av belöning, exempelvis arvodering.

Tipsrekrytering har visat sig vara en effektiv metod inte bara för att hitta kompetent personal utan även för att bygga verksamhetens varumärke. Medarbetare som tipsar om sin egen arbetsplats går på så sätt i god för att det är ett bra företag att jobba på.

En risk kan dock vara att arbetsplatsen blir för homogen med medarbetare i samma ålder, med liknande uppfattningar och förmågor. Och de flesta studier visar att de mest framgångsrika och kreativa företagen är de som satsat på mångfald.

Vad tycker du om tipsrekrytering?

Marcus Wallin, Head of Talent Connect på Volvo Cars

– Om det används på rätt sätt är det är ett bra sätt att rekrytera på. Oftast tipsar medarbetare enbart om kandidater de verkligen tror på, annars kan ju deras omdöme ifrågasättas. Jag tycker inte att det finns några större risker med metoden eftersom vår ordinarie rekryteringsprocess tar vid efter tipset. Den som tipsat om ett namn som resulterat i en anställning får vanligtvis någon slags gratifikation.

 

Anna-Karin Samuelson, HR-direktör på Ericsson

Anna-Karin Samuelsson

– Det är ett väldigt bra sätt att komma i kontakt med nya talanger, och ett fantastiskt bevis för att anställda trivs och vill rekommendera oss till någon annan. En stor andel av våra nyanställda kommer via rekommendationer från våra Ericssonkollegor. Och nej, risken är liten för att arbetsplatsen blir för homogen. Oavsett hur vi har kommit i kontakt med kandidaten så går ju alla kandidater igenom samma rekryteringsprocess. Alla utvärderas för kompetens och lämplighet för rollen.
 

Martina Aula, HR- och kommunikationsansvarig på Niras

Martina Aula

– För oss har tipsrekrytering varit mycket framgångsrikt. De som kommer till Niras får redan i förväg en god inblick av oss som arbetsgivare och vi har en bra referens i vår medarbetare som tipsat. Efter att en medarbetare föreslagit någon i sitt nätverk tar samma process vid som för all rekrytering. Om personen i fråga blir anställd har vi en särskild rutin för hur en gratifikation utges.  Jag har inte upplevt att gruppen skulle bli för homogen.

 

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.